EU:s nya grundlag med kommentarer
EU:s grundlag är det dokument som styr besluten som EU fattar och som Sverige måste följa. Texten består i huvudsak av tre fördrag, två från 1950-talet (dåvarande EG-fördraget/Romfördraget och Euratomfördraget) och ett från 1990-talet (EU-fördraget/Maastrichtavtalet), (Se detaljer här för intresserade (ej uppdaterad sida från EU). För att ändra denna samlade text måste alla länder vara överens, och deras beslut måste ske i de högsta beslutande organen, i ländernas parlament eller via folkomröstning. Sådana större uppdateringar har gjorts 4 gånger, senast med Lissabonfördraget, som efterträdde Nicefördraget från 2001. Lissabonfördraget skapades först som en Konstitution för Europa, som nu återfinns till sitt politiska innehåll som Lissabonfördraget. I processen har fördraget avvisats konstitutionellt tre gånger (av Frankrikes, Nederländernas och Irlands folk) , men de förslagsställande EU-ledarna har återkommit och lyckades till sist få förslaget godkänt. Se historieskrivning här. Det trädde i kraft i dec 2009. I dess nya form byter EG-fördraget namn till EUF-fördraget = Funktionsfördraget, och utvidgas. En rättighetsstadga läggs också till.
Fördragstexterna
Regeringen har producerat en bibba om fördraget, som var på remiss hos olika organisationer och institutioner. Materialet innhåller en del intressanta sammanställningar.
Här finner ni hela sammansatta nya grundlagstexten, uppdaterad med Lissabonfördragets ändringar, inkluderande protokoll, Euratom och sluttext.
Statliga SIEPS, har analyserat och presenterat fördraget, och visar hur EU-grundlagens huvudtext ser ut med flertalet av Lissabonfördragets ändringar införda. Man kommenterar också delar av fördraget i sammanhanget. Här är deras texter:
Lissabonfördraget - EU-fördraget
Lissabonfördraget - Funktionsfördraget
Lissabonfördraget - Protokoll och förklaringar
Lissabonfördraget - Rättighetsstadgan
Till det bindande fördraget hör också en uppdatering av Euratomfördraget för främjande av kärnkraften, som ges utökad tyngd här i förhållande till konstitutionens variant. SIEPS nämner inte detta. Här är vår uppdatering:
Lissabonfördraget - Euratomfördraget
Även EU självt har en liknande sammanställning som Sieps, mer komplett., som innefattar alla protokollen + några bilagor.
Så här ser själva fördraget ut - Alltså med beskrivning av ändringarna som ska införas i de nuvarande fördragen - dessa ändringar överensstämmer alltså i allt väsentligt med det som var nytt i den nedröstade konstitutionen.
Läs SIEPS remissvar angående riksdagens roll i EU med Lissabonfördraget - efter att tyska författningsdomstolen tvingat fram förstärkningar för tyska riksdagen i EU-frågor.
Några kritiska svenska genomgångar av nya EU-grundlagen
Det nya fördraget gick under beteckningen "Reformfördraget" innan det antogs i Lissabon och då fick namnet "Lissabonfördraget". Några texter nedan skrevs under "reformfördragsperioden".
Mer eller mindre demokrati - genomgång av tillblivelsen och fördraget av Gösta Torstensson, redaktör för Kritiska Europafakta
Lissabonfördraget - centralstyre och marknadsliberalism av Jonas Sjöstedt, fd eu-parlamentariker (v).
Gösta Torstensson: Att säga ja till Lissabonfördraget är att säga ja till Lavaldomen
Hans Lindqvist (c): 56 punkter om den omdöpta EU-konstitutionen
Anders Erkéus: Några nya maktöverföranden till EU med Lissabonfördraget
--------------------------------------------------------------------------------------
Engelskspråkig genomgång
These boots are gonna walk all over you, en analys av irländska National Piatforms Anthony Coughlan. Han belyser många svårfunna men viktiga innebörder i fördraget.
Brittiska Open Europe har gjort en genomgång där man jämför Lissabonfördraget med konstitutionsförslaget The constitutional treaty: A comparative text
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och som komplement: Här är en sammanfattande presentation av Lissabonfördraget, gjord av den brittiske EU-parlamentsledamoten och EU-entusiasten Andrew Duff (på engelska).
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------.
Svenska grundlagen urholkas
EU:s grundlag tar i dag över svensk grundlag, något som även den vanliga EU-lagstiftningen gör. Sveriges grundlagar lägger historiskt sett grunden för hur Sverige ska styras, och innehåller värderingar om grundläggande mänskliga rättigheter och behov, men är i övrigt politiskt neutral. Till grunderna hör kraven på öppenhet hos förvaltning och beslutsfattare och mänsliga rättigheter som medborgaren har gentemot staten. Ju mer politik som inkluderas i EU:s grundlagstext, ju mer urholkas den svenska grundlagen. Svenska grundlagen inleds med regeringsformen, Jämför gärna Statsskickets grunder med EU-grundlagen.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det ursprungliga konstitutionsförslaget med kommenterande texter
Eftersom det politiska innehållet är i stort sett identiskt, kan man även läsa dessa texter med behållning. En intressant övning är att öppna Konstitutionen och det uppdaterade Lissabonfördraget samtidigt, kopiera en snutt från den ena och söka efter den i den andra, man har mycket stor chans att få träff.
Här är grundlagsförslaget i sin ursprungsvariant, som en Konstitution för Europa, i en specialbearbetad läslig version, framtagen av Nätverket för EU-kritik och Mp Stockholm, med stöd av den nu nedlagda statliga EU 2004-kommittén, som bl.a. hade till uppgift att stimulera debatt om EU. Till konstitutionsförslaget hörde också ett antal bilagda protokoll, och Euratomfördraget, i en uppdaterad version, även den i stort identisk med den nu införda.
Och här analyser och kritik:
EU:s nya Grundlag - En konstitution värd namnet? - En rapport från INDEM-gruppen i EU-parlamentet.
Mer eller mindre militarisering? - en genomgång av Anders Erkéus (webredaktör)
What the EU Constitution does - en mycket grundlig genomgång, gjord av irländska National Platform . (engelska)