Politik Creeper Politik bloggar

Varför riksdagsval är EU-val
- Riksdagens roll i EU

Sammanfattning:

De löpande avgörandena om Sveriges politik har riksdagen i stor utsträckning överlämnat till EU. Det innebär att riksdagen i stor utsträckning ägnar sej åt att genomföra detaljerna i det som EU beslutat. Då är man egentligen ett EU-organ, om än ett svagt sådant.

 

Mera makt har regeringen när den agerar på ministerrådsmötena i Bryssel, och regeringen (=statsministern) utses av riksdagen. Därför gäller det att i valrörelsen ta reda på hur partierna vill agera i Bryssel, och i stor utsträckning välja efter det.

 

Mest makt har riksdagen när EU:s grundfördrag ska ändras. De är dessa texter som styr inriktningen för svenska politiken, och ändringarna i dessa måste godkännas av alla riksdagar, även Sveriges. Riksdagen kan också utlysa folkomröstning om EU-grundlagens ändringar.

 

 

Se också bilden

 

Mer i detalj:

Tystnaden om EU i riksdagsvalet brukar vara närmast total, vilket är demokratisk olyckligt. Förhoppningsvis blir det annorlunda 2014. Flertalet ärenden som hamnar på riksdagens bord härrör nämligen i dag från EU. Till exempel: Allt som handlar om varor, vad som ska tillåtas och förbjudas, vad de får innehålla och vilken information som ska lämnas ut om dem. Allt som handlar om jordbruk och mat styrs också från EU, liksom gränser för budgetpolitiken i stort, regionalpolitik och principförbud mot statligt stöd till företag etc. Utrikespolitiken är ett välkänt exempel, där man söker enas i stället för att redovisa vad man tycker i utgångsläget. Dessutom gör EU:s regler att vissa typer av förslag aldrig läggs, eftersom EU förbjuder dem, vilket gäller till exempel att gå före med miljö- och konsumentregler för varor.

 

När man utser ledamöter till Sveriges riksdag är det alltså mycket viktigt hur de kommer att agera när de kan påverka EU-politiken. Detta kan de göra på i stort tre sätt, med ett fjärde möjligt, men mera sällan tillämpat.

 

1. Ta ställning till grundfördragsändringar. EU:s politik är fastlagd i grundfördragen, som ligger till grund för lagarna från EU-kommissionen, som sedan blir lagar eller direktverkande förordningar i länderna . Enda tillfället för folkvalda politiker att påverka riktningen för EU-politiken är när grundfördragen ändras, för dessa ändringar måste godkännas av samtliga parlament. På grund av grundfördragens vikt så förekommer ibland folkomröstningar vid dessa tillfällen, som 2005, när den föreslagna nya EU-konstitutionen fälldes av folken i Frankrike och Nederländerna. Detta medförde att svenska riksdagen inte behövde ta ställning. EU-ledarna återkom med en på ytan putsad ny version av konstitutionen, kallad Lissabonfördraget 2007. Då sökte man gemensamt undvika folkomröstningar, men Irland kunde inte undvika detta, och röstade nej, varvid förslaget egentligen fallit igen. Än så länge (hösten 08) så uppmanas övriga länder, inklusive Sverige, att besluta om fördraget i riksdagen, något som egentligen inte har laglig betydelse.  Men hursomhelst är riksdagens viktigaste uppgift i EU-politiken att ta ställning till nya EU-fördrag, och särskilt bestämma om vi ska folkomrösta om dem.

 

I detta perspektiv var förra riksdagsvalet det viktigaste EU-valet vi stått inför (utöver folkomröstningarna). Grundfördragsförslag har avgörande betydelse för Sveriges framtid, och bör alltid diskuteras i valdebatterna, när ett sådant är på gång.

 

2. Påverka regeringens agerande i ministerrådet, via utseende av statsminister. Rätten att delta i löpande beslut på EU-nivå har riksdagen lämnat från sej till regeringen, som där deltar i Ministerrådets ställningstaganden till Kommissionens förslag. Där kan regeringen lägga sin röst för vad man vill utan att ha riksdagsbeslut i ryggen. (Sverige har 10 "mandatpoäng" av 345 i rådet.) I nuläget samråder regeringen med några riksdagsledamöter i den icke beslutande EU-nämnden innan man drar till Bryssel.  Se länkar nedan.

 

EU-nämndens protokoll och Sammanträdesdatum och föredragningslistor  (även till utskotten)


Se regeringens redovisning av vad man gör i EU

 

 

Riksdagens egentliga makt när det gäller nya löpande EU-lagar sträcker sej till att godkänna en statsminister, som sedan själv utser regering. I och med EU-inträdet och EU:s nuvarande funktionssätt har alltså regeringsfrågan blivit viktigare än förr. Och regeringsfrågan handlar till mycket stor del om hur denna regering kommer att agera i Ministerrådet i Bryssel. På så sätt är riksdagsvalet också ett EU-val. Om regeringen är en minoritetsregering kan den alltså dessutom ständigt köra över riksdagsmajoriteten.

 

 

3. Införa EU-direktiven i svensk lag . När regeringarna och EU-parlamentarikerna bestämt politiska direktiv, som ska genomföras i länderna, har riksdagen möjlighet att utforma vissa detaljer i dessa beslut. Detta är den svagaste inflytandeformen, men inte oväsentlig. Riksdagen kan välja att vara mer eller mindre medgörlig är det gäller att utforma lagarna som EU vill, och tolka dem flexibelt när dessa strider mot vad man själv egentligen tycker. På så sätt är riksdagsvalet också ett EU-val.

 

4. Tillämpa "det gula kortet".  Med Lissabonfördraget införs ett förfarande som innebär att riksdagen tilsammans med andra nationella parlament kan skicka tillbaks direktiv för omprövning om frågan bättre skulle kunna lösas nationellt. Kommissionen behöver dock inte dra tillbaka förslaget utan kan komma igen med samma. Det gula kortet behandlas av de vanliga utskotten. Om 9 länders parlament tycker det kan man numera skicka tillbaks frågan till Kommissionen som då ska titta en gång till på aken.

 

5. Utmana EU genom att agera självständigt . Man kan också utöva "demokratisk olydnad" genom att ta egna initiativ till förslag som kan strida mot EU:s regler och ta strid för dem, om möjligt med hjälp av EU:s undantagsparagrafer. Det gäller till exempel om man vill hävda rätten att gå före i miljö- och konsumentfrågor eller ekonomiskt stödja värdefulla verksamheter.

 

Med Lissabonfördraget har riksdagen fått en formell makt att ibland tillsammans med andra parlament skicka tillbaks förslag till kommissionen för omprövning. Samtidigt förlorar ju Sverige som land makt genom att vetorätten i ministerrådet försvinner på de flesta områdena.

 

SIEPS  bedriver kontinuerligt forskning om EU, bland annat om hur systemet fungerar..

 

 

Läs EU-parlamentarikern Anders Wijkmans debattartikel om EU och riksdagsvalet!

Coding by Campbell & Lilja Web Design