Kampen om GMO-potatisen
torsdag 9 juni 2011 av Anders ErkéusGreenpeace försöker sprida erfarenheterna från Grekland, Österrike, Luxemburg, Italien och Ungern, där kemiföretaget BASF:s kombination besprutningsmedel med vidhängande GMO-potatis förbjudits. Nu har man gripits när man sökt blockera ett GMO-potatislager i Norrland. I nämnda länder är potatisen förbjuden, men EU-kommissionen har efter starka påtryckningar till sist godkänt den.
Det här visar tyvärr var Kommissionens lojaliteter ligger, och man kan som vanligt stödja sej på EU-grundlagens påbud om fri rörlighet för varor. En rörlighet som egentligen representerar en fri produktion och förbud för politiska opinioner att driva politik kring “produkter”. Produkter är enligt nyliberalismen opolitiskt neutrala. Förbudet mot lyssnandet på folkliga opinioner kamoufleras bakom förbud mot att “staten lägger sej i ” eller förbudet mot “handelshinder”.
Förkärleken för GMO-mat visar också på en annan intressant tendens, nämligen den från industrisamhällets höjdpunkt kvardröjande djupt ideologiska synen på naturen. Det konstlade är alltid bättre, naturen kan och ska manipuleras maximalt till människans fromma. Några naturliga processer att ta hänsyn till finns knappt, och om de erkänns så är de till besvär med sin mångfald och känslighet för rubbningar som inte kommer ur naturliga variationer. Ett annat intressant exempel på nonchalansen inför naturens villkor är när Kommissionen en gång förbjöd danskarna att kräva uppvärmning i sina manskapsvagnar vid byggen. Vi hoppas att man är mer medveten om klimatet som fenomen i dag.