Här följer en fullständig version av Euratomfördraget, Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, sĺ som det föreslĺs lyda i och med att det ingĺr i EU-konstitutionens lagtext. Fördraget, som är ett av grundfördragen frĺn 1950-talet, har uppdaterats nĺgot med alla fördragsändringarna genom ĺren, och det föreslĺs alltsĺ vara en bindande bilaga till den nya EU-konstitutionen i denna form.

Samarbetet i Euratom är alltsĺ fortfarande högaktuellt. Den gällande varianten av Euratomfördraget finner du här. Och den version som ingĺr i Lissabonfördraget finner du här.

 

FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN

I Fördragstext
Ingress
Avdelning I Gemenskapens uppgifter , Artikel 1-3
Avdelning II Bestämmelser för att främja framsteg på kärnenergiområdet
Kapitel 1 Främjande av forskning, , Artikel 4-11
Kapitel 2 Informationsspridning
  Avsnitt 1 Information som gemenskapen förfogar över , Artikel 12-13
  Avsnitt 2 Övrig information , Artikel 14-23
  Avsnitt 3 Sekretessbestämmelser , Artikel 24-27
  Avsnitt 4 Särskilda bestämmelser , Artikel 28-29
Kapitel 3 Hälsoskydd , Artikel 30-39
Kapitel 4 Investeringar , Artikel 40-44
Kapitel 5 Gemensamma företag , Artikel 45-51
Kapitel 6 Försörjning , Artikel 52
  Avsnitt 1 Byrån , Artikel 53-56
  Avsnitt 2 Malmer, råmaterial och speciella klyvbara material från gemenskapen , Artikel 57-63
  Avsnitt 3 Malmer, råmaterial och speciella klyvbara material från länder utanför gemenskapen , Artikel 64-66
  Avsnitt 4 Priser , Artikel 67-69
  Avsnitt 5 Bestämmelser om försörjningspolitik , Artikel 70-72
  Avsnitt 6 Särskilda bestämmelser , Artikel 73-76
Kapitel 7 Säkerhetskontroll , Artikel 77-85
Kapitel 8 Egendomsordning , Artikel 86-91
Kapitel 9 Den gemensamma marknaden på kärnenergiområdet , Artikel 92-100
Kapitel 10 Yttre förbindelser , Artikel 101-106
Avdelning III Institutionella och finansiella bestämmelser*
Kapitel 1 Tillämpning av vissa bestämmelser i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, Artikel 106A
Kapitel 2 Gemenskapens institutioner
  Avsnitt 1 Europaparlamentet , Artikel 107-114 - utgått med konstitutionen
  Avsnitt 2 Rådet , Artikel 115-123 - - utgått med konstitutionen
  Avsnitt 3 Kommissionen , Artikel 124-135
  Avsnitt 4 Europeiska unionens domstol , Artikel 136-160
  Avsnitt 5 Revisionsrätten , Artikel 160 a-c - utgått med konstitutionen
Kapitel 3 Gemensamma bestämmelser för flera institutioner , Artikel 161-164
Kapitel 4 Ekonomiska och sociala kommittén , Artikel 165-170 -- utgått med konstitutionen
Avdelning IV Särskilda finansiella bestämmelser * , Artikel 171-183a
Avdelning V Allmänna bestämmelser , Artikel 184-208
Slutbestämmelser Artikel 224-225

Bilagor
Bilaga I Områden för kärnenergiforskning enligt artikel 4 i detta fördrag
Bilaga II Industrigrenar som avses i artikel 41 i detta fördrag
Bilaga III Förmåner som kan beviljas gemensamma företag enligt artikel 48 i detta fördrag
Bilaga IV Listor över varor och produkter som omfattas av bestämmelserna i kapitel 9 om den gemensamma marknaden på kärnenergiområdet

(*) Ändrad rubrik med konstitutionen

II

Protokoll




HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

SOM INSER att kärnenergin utgör en oumbärlig källa för att säkerställa produktionens utveckling och förnyelse och för att möjliggöra framsteg i arbetet för freden,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att endast omedelbar gemensam ansträngning kan leda till resultat som motsvarar de konstruktiva krafterna inom deras länder,

SOM ÄR BESLUTNA att skapa förutsättningar för utvecklingen av en effektiv kärnindustri som väsentligt ökar energiproduktionen, moderniserar tekniken och inom talrika andra områden bidrar till välstånd för deras folk,

SOM ÄR ANGELÄGNA att skapa sådana förhållanden i säkerhetshänseende att farorna för befolkningens liv och hälsa avlägsnas,

SOM ÖNSKAR att andra länder deltar i detta arbete och att samarbete kommer till stånd med internationella organisationer som är sysselsatta med atomenergins fredliga utveckling,

HAR BESLUTAT att skapa en europeisk atomenergigemenskap (Euratom) och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett:

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG:
Paul-Henri SPAAK, utrikesminister;
Baron J. Ch. SNOY ET D'OPPUERS, generalsekreterare i ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen;

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT:
dr Konrad ADENAUER, förbundskansler;
professor dr Walter HALLSTEIN, statssekreterare i utrikesministeriet;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT:
Christian PINEAU utrikesminister;
Maurice FAURE statssekreterare i utrikesministeriet;

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT:
Antonio SEGNI konseljpresident,
professor Gaetano MARTINO, utrikesminister;

HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG:
Joseph BECH, konseljpresident, utrikesminister,
ambassadör Lambert SCHAUS, ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA:
Joseph LUNS, utrikesminister,
J. LINTHORST HOMAN, ordförande i den nederländska delegationen vid regeringskonferensen;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande:



AVDELNING I

Gemenskapens uppgifter

Artikel 1  

Genom detta fördrag upprättar de HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA mellan sig en EUROPEISK ATOMENERGIGEMENSKAP (Euratom).

Gemenskapen skall ha till uppgift att genom att skapa de förutsättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergiindustrierna, bidra till en höjning av levnadsstandarden i medlemsstaterna och till utvecklingen av förbindelserna med övriga länder.

Artikel 2  

För att fullgöra sin uppgift skall gemenskapen i den ordning som anges i detta fördrag

  1. främja forskning och säkerställa spridning av teknisk information,
  2. uppställa enhetliga säkerhetsnormer för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd samt övervaka tillämpningen av dessa normer,
  3. underlätta investeringar och, särskilt genom att uppmuntra initiativ från företagens sida, säkerställa att sådana viktiga anläggningar kommer till stånd som behövs för utvecklingen av kärnenergin inom gemenskapen,
  4. tillförsäkra samtliga förbrukare inom gemenskapen en regelbunden och rättvis försörjning med malmer och kärnbränslen,
  5. genom lämplig kontroll garantera att kärnmaterial inte används för andra ändamål än sådana för vilka de är avsedda,
  6. utöva den äganderätt som tillkommer gemenskapen med avseende på speciella klyvbara material,
  7. säkerställa goda avsättningsmöjligheter och tillgång till de bästa tekniska hjälpmedel genom att upprätta en gemensam marknad för speciell materiel och utrustning, genom fria kapitalrörelser för investeringar på kärnenergiområdet och genom frihet för specialister att vara anställda inom gemenskapen,
  8. upprätta sådana förbindelser med andra länder och internationella organisationer som är ägnade att främja framsteg i samband med den fredliga användningen av kärnenergin.

Artikel 3 (*)  


(*) Upphävd av konstitutionen




AVDELNING II

Bestämmelser för att främja framsteg på kärnenergiområdet



KAPITEL 1

FRÄMJANDE AV FORSKNING

Artikel 4  

1. Kommissionen skall ha till uppgift att främja och underlätta kärnforskningen i medlemsstaterna samt att komplettera denna genom att genomföra gemenskapens forsknings- och utbildningsprogram.

2. Kommissionen skall utöva denna verksamhet på de områden som anges i den lista som utgör bilaga I till detta fördrag.

På förslag från kommissionen får rådet genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet ändra listan. Kommissionen skall höra den i artikel 134 nämnda vetenskapliga och tekniska kommittén. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 5  

För att främja samordningen av den i medlemsstaterna bedrivna forskningen och för att kunna komplettera denna skall kommissionen, antingen genom en särskild uppmaning som riktar sig till en bestämd mottagare och som den berörda medlemsstaten underrättas om eller genom en allmän uppmaning som offentliggörs, anmoda medlemsstaterna, personer eller företag att för kommissionen lägga fram sina program för den forskning som anges i uppmaningen.

Efter att ha givit vederbörande alla möjligheter att lägga fram sina synpunkter får kommissionen avge ett motiverat yttrande över vart och ett av de för kommissionen framlagda programmen. På begäran av den stat, person eller företag som har lagt fram programmet är kommissionen skyldig att avge ett sådant yttrande.

Genom sådana yttranden skall kommissionen avråda från överflödigt dubbelarbete i forskningen och inrikta denna på otillräckligt utforskade områden. Kommissionen får inte offentliggöra programmen utan medgivande från de stater, personer eller företag som har lagt fram dem.

Kommissionen skall regelbundet offentliggöra en lista över de områden inom kärnforskningen som den anser vara otillräckligt utforskade.

Kommissionen kan för gemensamt samråd och informationsutbyte sammankalla företrädare för offentliga och privata forskningscentra samt experter som forskar på samma eller närliggande områden.

Artikel 6  

För att främja genomförandet av de forskningsprogram som har lagts fram för kommissionen får denna

  1. lämna finansiellt bistånd inom ramen för forskningsavtal, dock inte subventioner,
  2. mot eller utan ersättning tillhandahålla råmaterial eller speciella klyvbara material som kommissionen förfogar över och som behövs för att genomföra dessa program,
  3. mot eller utan ersättning ställa anläggningar, utrustning eller expertbistånd till förfogande för medlemsstaterna, personer eller företag,
  4. främja en gemensam finansiering för de berörda medlemsstaterna, personerna eller företagen.

Artikel 7  

Rådet skall på förslag från kommissionen, som skall höra Vetenskapliga och tekniska kommittén, enhälligt fastställa gemenskapens forsknings- och utbildningsprogram.

Programmen skall fastställas för en tid av högst fem år.

De medel som behövs för att genomföra programmen skall varje år tas upp i gemenskapens forsknings- och investeringsbudget.

Kommissionen skall säkerställa att programmen genomförs och varje år lägga fram en rapport för rådet om detta.

Kommissionen skall hålla Ekonomiska och sociala kommittén underrättad om huvudlinjerna i gemenskapens forsknings- och utbildningsprogram.

Artikel 8  

1. Kommissionen skall efter att ha hört Vetenskapliga och tekniska kommittén upprätta ett gemensamt centrum för kärnforskning.

Centret skall säkerställa att forskningsprogrammen och andra uppgifter som kommissionen anförtror det blir genomförda.

Det skall dessutom säkerställa att en gemensam terminologi på kärnforskningsområdet och ett enhetligt system för mätningar införs.

Det skall organisera en central byrå för mätningar på kärnfysikens område.

2. Verksamheten i centret kan av geografiska eller organisatoriska skäl bedrivas inom skilda anläggningar.

Artikel 9  

1. Efter att ha inhämtat yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén får kommissionen inom ramen för Gemensamma centret för kärnforskning upprätta skolor för utbildning av specialister, särskilt inom områdena för gruvprospektering, framställning av kärnmaterial av stor renhetsgrad, behandling av bestrålat bränsle, kärnteknik, hälsoskydd samt framställning och användning av radioaktiva isotoper.

Kommissionen skall fastställa närmare föreskrifter för utbildningen.

2. En läroanstalt på universitetsnivå skall upprättas; närmare föreskrifter för verksamheten skall på förslag från kommissionen fastställas av rådet genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 10  

Kommissionen kan genom avtal anförtro genomförandet av vissa delar av gemenskapens forskningsprogram åt medlemsstater, personer eller företag, liksom åt tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land.

Artikel 11  

Kommissionen skall offentliggöra de forskningsprogram som avses i artiklarna 7, 8 och 10 samt periodiska lägesrapporter om programmens genomförande.



KAPITEL 2

INFORMATIONSSPRIDNING



Avsnitt 1

Information som gemenskapen förfogar över

Artikel 12  

Efter ansökan hos kommissionen har medlemsstater, personer och företag rätt till icke-exklusiva licenser till sådana patent, provisoriska uppfinningsskydd, nyttighetsmodeller eller patentansökningar som gemenskapen innehar, om de effektivt kan utnyttja de uppfinningar som licenserna avser.

Kommissionen skall på samma villkor upplåta underlicenser till patent, provisoriska uppfinningsskydd, nyttighetsmodeller eller patentansökningar, om gemenskapen på grund av avtal innehar licenser som innefattar sådana möjligheter.

Kommissionen skall på de villkor som bestäms genom avtal med licenstagarna upplåta dessa licenser eller underlicenser samt tillhandahålla alla upplysningar som behövs för att utnyttja dem. Villkoren skall särskilt reglera frågan om lämplig ersättning och, i förekommande fall, möjligheten för licenstagaren att till tredje man upplåta underlicenser samt skyldigheten att behandla erhållen information som en företagshemlighet.

Om något avtal inte kan träffas om de villkor som avses i tredje stycket, får licenstagaren väcka talan vid Europeiska unionens domstol för att få lämpliga villkor fastställda. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 13  

Kommissionen skall lämna medlemsstater, personer och företag sådan information som gemenskapen har fått och som inte faller under bestämmelserna i artikel 12, oavsett om informationen kommer från gemenskapens forskningsprogram eller har lämnats gemenskapen med fri dispositionsrätt.

Kommissionen kan dock uppställa som villkor för att lämna sådan information, att denna förblir konfidentiell och inte vidarebefordras till tredje man.

Om kommissionen har fått viss information på villkor som inskränker dess användning och spridning - till exempel s.k. klassificerad information - får kommissionen lämna informationen endast om kommissionen säkerställer att inskränkningarna respekteras.



Avsnitt 2

Övrig information

a) Spridning på frivillig grund

Artikel 14  

Kommissionen skall sträva efter att genom frivilliga uppgörelser säkerställa både att information lämnas som bidrar till att gemenskapens mål uppnås och att förvärv sker av licenser till patent, provisoriska uppfinnarskydd, nyttighetsmodeller och patentansökningar som avser sådan information.

Artikel 15  

Kommissionen skall fastställa ett förfarande varigenom medlemsstater, personer och företag genom kommissionens förmedling kan utbyta preliminära eller slutgiltiga forskningsresultat, i den mån det inte gäller resultat som gemenskapen har rätt till på grund av forskningsuppdrag som kommissionen har lämnat.

Detta förfarande skall säkerställa utbytets konfidentiella karaktär. Kommissionen får dock i dokumentationssyfte vidarebefordra de utväxlade resultaten till Gemensamma centret för kärnforskning; denna vidarebefordran skall dock icke medföra någon nyttjanderätt, såvida inte den som lämnat informationen har givit sitt samtycke till det.

b) Skyldighet att informera kommissionen

Artikel 16  

1. Så snart en ansökan om patent eller nyttighetsmodell som särskilt hänför sig till kärnenergiområdet har getts in i en medlemsstat, skall denna stat försöka få sökandens samtycke till att omedelbart informera kommissionen om innehållet i ansökan.

Om sökanden samtycker, skall informationen lämnas inom tre månader efter det att ansökan gavs in. Om sökanden vägrar att ge sitt samtycke, skall medlemsstaten inom samma tid anmäla för kommissionen att en ansökan föreligger.

Kommissionen kan begära att medlemsstaten informerar kommissionen om innehållet i en ansökan som har anmälts för kommissionen.

Kommissionen skall framställa sin begäran inom två månader efter anmälan. Varje förlängning av denna frist skall medföra samma förlängning av den frist som avses i sjätte stycket.

En medlemsstat, som har mottagit en sådan begäran från kommissionen, skall på nytt försöka få sökandens samtycke till information om innehållet i ansökan. Om sökanden samtycker, skall informationen genast lämnas.

Om sökanden vägrar att ge sitt samtycke, skall medlemsstaten ändå lämna kommissionen informationen inom arton månader efter det att ansökan gavs in.

2. En medlemsstat skall inom arton månader efter det att ansökan gavs in, informera kommissionen om förekomsten av en sådan ännu inte offentliggjord ansökan om ett patent eller en nyttighetsmodell, som efter en första granskning enligt medlemsstatens åsikt gäller något som utan att särskilt avse kärnenergiområdet direkt sammanhänger med och är av väsentlig betydelse för utvecklingen av kärnenergin inom gemenskapen.

På begäran av kommissionen skall denna informeras om innehållet i ansökan inom två månader.

3. För att ett offentliggörande skall kunna ske så snart som möjligt, skall medlemsstaterna minimera tiden för behandling av sådana ansökningar om patent eller nyttighetsmodeller som gäller områden som avses i punkterna 1 och 2 och som har blivit föremål för en begäran från kommissionens sida.

4. Kommissionen skall behandla den ovan avgivna informationen konfidentiellt. Den får lämnas endast i dokumentationssyfte. Med sökandens samtycke eller enligt artiklarna 17-23 får kommissionen dock utnyttja de uppfinningar som informationen avser.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas, om ett avtal som har ingåtts med tredje land eller med en internationell organisation inte tillåter att information lämnas.

c) Upplåtelse av licenser genom skiljedom eller tvingande europeiskt beslut. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 17  

1. Om frivilliga uppgörelser inte kan träffas, får icke-exklusiva licenser upplåtas genom skiljedom eller tvingande europeiskt beslut enligt artiklarna 18-23 i följande fall: (ändrad med konstitutionen)

  1. Till gemenskapen eller till de gemensamma företag som medges sådan rätt enligt artikel 48, såvitt gäller patent, provisoriskt uppfinningsskydd eller nyttighetsmodeller vilka avser uppfinningar som direkt sammanhänger med kärnforskning, i den utsträckning upplåtelser av sådana licenser är nödvändiga för att gemenskapen eller de gemensamma företagen skall kunna fullfölja sin egen forskning eller oundgängliga för driften av deras anläggningar.
  2. På begäran av kommissionen skall dessa licenser innefatta rätt att bemyndiga tredje man att utnyttja uppfinningen, i den utsträckning denne utför arbeten eller beställningar för gemenskapens eller de gemensamma företagens räkning.

  3. Till personer eller företag som har ansökt om detta hos kommissionen, såvitt gäller patent, provisoriskt uppfinningsskydd eller nyttighetsmodeller vilka avser en uppfinning som direkt sammanhänger med och är av väsentlig betydelse för utvecklingen av kärnenergin inom gemenskapen, om samtliga följande villkor är uppfyllda:
    1. Minst fyra år har förflutit sedan patentansökan gavs in, utom när det gäller en uppfinning som särskilt hänför sig till kärnenergiområdet.
    2. De behov som den enligt kommissionen önskvärda utvecklingen av kärnenergin för med sig inom en medlemsstat där en uppfinning är skyddad, inte tillgodoses i fråga om denna uppfinning.
    3. Patenthavaren, som själv eller genom sina licenstagare har anmodats att tillgodose dessa behov, inte har efterkommit denna anmodan.
    4. De personer eller företag som ansöker om licens är i stånd att på ett effektivt sätt tillgodose dessa behov genom att utnyttja licenserna.

Utan begäran av kommissionen får en medlemsstat inte, för att tillgodose dessa behov, vidta någon tvångsåtgärd som föreskrivs i statens interna lagstiftning och som har till följd att det för uppfinningen beviljade skyddet inskränks.

2. En icke-exklusiv licens får inte upplåtas enligt punkt 1, om innehavaren kan åberopa något giltigt skäl, särskilt det förhållandet att han inte har haft tillräcklig tid till sitt förfogande.

3. En upplåtelse av licens enligt punkt 1 skall berättiga till full ersättning; avtal om ersättningens storlek skall ingås mellan innehavaren av patentet, det provisoriska uppfinningsskyddet eller nyttighetsmodellen samt licenstagaren.

4. Bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka bestämmelserna i Pariskonventionen för industriellt rättsskydd.

Artikel 18  

En skiljedomskommitté inrättas härmed för de ändamål som avses i detta avsnitt; efter förslag från Europeiska unionens domstol skall rådet utse kommitténs medlemmar och fastställa dess arbetsordning. (ändrad med konstitutionen)

Parterna får överklaga ett beslut av skiljedomskommittén till Europeiska unionens domstol inom en månad efter det att beslutet har meddelats; om beslutet överklagas skall det tills vidare inte gälla. Domstolens prövning får endast avse beslutets formella riktighet samt skiljedomskommitténs tolkning av bestämmelserna i detta fördrag. (ändrad med konstitutionen)

Skiljedomskommitténs slutgiltiga beslut har rättskraft i förhållande till parterna. Beslutet är verkställbart i enlighet med artikel 164.

Artikel 19  

När kommissionen i brist på frivillig uppgörelse avser att utverka en upplåtelse av licens i sådana fall som avses i artikel 17, skall den underrätta innehavaren av patentet, det provisoriska uppfinningsskyddet, nyttighetsmodellen eller patentansökningen om sin avsikt och samtidigt ange licenssökandens namn och licensens räckvidd.

Artikel 20  

Innehavaren får inom en månad efter det att han mottagit en underrättelse enligt artikel 19 föreslå kommissionen och, i förekommande fall, en licenssökande tredje man att sluta ett skiljeavtal om att saken skall hänskjutas till skiljedomskommittén.

Om kommissionen eller en licenssökande tredje man vägrar att sluta ett skiljeavtal, kan kommissionen inte kräva att medlemsstaten eller dess behöriga myndigheter upplåter eller låter upplåta licensen.

Om skiljedomskommittén, sedan saken hänskjutits dit på grund av ett skiljeavtal, fastställer att kommissionens begäran står i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 17, skall kommittén meddela ett motiverat beslut som skall innefatta en licensupplåtelse till licenssökanden och som skall fastställa villkoren och ersättningen för licensen i den mån parterna inte har enats om detta.

Artikel 21  

Om innehavaren inte föreslår att saken skall hänskjutas till skiljedomskommittén, får kommissionen begära att den berörda medlemsstaten eller dess behöriga myndigheter skall upplåta eller låta upplåta licensen.

Om medlemsstaten eller dess behöriga myndigheter efter att ha hört innehavaren inte anser att villkoren enligt artikel 17 är uppfyllda, skall de underrätta kommissionen om sin vägran att upplåta eller låta upplåta licensen.

Om de vägrar att upplåta eller låta upplåta licensen eller om de inte inom fyra månader efter kommissionens begäran har yttrat sig om licensupplåtelsen, har kommissionen rätt att inom två månader väcka talan vid Europeiska unionens domstol. (ändrad med konstitutionen)

Innehavaren skall höras vid förhandlingen inför Europeiska unionens domstol. (ändrad med konstitutionen)

Om Europeiska unionens domstol i sin dom fastställer att villkoren i artikel 17 är uppfyllda, skall den berörda medlemsstaten eller dess behöriga myndigheter vidta de åtgärder som krävs för att verkställa domen. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 22  

1. Om ett avtal om ersättningens storlek inte kan träffas mellan innehavaren av patentet, det provisoriska uppfinningsskyddet eller nyttighetsmodellen och licenstagaren, får parterna sluta ett skiljeavtal om att saken skall hänskjutas till skiljedomskommittén.

Parterna avstår därmed från varje slag av talan med undantag av sådan talan som avses i artikel 18.

2. Om licenstagaren vägrar att sluta ett skiljeavtal, skall den licens som han har meddelats anses ogiltig.

Om innehavaren vägrar att sluta ett skiljeavtal, skall den ersättning som avses i denna artikel fastställas av de behöriga nationella myndigheterna.

Artikel 23  

Efter utgången av ett år och i den utsträckning som nya sakförhållanden motiverar det, kan skiljedomskommitténs eller de behöriga nationella myndigheternas beslut omprövas såvitt gäller licensvillkoren.

Det organ som meddelat beslutet skall ompröva detta.



Avsnitt 3

Sekretessbestämmelser

Artikel 24  

Sådan information som gemenskapen får när den genomför sitt forskningsprogram och vars röjande är ägnat att skada en eller flera medlemsstaters försvarsintressen, skall vara sekretessbelagd i enlighet med följande villkor.

  1. På förslag från kommissionen skall rådet anta en säkerhetsförordning som med beaktande av bestämmelserna i denna artikel skall ange de olika sekretessgrader som skall tillämpas samt de säkerhetsåtgärder som skall vidtas för varje sådan grad.
  2. Om kommissionen finner att röjandet av viss information är ägnat att skada en eller flera medlemsstaters försvarsintressen, skall kommissionen provisoriskt tillämpa den sekretessgrad som säkerhetsförordningen föreskriver för sådana fall.
  3. Kommissionen skall omedelbart lämna denna information till medlemsstaterna som provisoriskt skall säkerställa sekretessen på samma sätt.

    Medlemsstaterna skall inom tre månader underrätta kommissionen, om de önskar bibehålla den provisoriskt tillämpade sekretessgraden, ersätta denna med en annan eller häva sekretessen.

    Efter utgången av denna tid skall den strängaste av de begärda sekretessgraderna tillämpas. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om detta.

    På begäran av kommissionen eller en medlemsstat kan rådet genom enhälligt europeiskt beslut när som helst tillämpa någon annan sekretessgrad eller häva sekretessen. Rådet skall inhämta kommissionens yttrande innan det fattar beslut på begäran av en medlemsstat. (ändrad med konstitutionen)

  4. Bestämmelserna i artiklarna 12 och 13 skall inte tillämpas på information som är sekretessbelagd.
  5. Förutsatt att tillämpliga säkerhetsåtgärder iakttas

    1. får dock kommissionen lämna information som avses i artiklarna 12 och 13 till
      1. ett gemensamt företag,
      2. en person eller ett icke-gemensamt företag genom förmedling av den medlemsstat inom vars territorium personen eller företaget utövar sin verksamhet,
    2. får en medlemsstat lämna information som avses i artikel 13 till en person eller ett icke-gemensamt företag som utövar sin verksamhet på denna stats territorium, förutsatt att kommissionen underrättas om detta,
    3. har dessutom varje medlemsstat rätt att kräva att kommissionen i enlighet med artikel 12 upplåter licens för statens egna behov eller för sådana personers eller företags behov som utövar sin verksamhet på statens territorium.

Artikel 25  

1. En medlemsstat som informerar om förekomsten av eller innehållet i en ansökan om patent eller nyttighetsmodell med sådant ändamål som avses i artikel 16.1 eller 16.2, skall i förekommande fall upplysa om behovet av att av försvarshänsyn underkasta ansökningen den sekretessgrad som staten anger; samtidigt skall sekretessens sannolika varaktighet uppges.

Kommissionen skall till övriga medlemsstater vidarebefordra samtliga meddelanden som den får enligt föregående stycke. Kommissionen och medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som enligt säkerhetsförordningen krävs för den sekretessgrad som ursprungsstaten har begärt.

2. Kommissionen får även vidarebefordra dessa meddelanden till gemensamma företag eller, genom en medlemsstats förmedling, till en person eller ett icke-gemensamt företag som utövar sin verksamhet inom den statens territorium.

Uppfinningar som är föremål för sådana ansökningar som avses i 1 får utnyttjas enast med sökandens samtycke eller enligt bestämmelserna i artiklarna 17-23.

Sådana meddelanden och, i förekommande fall, sådant utnyttjande som avses i denna punkt skall vara underkastade de åtgärder som enligt säkerhetsförordningen krävs för den av ursprungsstaten begärda sekretessgraden.

Meddelandena och utnyttjandet kräver alltid ursprungsstatens samtycke. Samtycke till ett meddelande eller ett utnyttjande får vägras endast av försvarshänsyn.

3. På begäran av kommissionen eller en medlemsstat kan rådet genom enhälligt europeiskt beslut när som helst tillämpa en annan grad av sekretess eller häva sekretessen. Rådet skall inhämta kommissionens yttrande innan det fattar beslut på begäran av en medlemsstat. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 26  

1. När information som är föremål för patent, patentansökningar, provisoriskt uppfinningsskydd, nyttighetsmodeller eller ansökningar om nyttighetsmodeller är belagd med sekretess enligt bestämmelserna i artiklarna 24 och 25, får de stater som har begärt tillämpning av dessa bestämmelser inte vägra tillstånd till att motsvarande ansökningar ges in i de övriga medlemsstaterna.

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att sekretessen i fråga om sådana rättigheter och ansökningar skall upprätthållas enligt statens egna lagar och andra författningar.

2. Sådan information som har sekretessbelagts enligt artikel 24 får föras till föremål för ansökan utanför medlemsstaterna endast med dessa staters enhälliga samtycke. Om en medlemsstat inte har fattat beslut inom sex månader efter det att kommissionen underrättade medlemsstaterna om informationen, skall medlemsstaten anses ha lämnat sitt samtycke.

Artikel 27  

Ersättning för skada som sökanden lider till följd av sekretess av försvarshänsyn, skall regleras i enlighet med medlemsstaternas natio- nella lagstiftning och skall belasta den stat som har begärt sekretessen eller som har givit upphov till skärpning eller förlängning av sekretessen eller till förbud mot ansökan utanför gemenskapen.

Om flera medlemsstater har givit upphov till skärpning eller förlängning av sekretessen eller till förbud mot ansökan utanför gemenskapen, skall de solidariskt ersätta sådan skada som uppkommer till följd av deras begäran.

Gemenskapen kan inte göra anspråk på någon ersättning enligt denna artikel.



Avsnitt 4

Särskilda bestämmelser

Artikel 28  

Om till följd av underrättelser till kommissionen ännu inte offentliggjorda ansökningar om patent eller nyttighetsmodeller eller av försvarshänsyn sekretessbelagda patent eller nyttighetsmodeller utnyttjas på ett otillbörligt sätt eller kommer till en icke berättigad tredje mans kännedom, skall gemenskapen ersätta den skada som rättsinnehavaren lider.

Utan att det påverkar dess egna rättigheter mot den som har orsakat skadan skall gemenskapen överta rättsinnehavarnas ersättningsanspråk mot tredje man, i den mån gemenskapen har ersatt skadan. Gemenskapens rätt att i enlighet med gällande allmänna bestämmelser framställa krav mot den som har orsakat skadan berörs inte av detta.

Artikel 29  

Ett avtal om informationsutbyte av vetenskaplig eller industriell karaktär på kärnenergiområdet mellan en medlemsstat, en person eller ett företag å ena sidan och ett tredje land, en internationell organisation eller en medborgare i ett tredje land å den andra skall ingås av kommissionen, om det på någondera sidan krävs att avtalet undertecknas av en stat som sådan.

Kommissionen kan dock bemyndiga en medlemsstat, en person eller ett företag att ingå sådana avtal på de villkor som kommissionen finner lämpliga, om inte något annat följer av bestämmelserna i artiklarna 103 och 104.



KAPITEL 3

HÄLSOSKYDD

Artikel 30  

Inom gemenskapen skall grundläggande normer fastställas för befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning.

Med «grundläggande normer» avses

  1. högsta tillåtliga doser, förenliga med tillräckligt hälsoskydd,
  2. högsta tillåtliga exponering och kontamination,
  3. de grundläggande principerna för hälsokontroll av arbetstagarna.

Artikel 31  

De grundläggande normerna skall utarbetas av kommissionen efter yttrande av en grupp personer som Vetenskapliga och tekniska kommittén skall utse bland medlemsstaternas vetenskapliga experter och särskilt bland experter på folkhälsans område. Kommissionen skall begära Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande över de utarbetade normerna.

Efter att ha hört Europaparlamentet skall rådet genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, som till rådet skall överlämna de yttranden som den har mottagit från kommittéerna, fastställa de grundläggande normerna. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 32  

På begäran av kommissionen eller en medlemsstat kan de grundläggande normerna omprövas eller kompletteras i den ordning som anges i artikel 31.

Kommissionen är skyldig att pröva varje begäran av en medlemsstat.

Artikel 33  

Varje medlemsstat skall utfärda de lagar och andra författningar, som är lämpliga för att säkerställa att de fastställda grundläggande normerna iakttas, och vidta de åtgärder som behövs i fråga om undervisning och yrkesutbildning.

Kommissionen skall lämna rekommendationer i syfte att säkerställa en harmonisering av de bestämmelser som gäller på detta område inom medlemsstaterna.

För detta ändamål skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de bestämmelser som gäller när detta fördrag träder i kraft och om senare förslag till bestämmelser av samma slag.

Kommissionen skall lämna eventuella rekommendationer angående förslag till sådana bestämmelser inom tre månader efter det att den underrättats om förslagen.

Artikel 34  

Varje medlemsstat inom vars territorium särskilt farliga experiment skall äga rum, skall vidta särskilda åtgärder för hälsoskyddet och i förväg begära ett yttrande från kommissionen över åtgärderna.

Det krävs samtycke av kommissionen, om verkningarna av dessa experiment kan beröra andra medlemsstaters territorier.

Artikel 35  

Varje medlemsstat skall inrätta de anläggningar som behövs för fortlöpande kontroll av radioaktivitetsnivån i luft, vatten och jord samt för kontroll av att de grundläggande normerna följs.

Kommissionen skall ha tillträde till dessa kontrollanläggningar; den får kontrollera deras funktion och effektivitet.

Artikel 36  

De behöriga myndigheterna skall regelbundet informera kommissionen om de kontrollåtgärder som avses i artikel 35, så att kommissionen hålls underrättad om den radioaktivitetsnivå som befolkningen utsätts för.

Artikel 37  

Varje medlemsstat skall tillhandahålla kommissionen sådana allmänna upplysningar om varje plan för deponering av radioaktivt avfall av alla slag, som gör det möjligt att fastställa om planens genomförande kan medföra en radioaktiv kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat.

Kommissionen skall efter att ha hört den expertgrupp som avses i artikel 31 yttra sig inom sex månader.

Artikel 38  

Kommissionen skall lämna rekommendationer till medlemsstaterna i fråga om radioaktivitetsnivån i luft, vatten och jord.

I brådskande fall skall kommissionen utfärda en europeisk förordning som förpliktar den berörda medlemsstaten att inom en av kommissionen fastställd tid vidta alla åtgärder för att undvika att de grundläggande normerna överträds och för att säkerställa att föreskrifterna iakttas. (ändrad med konstitutionen)

Om staten inte inom den fastställda tiden rättar sig efter kommissionens förordning, får kommissionen eller varje medlemsstat som saken gäller, med avsteg från artiklarna III-360 och III-361 i Konstitutionen, omedelbart väcka talan vid Europeiska unionens domstol . (ändrad med konstitutionen)

Artikel 39  

Så snart Gemensamma centret för kärnforskning har upprättats skall kommissionen inom ramen för detta inrätta en dokumentations- och undersökningsavdelning avseende frågor om hälsoskydd.

Denna avdelning skall särskilt ha till uppgift att sammanställa den dokumentation och de upplysningar som avses i artiklarna 33, 37 och 38 samt att biträda kommissionen då denna fullgör sina uppgifter enligt detta kapitel.



KAPITEL 4

INVESTERINGAR

Artikel 40  

För att stimulera till initiativ från personer och företag och för att underlätta en samordnad utveckling av deras investeringar på kärnenergiområdet, skall kommissionen regelbundet i vägledande syfte offentliggöra program som särskilt skall behandla målen för kärnenergiproduktionen och de investeringar av alla slag som krävs för att uppnå dessa mål.

Kommissionen skall begära in ett yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén över programmen innan dessa offentliggörs.

Artikel 41  

Personer och företag inom de industrigrenar som är upptagna på listan i bilaga II till detta fördrag skall underrätta kommissionen om investeringsprojekt som avser nya anläggningar, återanskaffningar eller omställningar, om projekten till sin art och omfattning uppfyller de kriterier som rådet har fastställt på förslag från kommissionen.

Listan över industrigrenarna får genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet ändras av rådet på förslag från kommissionen som dessförinnan skall begära in ett yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 42  

De projekt som avses i artikel 41 skall kommissionen och, för kännedom, den berörda medlemsstaten underrättas om senast tre månader innan de första avtalen ingås med leverantörerna eller, om företaget skall utföra arbetet med egna resurser, senast tre månader innan arbetet påbörjas.

På förslag från kommissionen får rådet ändra denna frist.

Artikel 43  

Kommissionen skall överlägga med personerna eller företagen om alla synpunkter på investeringsprojekten som har samband med målen för detta fördrag.

Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten om sin uppfattning.

Artikel 44  

Kommissionen får med de berörda medlemsstaternas, personernas och företagens samtycke offentliggöra de investeringsprojekt som den har underrättats om.



KAPITEL 5

GEMENSAMMA FÖRETAG

Artikel 45  

Sådana företag som är av utomordentlig betydelse för utvecklingen av kärnenergiindustrin inom gemenskapen får bildas i form av gemensamma företag i detta fördrags mening enligt följande artiklar.

Artikel 46  

1. Varje sådan plan för att bilda ett gemensamt företag som har tillkommit på initiativ av kommissionen, en medlemsstat eller någon annan, skall prövas av kommissionen.

Kommissionen skall för detta ändamål begära in yttranden från medlemsstaterna och från varje offentligt eller privat organ som enligt kommissionens mening kan belysa frågan.

2. Kommissionen skall med ett motiverat yttrande till rådet överlämna varje plan för att bilda ett gemensamt företag.

Om kommissionen anser det angeläget att det planerade gemensamma företaget kommer till stånd, skall den lämna rådet förslag om

  1. lokaliseringsort,
  2. stadgar,
  3. finansieringens omfattning och finansieringstakten,
  4. gemenskapens eventuella medverkan i finansieringen av det gemensamma företaget,
  5. eventuell medverkan av tredje land, en internationell organisation eller en medborgare i tredje land i finansieringen eller ledningen av det gemensamma företaget,
  6. beviljandet av samtliga eller vissa av de förmåner som anges i bilaga III till detta fördrag.

Kommissionen skall bifoga en detaljerad rapport om planen i dess helhet.

Artikel 47  

När kommissionen har överlämnat saken till rådet, får detta av kommissionen begära de kompletterande upplysningar och undersökningar som rådet behöver.

Om rådet genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet finner att en av kommissionen med avstyrkan överlämnad plan likväl bör genomföras, skall kommissionen lämna rådet de förslag och den detaljerade rapport som avses i artikel 46. (ändrad med konstitutionen)

Om kommissionen tillstyrker eller om det är fråga om ett fall som avses i föregående stycke, skall rådet besluta med kvalificerad majoritet om vart och ett av kommissionens förslag.

Rådet skall dock besluta enhälligt om

  1. gemenskapens medverkan i finansieringen av det gemensamma företaget,
  2. medverkan av tredje land, en internationell organisation eller en medborgare i tredje land i finansieringen eller ledningen av det gemensamma företaget.

Artikel 48  

Rådet kan genom enhälligt europeiskt beslut på förslag från kommissionen förklara samtliga eller vissa av de förmåner som anges i bilaga III till detta fördrag tillämpliga på varje gemensamt företag; varje medlemsstat skall för sin del säkerställa att dessa förmåner lämnas. (ändrad med konstitutionen)

Rådet kan i samma ordning fastställa villkoren för att förmånerna skall lämnas.

Artikel 49  

Ett gemensamt företag skall bildas genom europeiskt beslut av rådet. (ändrad med konstitutionen)

Varje gemensamt företag skall vara en juridisk person.

Det gemensamma företaget skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen; det skall särskilt kunna förvärva och avyttra lös och fast egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Om inte något annat föreskrivs i detta fördrag eller i företagets stadgar, skall det gemensamma företaget vara underkastat de bestämmelser som gäller för industri- eller handelsföretag; stadgarna får subsidiärt hänvisa till medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Utom då Europeiska unionens domstol är behörig enligt detta fördrag, skall tvister som gäller gemensamma företag avgöras av behöriga nationella domstolar. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 50  

Ändringar av de gemensamma företagens stadgar skall i förekommande fall ske i den ordning som anges i stadgarna.

Ändringarna får dock träda i kraft först sedan de på förslag från kommissionen har godkänts av rådet genom europeiskt beslut i samma ordning som enligt artikel 47. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 51  

Till dess att organ för förvaltningen av de gemensamma företagen har inrättats, skall kommissionen ansvara för att rådets samtliga beslut om att bilda företagen genomförs.



KAPITEL 6

FÖRSÖRJNING

Artikel 52  

1. Försörjningen med malmer, råmaterial och speciella klyvbara material skall i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel säkerställas enligt principen om lika tillgång till resurserna och genom en gemensam försörjningspolitik.

2. För detta ändamål och på de villkor som anges i detta kapitel

  1. är alla förfaranden som syftar till att tillförsäkra vissa förbrukare en privilegierad ställning förbjudna,
  2. upprättas härmed en byrå; denna skall ha optionsrätt till malmer, råmaterial och speciella klyvbara material, som produceras inom medlemsstaternas territorier, samt ensamrätt att ingå avtal om leverans av malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material från länder inom eller utom gemenskapen.

Byrån får inte ge förbrukarna en diskriminerande behandling som grundar sig på hur dessa avser att använda de begärda leveranserna, om inte användningen är olaglig eller strider mot villkor som leverantörer utanför gemenskapen har ställt upp för leveransen.



Avsnitt 1

Byrån

Artikel 53  

Byrån skall stå under tillsyn av kommissionen; denna skall utfärda direktiv för byrån, ha vetorätt mot dess beslut samt utse dess generaldirektör och biträdande generaldirektör.

Varje uttrycklig eller tyst åtgärd från byråns sida, då den utövar sin optionsrätt eller sin ensamrätt att ingå leveransavtal, kan av de berörda parterna hänskjutas till kommissionen som inom en månad skall fatta europeiskt beslut i frågan. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 54  

Byrån skall vara en juridisk person och ha en självständig ekonomisk ställning.

Rådet skall genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen fastställa byråns stadga. (ändrad med konstitutionen)

Stadgan får ändras i samma ordning.

Byråns kapital och hur detta skall tecknas skall bestämmas i stadgan. Huvudparten av kapitalet skall alltid tillhöra gemenskapen och medlemsstaterna. Fördelningen av kapitalet skall bestämmas i samförstånd av medlemsstaterna.

Närmare föreskrifter för byråns kommersiella ledning skall fastställas i stadgan. Denna får innehålla bestämmelser om en avgift på transaktionerna, avsedd att täcka byråns driftkostnader.

Artikel 55  

Medlemsstaterna skall lämna eller låta lämna byrån all information som denna behöver för att kunna utöva sin optionsrätt och sin ensamrätt att ingå avtal om leveranser.

Artikel 56  

Medlemsstaterna skall garantera att byrån fritt får utöva sin verksamhet inom deras territorier.

Medlemsstaterna får upprätta ett eller flera organ med behörighet att i förbindelserna med byrån företräda producenterna och förbrukarna i utomeuropeiska territorier under medlemsstaternas jurisdiktion.



Avsnitt 2

Malmer, råmaterial och speciella klyvbara material från gemenskapen

Artikel 57  

1. Byråns optionsrätt skall omfatta

  1. förvärv av rätt att använda och förbruka material som enligt bestämmelserna i kapitel 8 tillhör gemenskapen,
  2. förvärv av äganderätt i övriga fall.

2. Byrån skall utöva sin optionsrätt genom att ingå avtal med producenter av malmer, råmaterial och speciella klyvbara material.

Om inte något annat följer av bestämmelserna i artiklarna 58, 62 och 63 skall varje producent erbjuda byrån sådana malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material som han producerar inom medlemsstaternas territorier innan dessa malmer eller material används, överlåts eller lagras.

Artikel 58  

När en producents verksamhet omfattar flera produktionsstadier från och med malmbrytningen till och med metallframställningen, är han skyldig att erbjuda byrån produkten endast på det produktionsstadium han själv väljer.

Detsamma skall gälla för flera företag mellan vilka det finns sådana förbindelser, som kommissionen i rätt tid har underrättats om och som har avhandlats med kommissionen enligt förfarandet i artiklarna 43 och 44.

Artikel 59  

Om byrån inte utövar sin optionsrätt till hela eller en del av produktionen

  1. får producenten antingen själv eller genom avtal om bearbetning förädla malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material, under förutsättning att han erbjuder byrån den förädlade produkten,
  2. skall producenten genom europeiskt beslut av kommissionen ges tillstånd att utanför gemenskapen avsätta den tillgängliga produktionen, under förutsättning att han inte tillämpar villkor som är gynnsammare än de som innefattats i det tidigare erbjudandet till byrån. Speciella klyvbara material får dock endast exporteras av byrån i enlighet med bestämmelserna i artikel 62. (ändrad med konstitutionen)

Kommissionen får inte ge sitt tillstånd, om mottagarna av dessa leveranser inte lämnar full garanti för att gemenskapens allmänna intressen kommer att respekteras eller om avtalsvillkoren strider mot målen för detta fördrag.

Artikel 60  

Eventuella förbrukare skall regelbundet underrätta byrån om sina behov av leveranser; de skall därvid ange kvantiteter, fysikalisk och kemisk beskaffenhet, ursprungsort, avsedd användning, leveranstider och priser som skall utgöra villkor i de leveransavtal som de önskar ingå.

Producenterna skall på samma sätt underrätta byrån om de anbud som de kan lämna; de skall därvid ange alla sådana detaljuppgifter, särskilt om avtalens löptid, som behövs för att de skall kunna upprätta sina produktionsprogram. Avtalens löptid får inte utan kommissionens samtycke överstiga tio år.

Byrån skall underrätta samtliga eventuella förbrukare om anbuden och om omfattningen av anmäld efterfrågan samt anmoda dem att göra sina beställningar inom en bestämd frist.

När byrån har mottagit samtliga beställningar, skall den meddela på vilka villkor den kan effektuera beställningarna.

Kan byrån inte helt effektuera samtliga beställningar, skall den fördela leveranserna proportionellt bland de beställningar som avser ett visst anbud, om inte något annat följer av bestämmelserna i artiklarna 68 och 69.

Av byrån utfärdade regler, som skall godkännas av kommissionen, skall närmare ange hur tillgång och efterfrågan skall balanseras mot varandra.

Artikel 61  

Byrån skall effektuera samtliga beställningar, om inte rättsliga eller faktiska hinder föreligger mot det.

Då ett avtal ingås får byrån, med beaktande av bestämmelserna i artikel 52, kräva lämpliga förskottsbetalningar av förbrukarna, antingen som säkerhet eller för att underlätta sådana egna långfristiga förpliktelser från byråns sida gentemot producenterna som behövs för att effektuera beställningen.

Artikel 62  

1. Byrån skall utöva sin optionsrätt till speciella klyvbara material som framställs inom medlemsstaterna för att

  1. tillgodose efterfrågan från förbrukare inom gemenskapen i den ordning som anges i artikel 60,
  2. själv lagra dessa material, eller
  3. exportera sådana material efter medgivande av kommissionen enligt artikel 59 b) andra stycket.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i kapitel 7 skall dessa material och användbara restprodukter dock lämnas kvar hos producenten för att av denne

  1. lagras med byråns medgivande,
  2. användas inom ramen för egna behov, eller
  3. ställas till förfogande för företag inom gemenskapen inom ramen för deras behov, om dessa företag - för att genomföra ett program som kommissionen i rätt tid har underrättats om - står i en sådan direkt förbindelse med producenten som varken har till syfte eller följd att begränsa produktionen, den tekniska utvecklingen eller investeringarna eller att på ett otillbörligt sätt skapa olikheter mellan förbrukarna inom gemenskapen.

3. Bestämmelserna i artikel 89.1 a) skall tillämpas på sådana speciella klyvbara material som har framställts inom medlemsstaternas territorier och till vilka byrån inte har utövat sin optionsrätt.

Artikel 63  

Malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material som har producerats av de gemensamma företagen, skall tilldelas förbrukarna enligt reglerna i de stadgar eller avtal som gäller för dessa företag.



Avsnitt 3

Malmer, råmaterial och speciella klyvbara material från länder utanför gemenskapen

Artikel 64  

Byrån skall, med de undantag som anges i detta fördrag, ha ensamrätt att ingå avtal vilkas huvudsyfte är leveranser av malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material från länder utanför gemenskapen; byrån skall därvid i förekommande fall handla inom ramen för avtal mellan gemenskapen och ett tredje land eller en internationell organisation.

Artikel 65  

Artikel 60 skall tillämpas på förbrukarnas efterfrågan och på avtal mellan förbrukarna och byrån om leverans av malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material från länder utanför gemenskapen.

Byrån får dock bestämma leveransernas ursprungsort, om förbrukarna tillförsäkras villkor som är minst lika förmånliga som de i beställningen angivna.

Artikel 66  

Om kommissionen på begäran av de berörda förbrukarna finner att byrån inte alls eller endast till ett oskäligt pris är i stånd att inom rimlig tid leverera hela eller en del av det beställda materialet, skall förbrukarna ha rätt att direkt ingå avtal om leveranser från länder utanför gemenskapen, förutsatt att dessa avtal i huvudsak uppfyller de behov som anges i beställningarna.

Denna rätt skall medges för en tid av ett år; tiden kan förlängas om den situation som motiverat medgivandet består.

De förbrukare som använder sig av den rätt som avses i denna artikel skall underrätta kommissionen om planerade direkta avtal. Kommissionen kan inom en månad motsätta sig att avtalen ingås, om dessa strider mot målen för detta fördrag.



Avsnitt 4

Priser

Artikel 67  

Med de undantag som anges i detta fördrag skall priserna bestämmas genom att tillgång och efterfrågan balanseras mot varandra enligt bestämmelserna i artikel 60; medlemsstaterna får inte åsidosätta dessa bestämmelser genom nationella föreskrifter.

Artikel 68  

En sådan prissättning skall vara förbjuden som syftar till att tillförsäkra vissa förbrukare en privilegierad ställning i strid med principen om lika tillgång enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Om byrån finner att en sådan prissättning förekommer, skall den underrätta kommissionen om detta.

Om kommissionen finner att byråns uppfattning är välgrundad, får kommissionen i fråga om de omtvistade anbuden justera priserna till en nivå som överensstämmer med principen om lika tillgång.

Artikel 69  

På förslag från kommissionen får rådet genom enhälligt europeiskt beslut fastställa priser. (ändrad med konstitutionen)

När byrån med tillämpning av artikel 60 fastställer villkoren för att effektuera beställningar, får den föreslå de förbrukare som har gjort beställningar en prisutjämning.



Avsnitt 5

Bestämmelser om försörjningspolitik

Artikel 70  

Kommissionen får inom ramarna för gemenskapens budget och på de villkor som den själv bestämmer, finansiellt medverka i prospekteringsverksamhet inom medlemsstaternas territorier.

Kommissionen får lämna medlemsstaterna rekommendationer i syfte att främja prospektering och utnyttjande av mineralfyndigheter.

Medlemsstaterna skall varje år lämna kommissionen en rapport om utvecklingen av prospektering och produktion, sannolika tillgångar samt genomförda eller planerade investeringar i gruvor inom deras territorier. Dessa rapporter skall föreläggas rådet med ett yttrande från kommissionen som särskilt skall ange vilka åtgärder medlemsstaterna har vidtagit med anledning av de rekommendationer som lämnats enligt föregående stycke.

Om rådet på initiativ av kommissionen med kvalificerad majoritet finner att prospekteringsåtgärderna och ökningen av gruvdriften - trots att utvinningsmöjligheterna på lång sikt framstår som ekonomiskt berättigade - fortsätter att vara uppenbart otillräckliga, skall den berörda medlemsstaten, så länge som den inte har avhjälpt situationen, både för egen och för sina medborgares del anses ha avstått från rätten till lika tillgång till övriga resurser inom gemenskapen.

Artikel 71  

Kommissionen skall lämna medlemsstaterna lämpliga rekommendationer om fiskala bestämmelser eller bestämmelser om gruvdrift.

Artikel 72  

Av tillgångar som står till förfogande inom eller utom gemenskapen får byrån lägga upp sådana kommersiella lager som behövs för att underlätta gemenskapens försörjning och löpande leveranser.

Kommissionen får, om det behövs, besluta att beredskapslager skall läggas upp. Sättet för att finansiera sådan lagring skall godkännas av rådet genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet efter förslag från kommissionen. (ändrad med konstitutionen)



Avsnitt 6

Särskilda bestämmelser

Artikel 73  

Om ett avtal mellan en medlemsstat, en person eller ett företag å ena sidan och ett tredje land, en internationell organisation eller en medborgare i tredje land å den andra, även innehåller bestämmelser om leverans av sådana produkter som tillhör byråns kompetensområde, krävs samtycke i förväg av kommissionen för att avtalet skall kunna ingås eller förnyas såvitt gäller leveransen av dessa produkter.

Artikel 74  

Kommissionen får från tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel undanta överlåtelse, import eller export av sådana mindre mängder malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material som vanligtvis används för forskning.

Byrån skall underrättas om all överlåtelse, import eller export som äger rum enligt denna bestämmelse.

Artikel 75  

Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på sådana avtal om behandling, omvandling eller bearbetning av malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material som ingås mellan

  1. flera personer eller företag, om de behandlade, omvandlade eller bearbetade materialen därefter skall återställas till den person eller det företag varifrån de kommer,
  2. en person eller ett företag och en internationell organisation eller en medborgare i tredje land, om materialen behandlas, omvandlas eller bearbetas utom gemenskapen och därefter återställs till den person eller det företag varifrån de kommer,
  3. en person eller ett företag och en internationell organisation eller en medborgare i tredje land, om materialen behandlas, omvandlas eller bearbetas inom gemenskapen och därefter återställs antingen till den organisation eller medborgare varifrån de kommer eller till en av denna organisation eller medborgare angiven mottagare, som också hör hemma utanför gemenskapen.

De berörda personerna eller företagen skall underrätta byrån om förekomsten av sådana avtal och, så snart dessa har undertecknats, om de kvantiteter material som är föremål för sådan omsättning. Kommissionen får motsätta sig sådana avtal som avses i b), om den anser att omvandlingen eller bearbetningen inte kan utföras effektivt och säkert och utan materialförlust till skada för gemenskapen.

De material som är föremål för dessa avtal skall inom medlemsstaternas territorier vara underkastade de kontrollåtgärder som anges i kapitel 7. Bestämmelserna i kapitel 8 skall dock inte tillämpas på speciella klyvbara material som är föremål för avtal enligt c).

Artikel 76  

På initiativ av en medlemsstat eller kommissionen får rådet genom enhälligt europeiskt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet ändra bestämmelserna i detta kapitel, särskilt om oförutsedda omständigheter skapar en allmän bristsituation. Kommissionen skall pröva varje begäran som görs av en medlemsstat. (ändrad med konstitutionen)

Sju år efter den 1 januari 1958 får rådet bekräfta samtliga dessa bestämmelser. Om någon sådan bekräftelse inte kommer till stånd, skall nya bestämmelser som avser förhållandena i detta kapitel antas enligt förfarandet i föregående stycke. (ändrad 1997 enligt art 8 Amsterdamfördraget)



KAPITEL 7

SÄKERHETSKONTROLL

Artikel 77  

Kommissionen skall enligt bestämmelserna i detta kapitel försäkra sig om att inom medlemsstaternas territorier

  1. malmer, råmaterial och speciella klyvbara material inte används för andra ändamål än de av förbrukarna uppgivna,
  2. föreskrifterna om försörjning iakttas liksom alla särskilda kontrollförpliktelser, som gemenskapen har avtalat om med ett tredje land eller en internationell organisation.

Artikel 78  

Den som upprättar eller driver en anläggning för framställning, separation eller annan användning av råmaterial eller speciella klyvbara material eller för behandling av bestrålade kärnbränslen skall underrätta kommissionen om anläggningens grundläggande tekniska data, om kännedom om dessa data behövs för att förverkliga de mål som anges i artikel 77.

Kommissionen skall godkänna de metoder som skall användas för kemisk behandling av bestrålat material, i den utsträckning det behövs för att förverkliga de mål som anges i artikel 77.

Artikel 79  

Kommissionen skall kräva att driftrapporter upprättas och tillhandahålls för att möjliggöra bokföring av förbrukade eller framställda malmer, råmaterial och speciella klyvbara material. Detsamma skall gälla för transport av råmaterial och speciella klyvbara material.

De som berörs skall underrätta myndigheterna i medlemsstaten i fråga om alla meddelanden som de lämnar kommissionen enligt artikel 78 eller första stycket i den här artikeln.

Arten och räckvidden av de förpliktelser som avses i första stycket i den här artikeln skall anges i en förordning utfärdad av kommissionen och godkänd av rådet.

Artikel 80  

Kommissionen får kräva att alla överskott av speciella klyvbara material som återvunnits eller erhållits som biprodukt och som inte används eller är färdiga att användas, skall deponeras hos byrån eller i andra lager som kontrolleras eller kan kontrolleras av kommissionen.

Speciella klyvbara material som har deponerats på det sättet skall utan dröjsmål återlämnas till de berörda parterna på deras begäran.

Artikel 81  

Kommissionen får sända inspektörer till medlemsstaternas territorier. Innan kommissionen lämnar en inspektör hans första uppdrag inom en medlemsstats territorium, skall den samråda med den berörda medlemsstaten; detta samråd skall även gälla för alla senare uppdrag för denna inspektör.

I den utsträckning som det behövs för kontroll av malmer, råmaterial och speciella klyvbara material samt för att säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna i artikel 77 skall inspektörerna, efter företeende av behörighetshandlingar, när som helst få tillgång till alla data samt tillträde till alla platser och hos alla personer som i sitt yrke befattar sig med material, utrustningar eller anläggningar, vilka är föremål för den i detta kapitel avsedda kontrollen. Om den berörda staten kräver det, skall de av kommissionen utsedda inspektörerna åtföljas av företrädare för myndigheterna i den staten; inspektörerna får dock inte därigenom försenas eller på annat sätt hindras i sin verksamhet.

Om genomförandet av kontrollen hindras, skall kommissionen av Europeiska unionens domstols ordförande begära ett bemyndigande i syfte att med tvångsmedel säkerställa kontrollåtgärderna. Domstolens ordförande skall meddela beslut inom tre dagar. (ändrad med konstitutionen)

Om ett dröjsmål innebär en risk får kommissionen själv i form av ett europeiskt beslut utfärda en skriftlig order om att kontrollåtgärderna skall vidtas. Denna order skall omedelbart underställas Europeiska unionens domstols ordförande för godkännande i efterhand. (ändrad med konstitutionen)

Sedan bemyndigandet eller beslutet har meddelats skall den berörda statens nationella myndigheter säkerställa att inspektörerna får tillträde till de platser som anges i bemyndigandet eller beslutet.

Artikel 82  

Inspektörerna skall anställas av kommissionen.

De skall ta del av och granska den bokföring som avses i artikel 79. De skall rapportera varje överträdelse till kommissionen.

Kommissionen får utfärda en europeisk förordning som ålägger medlemsstaten i fråga att inom en tid som kommissionen bestämmer, vidta alla åtgärder som behövs för att få den konstaterade överträdelsen att upphöra; kommissionen skall underrätta rådet om detta. (ändrad med konstitutionen)

Om medlemsstaten inte inom föreskriven tid följer kommissionens förordning, får kommissionen eller varje berörd medlemsstat, med avsteg från artiklarna III-360 och III-361 i Konstitutionen, omedelbart hänskjuta saken till Europeiska unionens domstol . (ändrad med konstitutionen)

Artikel 83  

1. Om personer eller företag åsidosätter de förpliktelser som åligger dem enligt detta kapitel, får kommissionen tillgripa sanktioner mot dem.

Dessa sanktioner är efter svårighetsgrad följande:

  1. Varning.
  2. Indragning av särskilda förmåner, såsom finansiellt eller tekniskt bistånd.
  3. Företaget ställs för en tid av högst fyra månader under förvaltning av en person eller en grupp av personer som har utsetts i samförstånd av kommissionen och den stat där företaget hör hemma.
  4. Råvaror och speciella klyvbara material återtas helt eller delvis.

2. Sådana europeiska beslut av kommissionen för att genomföra punkt 1 som innebär att material skall överlämnas, skall kunna verkställas. Besluten får verkställas inom medlemsstaternas territorier enligt artikel 164. (ändrad med konstitutionen)

Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 157 skall talan som förs vid Europeiska unionens domstol mot kommissionens beslut om sanktioner som avses i punkt 1, medföra att beslutet inte får verkställas. Domstolen får dock, efter framställning av kommissionen eller någon berörd medlemsstat, förordna om omedelbar verkställighet av beslutet. (ändrad med konstitutionen)

Skyddet för skadelidande intressen skall säkerställas genom ett lämpligt rättsligt förfarande.

3. Kommissionen får lämna medlemsstaterna rekommendationer om sådana lagar och andra författningar som inom deras territorier skall säkerställa att förpliktelserna enligt detta kapitel iakttas.

4. Medlemsstaterna skall säkerställa att sanktionerna verkställs och, i förekommande fall, att de för skadan ansvariga lämnar ersättning.

Artikel 84  

När kontrollen utövas får det inte förekomma någon diskriminering med hänsyn till det ändamål för vilket malmer, råmaterial och speciella klyvbara material skall användas.

Området för kontrollen och den närmare utformningen av denna samt befogenheterna för de organ som är ansvariga för kontrollen skall begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som anges i detta kapitel.

Kontrollen får inte utsträckas till sådana för försvarsändamål avsedda material som är föremål för särskild bearbetning för dessa ändamål eller som efter bearbetningen placeras eller lagras i en militär anläggning enligt en särskild plan.

Artikel 85  

Om nya omständigheter kräver det får den närmare utformningen av de kontrollåtgärder som avses i detta kapitel, på initiativ av en medlemsstat eller av kommissionen, ändras av rådet som skall besluta enhälligt efter förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet. Kommissionen skall pröva varje framställning av en medlemsstat.



KAPITEL 8

EGENDOMSORDNING

Artikel 86  

De speciella klyvbara materialen skall vara gemenskapens egendom.

Gemenskapens äganderätt skall omfatta alla speciella klyvbara material som framställs eller importeras av en medlemsstat, en person eller ett företag och som är föremål för den i kapitel 7 avsedda säkerhetskontrollen.

Artikel 87  

Medlemsstaterna, personer eller företag skall ha en obegränsad rätt att använda och förbruka de speciella klyvbara material som på föreskrivet sätt har kommit i deras besittning, med förbehåll för deras förpliktelser enligt detta fördrag och då särskilt i fråga om säkerhetskontroll, byråns optionsrätt samt hälsoskydd.

Artikel 88  

Byrån skall i gemenskapens namn föra ett särskilt konto med beteckningen «Finanskonto för speciella klyvbara material».

Artikel 89  

1. På finanskontot för speciella klyvbara material skall

  1. värdet av de speciella klyvbara material som överlämnas till eller ställs till förfogande för en medlemsstat, en person eller ett företag krediteras gemenskapen och debiteras medlemsstaten, personen eller företaget,
  2. värdet av de speciella klyvbara material som framställs eller importeras av en medlemsstat, en person eller ett företag och som blir gemenskapens egendom debiteras gemenskapen och krediteras medlemsstaten, personen eller företaget. En motsvarande bokföringsåtgärd skall vidtas när en medlemsstat, en person eller ett företag till gemenskapen återställer speciella klyvbara material som tidigare har överlämnats eller ställts till förfogande för staten, personen eller företaget.

2. Värdeförändringar som berör de speciella klyvbara materialen skall vid bokföringen behandlas så, att de inte ger upphov till någon förlust eller vinst för gemenskapen. Eventuell förlust eller vinst skall stå för innehavarnas räkning.

3. Saldon som uppkommer genom de ovan angivna åtgärderna skall på borgenärens begäran omedelbart förfalla till betalning.

4. Vid tillämpningen av detta kapitel skall byrån i fråga om åtgärder som den vidtar för egen räkning anses som ett företag.

Artikel 90  

Om nya omständigheter kräver det får bestämmelserna i detta kapitel om gemenskapens äganderätt, på initiativ av en medlemsstat eller av kommissionen, ändras av rådet som skall besluta enhälligt efter förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet. Kommissionen skall pröva varje sådan framställning av en medlemsstat.

Artikel 91  

Egendomsordningen i fråga om föremål, material och tillgångar, som inte omfattas av gemenskapens äganderätt enligt detta kapitel, skall bestämmas genom lagstiftningen i varje medlemsstat.



KAPITEL 9

DEN GEMENSAMMA MARKNADEN PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET

Artikel 92  

Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på de varor och produkter som är upptagna i de listor som utgör bilaga IV till detta fördrag.

Dessa listor kan på initiativ av kommissionen eller en medlemsstat ändras av rådet efter förslag från kommissionen.

Artikel 93  

Medlemsstaterna skall inbördes förbjuda alla import- och exporttullar eller avgifter med motsvarande verkan samt alla kvantitativa import- och exportrestriktioner, som avser (ändrad 1997 enl artikel 8 Amsterdamfördraget)

  1. produkter upptagna i lista A1 och lista A2
  2. produkter upptagna i lista B, om en gemensam tulltaxa tillämpas på dem och de åtföljs av ett av kommissionen utfärdat intyg som utvisar att de är avsedda för nukleära ändamål.

Utomeuropeiska territorier under en medlemsstats jurisdiktion får dock fortsätta att ta ut import- och exporttullar eller avgifter med motsvarande verkan av uteslutande fiskal karaktär. Dessa tullars och avgifters storlek och utformning får inte leda till någon diskriminering mellan denna stat och de övriga medlemsstaterna.

Artikel 94  

Upphävd 1997 enl art 8 i Amsterdamfördraget - (avsåg gemensam tulltaxa)

Artikel 95  

Upphävd 1997 enl art 8 i Amsterdamfördraget - (avsåg gemensam tulltaxa)

Artikel 96  

Medlemsstaterna skall upphäva alla på nationalitet grundade inskränkningar för tillträde till kvalificerade anställningar inom kärnenergiområdet såvitt gäller medborgare i medlemsstaterna, med förbehåll för de begränsningar som följer av grundläggande hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa.

Efter att ha hört Europaparlamentet får rådet genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet efter förslag från kommissionen, som först skall begära in ett yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén, utfärda europeiska förordningar om den närmare tillämpningen av denna artikel. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 97  

Ingen på nationalitet grundad inskränkning får göras gällande gentemot offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer eller fysiska personer som lyder under en medlemsstats jurisdiktion och som önskar delta i uppförandet av kärnenergianläggningar av vetenskaplig eller industriell karaktär inom gemenskapen.

Artikel 98  

Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som behövs för att underlätta ingåendet av försäkringsavtal som täcker risker med kärnenergi.

Rådet skall efter att ha hört Europaparlamentet och efter förslag från kommissionen, som dessförinnan skall begära in ett yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén, med kvalificerad majoritet utfärda europeiska förordningar om den närmare tillämpningen av denna artikel. (ändrad 1997, ändrad med konstitutionen) )

Artikel 99  

Kommissionen får lämna rekommendationer för att underlätta kapitalrörelser som är avsedda att finansiera sådan produktion som anges i den lista som utgör bilaga II till detta fördrag.

Artikel 100  

Upphävd 1997 enl art 8 i Amsterdamfördraget



KAPITEL 10

YTTRE FÖRBINDELSER

Artikel 101  

Gemenskapen kan inom ramen för sin kompetens åta sig förpliktelser genom att träffa avtal med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land.

Kommissionen skall förhandla om sådana avtal enligt rådets direktiv; avtalen skall ingås av kommissionen med rådets godkännande; rådet skall fatta europeiskt beslut med kvalificerad majoritet. (ändrad med konstitutionen)

Kommissionen skall dock ensam förhandla om och ingå sådana avtal som kan genomföras utan rådets medverkan och inom ramen för den aktuella budgeten; kommissionen skall hålla rådet underrättat.

Artikel 102  

De avtal som har ingåtts med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land och i vilka utöver gemenskapen en eller flera medlemsstater deltar, skall inte träda i kraft förrän alla berörda medlemsstater har underrättat kommissionen om att avtalen kan tillämpas enligt bestämmelserna i deras nationella rättsordning.

Artikel 103  

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina förslag till avtal med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land, om avtalen berör tillämpningsområdet för detta fördrag.

Om ett förslag till avtal innehåller bestämmelser som utgör hinder för tillämpningen av detta fördrag, skall kommissionen lämna sina synpunkter till den berörda staten inom en månad efter det att kommissionen har underrättats om förslaget.

Den berörda staten får inte ingå det föreslagna avtalet, förrän den har tillgodosett kommissionens synpunkter eller har följt ett av Europeiska unionens domstol på ansökan av staten i skyndsam ordning meddelat avgörande om de föreslagna bestämmelsernas förenlighet med detta fördrag. En ansökan kan ges in till domstolen när som helst efter det att staten har tagit emot kommissionens synpunkter. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 104  

Ingen person eller företag, som efter den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, efter tidpunkten för dessas anslutning, ingår eller förnyar ett avtal med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land, får åberopa avtalet för att undandra sig sina skyldigheter enligt detta fördrag. (ändrad 1997)

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att på begäran av kommissionen kunna lämna denna all information om sådana avtal som, efter de tidpunkter som avses i föregående stycke och inom tillämpningsområdet för detta fördrag, har ingåtts av en person eller ett företag med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land. Kommissionen får begära sådan information endast för att kontrollera att avtalen inte innehåller några bestämmelser som hindrar tillämpningen av detta fördrag. (ändrad 1997)

På ansökan av kommissionen skall Europeiska unionens domstol avgöra om avtalen är förenliga med bestämmelserna i detta fördrag. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 105  

Bestämmelserna i detta fördrag skall inte hindra att avtal genomförs, som före den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, före tidpunkten för deras anslutning ingåtts av en medlemsstat, en person eller ett företag med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land, om kommissionen senast trettio dagar efter det att fördraget trädde i kraft fick del av avtalen. (ändrad 1997)

Sådana avtal som ingås under tiden mellan den 25 mars 1957 och den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, mellan undertecknandet av anslutningsakten och tidpunkten för deras anslutning av en person eller ett företag med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land kan dock inte åberopas gentemot detta fördrag, om Europeiska unionens domstol efter ansökan av kommissionen finner att avsikten att undandra sig bestämmelserna i fördraget var ett avgörande motiv för den ena eller andra parten när avtalet ingicks. (ändrad 1997 och med konstitutionen)

Artikel 106  

De medlemsstater som före den 1 januari 1958 eller, för stater som senare ansluter sig, före tidpunkten för deras anslutning har ingått avtal med tredje land om samarbete på kärnenergiområdet, skall tillsammans med kommissionen ta upp de förhandlingar med det berörda tredje landet som behövs för att säkerställa att gemenskapen i största möjliga utsträckning får överta de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalen. (ändrad 1997)

Varje nytt avtal som följer av sådana förhandlingar kräver samtycke av den eller de medlemsstater som har undertecknat de nämnda avtalen samt godkännande av rådet, vilket skall besluta med kvalificerad majoritet.



AVDELNING III

Institutionella och finansiella bestämmelser



KAPITEL 1 (infört med konstitutionen)

TILLÄMPNING AV VISSA BESTÄMMELSER I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA



Artikel 106 A  

1. Artiklarna I-19–I-29, I-31–I-39, I-49–I-50, I-53–I-56, I-58–I-60,

III-330–III-372, III-374, III-375, III-378–III-381, III-384, III-385,

III-389–III-392, III-395–III-410, III-412–III-415, III-427, III-433,

IV-439 och IV-443 i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa skall tillämpas på detta fördrag.

2. Inom ramen för detta fördrag skall hänvisningarna till unionen och konstitutionen i de bestämmelser som avses i punkt 1 samt i bestämmelserna i de protokoll som fogas både till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och det här Fördraget läsas som hänvisningar till Europeiska atomenergigemenskapen och till detta fördrag.

3. Bestämmelserna i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa skall inte inverka på bestämmelserna i det här Fördraget.



KAPITEL 2

GEMENSKAPENS INSTITUTIONER *




(*) Artiklarna 107-132 upphävda med konstitutionen, avseende Avsnitt 1 och 2




Avsnitt 3

Kommissionen

Artikel 133  

(upphävd)

Artikel 134  

1. En vetenskaplig och teknisk kommitté med rådgivande uppgifter skall inrättas hos kommissionen.

Kommittén skall höras i de fall som anges i detta fördrag. Den får höras i alla de fall då kommissionen finner det lämpligt.

2. Kommittén skall ha 38 medlemmar som rådet utser efter att ha hört kommissionen (*).


(*) Punkt 2 första stycket som det ändrats genom artikel 26 i AA A/FIN/S i den lydelse som framgår av artikel 17 i BA A/FIN/S.


Kommitténs medlemmar skall ha personliga mandat och utses för fem år. De får återväljas. De får inte vara bundna av några tvingande instruktioner.

Vetenskapliga och tekniska kommittén skall varje år bland sina medlemmar välja ordförande och presidium.

Artikel 135  

För att fullgöra sina uppgifter får kommissionen när det behövs samråda och tillsätta utredningskommittéer.



Avsnitt 4

Europeiska unionens domstol *


(*) Artiklarna 136-143 upphävda av konstitutionen, ny rubrik enligt konstitutionen


Artikel 144  

Europeiska unionens domstol skall ha full prövningsrätt i fråga om (ändrad med konstitutionen)

  1. talan som väcks enligt artikel 12 för att få lämpliga villkor fastställda för licenser och underlicenser som kommissionen upplåter,
  2. talan som väcks av personer eller företag om sanktioner som kommissionen ålagt dem enligt artikel 83.

Artikel 145  

Om kommissionen anser att en person eller ett företag har överträtt detta fördrag utan att artikel 83 är tillämplig, skall kommissionen anmoda den medlemsstat som personen eller företaget lyder under att se till att sanktioner vidtas på grund av överträdelsen enligt statens nationella lagstiftning.

Om den berörda staten inte följer en sådan begäran inom den frist som kommissionen har bestämt, får kommissionen föra ärendet till Europeiska unionens domstol för att få den överträdelse fastställd som personen eller företaget anklagas för. (ändrad med konstitutionen)


Ariklarna 146-156 upphävda med konstitutionen


Artikel 157  

Utom i de fall då något annat föreskrivs i detta fördrag skall talan som förs vid Europeiska unionens domstol inte hindra verkställighet. Domstolen får dock, om den anser att omständigheterna så kräver, förordna om uppskov med verkställigheten av den påtalade rättsakten. (ändrad med konstitutionen)


Artiklarna 158-160 upphävda av konstitutionen


Artiklarna 160a-c upphävda av konstitutionen, innefattande Avsnitt 5



KAPITEL 3

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR FLERA INSTITUTIONER


Artiklarna 161-163 upphävda av konstitutionen.


Artikel 164  

Verkställigheten skall följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i den medlemsstat inom vars territorium den sker. Beslut om att verkställighet skall ske, skall bifogas avgörandet utan andra formaliteter än kontroll av avgörandets äkthet genom den nationella myndighet som varje medlemsstats regering skall utse för detta ändamål samt meddela kommissionen, Europeiska unionens domstol och den skiljedomskommitté som inrättats enligt artikel 18. (ändrad med konstitutionen)

När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den berörda parten, får denna fullfölja verkställigheten enligt den nationella lagstiftningen genom att hänskjuta ärendet direkt till den behöriga myndigheten.

Verkställigheten får skjutas upp endast genom beslut av Europeiska unionens domstol. Domstolarna i de berörda staterna skall dock vara behöriga beträffande klagomål om att verkställigheten inte genomförs på regelrätt sätt. (ändrad med konstitutionen)



KAPITEL 4


(*) Artiklarna 165-170 upphävda av konstitutionen




AVDELNING IV

Särskilda finansiella bestämmelser *


(*) Rubriken ändrad av konstitutionen


Artikel 171  

1. Gemenskapens samtliga inkomster och utgifter, med undantag av dem som hänför sig till byrån och till de gemensamma företagen, skall beräknas för varje budgetår och tas upp antingen i driftbudgeten eller i forsknings- och investeringsbudgeten.

Varje budgets inkomster och utgifter skall balansera varandra.

2. Inkomster och utgifter för byrån, som skall drivas enligt affärsmässiga principer, skall beräknas i en särskild finansieringsplan.

Villkoren för förslag till samt användning och kontroll av dessa inkomster och utgifter skall med beaktande av byråns stadga bestämmas i den budgetförordning som skall fastställas enligt artikel III-412. (ändrad med konstitutionen)

3. Inkomst- och utgiftsförslag samt drifträkenskaper och balansräkningar för de gemensamma företagen skall för varje budgetår överlämnas till kommissionen, rådet och Europaparlamentet enligt stadgarna för dessa företag.

Artikel 172  

(punkterna 1, 2 och 3 upphävda)

4. Lån för att finansiera forskning eller investeringar skall tas upp på de villkor som rådet fastställer enligt artikel III-404 i Konstitutionen. (ändrad med konstitutionen)

Gemenskapen får låna på en medlemsstats kapitalmarknad, antingen enligt den lagstiftning som gäller för inrikes emissioner eller, i avsaknad av sådan lagstiftning, på grund av ett avtal mellan medlemsstaten och kommissionen.

Den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter får vägra att ge sitt samtycke, endast om det finns anledning att befara allvarliga störningar på den statens kapitalmarknad.


Artiklarna 173-173A upphävda av konstitutionen


Artikel 174  

1. De utgifter som tas upp i driftbudgeten skall särskilt avse

  1. administrationsutgifter,
  2. utgifter för säkerhetskontroll och hälsoskydd.

2. De utgifter som tas upp i forsknings- och investeringsbudgeten skall särskilt avse

  1. utgifter för att genomföra gemenskapens forskningsprogram,
  2. eventuella bidrag till byråns kapital och till dennas investeringsutgifter,
  3. utgifter för utrustning av undervisningsanstalter,
  4. eventuellt deltagande i de gemensamma företagen och i vissa gemensamma projekt.

Artikel 175 upphävd av konstitutionen


Artikel 176  

1. Med förbehåll för de begränsningar som följer av program eller utgiftsbeslut som enligt detta fördrag kräver enhälligt godkännande av rådet, skall anslagen till forsknings- och investeringsutgifter omfatta

  1. bemyndiganden att ingå förpliktelser som täcker en serie poster vilka bildar en särskild enhet och ett sammanhängande helt,
  2. betalningsbemyndiganden som utgör den övre gränsen för de utgifter som varje år får förekomma för att täcka de enligt a) ingångna förpliktelserna.

2. En plan över förfallotider för förpliktelser och betalningar skall som bilaga fogas till det av kommissionen framlagda budgetförslaget.

3. Anslagen för forsknings- och investeringsutgifter skall delas in i avdelningar alltefter utgifternas art eller ändamål, och i mån av behov ytterligare delas in i överensstämmelse med den budgetförordning som fastställts enligt artikel III-412. (ändrad med konstitutionen)

4. Outnyttjade betalningsbemyndiganden skall genom europeiskt beslut av kommissionen föras över till närmast följande budgetår, om inte rådet beslutar något annat. (ändrad med konstitutionen)


Artiklarna 177-179A upphävda av konstitutionen


Artikel 180  

(upphävd)

Artikel 180 a  

(upphävd)


(*) Artiklarna 180b-181 upphävda av konstitutionen


Artikel 182  

1. Under förutsättning att kommissionen underrättar berörda medlemsstaters behöriga myndigheter får kommissionen överföra tillgångar som den innehar i en medlemsstats valuta till en annan medlemsstats valuta, i den mån det behövs för att dessa tillgångar skall kunna användas för ändamål som avses i detta fördrag. Kommissionen skall så långt som möjligt undvika att företa sådana överföringar, om den har kontanter eller likvida medel i de valutor som den behöver.

2. Kommissionen skall stå i förbindelse med varje medlemsstat genom den myndighet som medlemsstaten utser. Vid genomförandet av finansiella transaktioner skall kommissionen anlita den berörda medlemsstatens sedelutgivande bank eller något annat finansinstitut som godkänts av medlemsstaten.

3. Med hänsyn till gemenskapens utgifter i tredje lands valuta skall kommissionen, innan budgetarna slutgiltigt fastställs, förelägga rådet en plan som visar förutsedda inkomster och utgifter i olika valutor.

Denna plan skall godkännas av rådet genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet. Planen får ändras under budgetåret enligt samma förfarande. (ändrad med konstitutionen)

4. Medlemsstaterna skall enligt fördelningstalen i artikel 172 till kommissionen överlåta sådana tredje lands valutor som behövs för de utgifter som anges i planen enligt punkt 3. Enligt samma fördelningstal skall tredje lands valutor som kommissionen har mottagit, överlåtas till medlemsstaterna.

5. Kommissionen får fritt förfoga över tredje lands valutor som kommer från lån som kommissionen har tagit upp i sådana länder.

6. På förslag från kommissionen får rådet enhälligt besluta att de i de föregående styckena föreskrivna valutabestämmelserna helt eller delvis skall tillämpas på byrån och de gemensamma företagen samt att bestämmelserna i förekommande fall skall anpassas efter dessa organs behov.


Artiklarna 183-183A upphävda av konstitutionen




AVDELNING V

Allmänna bestämmelser

Artikel 184  

Gemenskapen skall vara en juridisk person.

Artikel 185  

Gemenskapen skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen; den skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Den skall i sådana fall företrädas av kommissionen.

Artikel 186  

(Artikeln upphävd genom artikel 24.2 i fusionsfördraget)

[ Se artikel 24.1 i fusionsfördraget som har följande lydelse:

1. Tjänstemän och övriga anställda i Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen skall den dag då detta fördrag träder i kraft bli tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och ingå i gemenskapernas enhetliga administration.

Rådet skall, på förslag från kommissionen och efter att ha hört övriga berörda institutioner, med kvalificerad majoritet fastställa tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i gemenskaperna.]

Artikel 187  

Kommissionen får inom de gränser och på de villkor som fastställts av rådet i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag inhämta den information och företa de kontroller som behövs för att fullgöra de uppgifter som anförtrotts kommissionen.

Artikel 188  

Gemenskapens avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall gemenskapen ersätta skada, som orsakats av dess institutioner eller av dess anställda under tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

De anställdas personliga ansvar gentemot gemenskapen skall regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller de anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 189  

Säte för gemenskapens institutioner skall fastställas av medlemsstaternas regeringar i samförstånd.


Artikel 190 upphävd av konstitutionen


Artikel 191  

(Artikeln upphävd genom artikel 28 andra stycket i fusionsfördraget, införd i ny lydelse 1997))

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i protokollet om Europeiska unionens privilegier och immunitet, inom medlemsstaternas territorier åtnjuta de privilegier och den immunitet som krävs för att den skall kunna fullgöra sin uppgift. (ändrad genom konstitutionen)

Artikel 192  

Medlemsstaterna skall vidta alla sådana allmänna eller särskilda åtgärder som är ägnade att säkerställa att de förpliktelser fullgörs, som följer av detta fördrag eller av rättsakter som gemenskapens institutioner har beslutat om. Medlemsstaterna skall underlätta för gemenskapen att fullgöra sina uppgifter.

De skall avstå från alla åtgärder som skulle kunna äventyra förverkligandet av målen för detta fördrag.

Artikel 193  

Medlemsstaterna förbinder sig att inte lösa tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta fördrag på annat sätt än som bestämts genom fördraget.

Artikel 194  

1. Ledamöterna och medlemmarna av gemenskapens institutioner, medlemmarna av kommittéerna, gemenskapens tjänstemän och övriga anställda samt alla andra personer, som antingen i tjänsten eller genom sina offentliga eller privata förbindelser med gemenskapens institutioner eller anläggningar eller med de gemensamma företagen skaffar sig eller får vetskap om sådana faktiska förhållanden, upplysningar, kunskaper, dokument eller föremål vilka är sekretessbelagda med stöd av bestämmelser som utfärdats av en medlemsstat eller någon av gemenskapens institutioner, är skyldiga att även efter det att deras tjänst eller förbindelser har upphört, bevara sekretessen gentemot alla obehöriga personer samt allmänheten.

Varje medlemsstat skall betrakta ett åsidosättande av denna skyldighet som ett brott mot statens sekretessregler; staten skall därvid både i sakligt hänseende och när det gäller behörigheten tillämpa sina rättsregler om brott mot statens säkerhet eller om brott mot tystnadsplikt. Staten skall på begäran av varje berörd medlemsstat eller kommissionen väcka talan mot var och en under dess jurisdiktion som begår ett sådant brott.

2. Varje medlemsstat skall underrätta kommissionen om alla bestämmelser som inom statens territorium reglerar klassificering och sekretess i fråga om sådana upplysningar, kunskaper, dokument och föremål som omfattas av detta fördrag.

Kommissionen skall se till att de övriga medlemsstaterna underrättas om dessa bestämmelser.

Varje medlemsstat skall vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta att det gradvis införs ett så enhetligt och omfattande sekretesskydd som möjligt. Efter att ha hört de berörda medlemsstaterna får kommissionen utfärda rekommendationer för detta ändamål.

3. Gemenskapens institutioner och deras anläggningar samt de gemensamma företagen skall tillämpa de bestämmelser om sekretess- skydd som gäller inom det territorium där de är belägna.

4. Om ett bemyndigande att inhämta uppgifter om sådana faktiska förhållanden, upplysningar, dokument eller föremål som omfattas av detta fördrag och som är sekretessbelagda har lämnats av någon av gemenskapens institutioner eller av en medlemsstat till en person, som utövar sin verksamhet inom tillämpningsområdet för detta fördrag, skall bemyndigandet godtas av varje annan institution och varje annan medlemsstat.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall inte hindra tillämpningen av sådana särskilda bestämmelser som följer av avtal mellan en medlemsstat och tredje land eller internationella organisationer.

Artikel 195  

Gemenskapens institutioner, byrån och de gemensamma företagen skall när de tillämpar detta fördrag respektera de villkor för tillgång till malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som av hänsyn till allmän ordning eller hälsa har ställts upp i nationella föreskrifter.

Artikel 196  

Om inte något annat föreskrivs i detta fördrag, avses vid tillämpningen av fördraget med

  1. «person»: varje fysisk person som inom medlemsstaternas territorier helt eller delvis utövar sin verksamhet på det ämnesområde som anges i ett motsvarande kapitel i fördraget,
  2. «företag»: varje företag eller institution - oavsett dess offentligrättsliga eller privaträttsliga ställning - som inom medlemsstaternas territorier helt eller delvis utövar sin verksamhet på det ämnesområde som anges i ett motsvarande kapitel i fördraget.

Artikel 197  

Vid tillämpningen av detta fördrag avses med

  1. «speciella klyvbara material»: plutonium 239; uran 233; uran som anrikats med uran 235 eller 233; varje produkt som innehåller en eller flera av de nämnda isotoperna och sådana andra klyvbara material som rådet kan komma att fastställa genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen; begreppet «speciella klyvbara material» skall dock inte innefatta råmaterial; (ändrad med konstitutionen)
  2. «råmaterial»: uran som innehåller den isotopblandning som förekommer i naturen; uran vars halt av uran 235 är lägre än den normala; torium; samtliga ovannämnda material i form av metall, i legeringar, i kemiska föreningar eller i koncentrat; varje annat material som innehåller ett eller flera av ovannämnda material i sådana koncentrationer som rådet skall fastställa genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen; (ändrad med konstitutionen)
  3. «råmaterial»: uran som innehåller den isotopblandning som förekommer i naturen; uran vars halt av uran 235 är lägre än den normala; torium; samtliga ovannämnda material i form av metall, i legeringar, i kemiska föreningar eller i koncentrat; varje annat material som innehåller ett eller flera av ovannämnda material i sådana koncentrationer som rådet skall fastställa genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen; (ändrad med konstitutionen)
  4. «malmer»: varje slag av malm som - i sådana genomsnittliga koncentrationer som rådet skall fastställa genom europeiskt beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen - innehåller ämnen, från vilka de ovan definierade råmaterialen kan utvinnas genom lämpliga kemiska och fysikaliska processer. (ändrad med konstitutionen)

Artikel 198  

Om inte något annat föreskrivs, skall detta fördrag tillämpas på medlemsstaternas europeiska territorier och på utomeuropeiska territorier under deras jurisdiktion.

Det skall även tillämpas på de europeiska territorier, vilkas utrikes angelägenheter omhänderhas av en medlemsstat.

Bestämmelserna i detta fördrag skall tillämpas på Åland med de undantag som ursprungligen fanns i det fördrag vilket avses i artikel IV-437.2 d i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och som har återgetts i protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige.(införd 1997, ändrad med konstitutionen)

Med avvikelse från första, andra och tredje styckena skall följande gälla: (ändrad av konstitutionen)

  1. Detta fördrag skall inte tillämpas på vare sig Färöarna eller på Grönland. (ändrad av konstitutionen)
  2. Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern.
  3. Detta fördrag skall inte tillämpas på de utomeuropeiska länder och territorier som har särskilda förbindelser med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och som inte har tagits med i förteckningen i bilaga II till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. (ändrad av konstitutionen)
  4. Detta fördrag skall tillämpas på Kanalöarna och Isle of Man endast i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa tillämpningen av den ordning för dessa öar som ursprungligen angavs i det fördrag som avses i artikel IV-437.2 a i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och som har återgetts i protokollet om anslutningsfördragen och anslutningsakterna för Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien och Republiken Portugal samt Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige
  5. (utgått 1997 - var ett undantag för Åland)

Artikel 199  

Kommissionen skall säkerställa att ändamålsenliga förbindelser upprätthålls med Förenta nationernas organ, dess fackorgan samt Världshandelsorganisationens organ. (ändrad 1997)

Den skall vidare säkerställa att lämpliga förbindelser upprätthålls med alla internationella organisationer.

Artikel 200  

Gemenskapen skall upprätta samarbete i alla lämpliga former med Europarådet.

Artikel 201 (**)  


(**) I dess lydelse enligt artikel I 27) i FEU.


Gemenskapen skall upprätta ett nära samarbete med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling; de närmare villkoren för detta skall fastställas i samförstånd.

Artikel 202  

Bestämmelserna i detta fördrag skall inte hindra förekomsten och genomförandet av de regionala unionerna mellan Belgien och Luxemburg samt mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna, i den mån syftena med dessa regionala unioner inte uppnås genom tillämpning av detta fördrag.

Artikel 203  

Om en åtgärd från gemenskapens sida skulle visa sig nödvändig för att förverkliga något av gemenskapens mål och om detta fördrag inte innehåller de nödvändiga befogenheterna, skall rådet genom enhälligt europeiskt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vidta de åtgärder som behövs. (ändrad med konstitutionen)


Artikel 204 upphävd av konstitutionen


Artikel 205  

(upphävd)

Artikel 206 *  


(*) I dess lydelse enligt konstitutionen


Gemenskapen får med en eller flera stater eller internationella organisationer ingå avtal som upprättar en associering med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och särskilda förfaranden.

Dessa avtal skall ingås av rådet som beslutar med enhällighet, efter att ha hört Europaparlamentet.

När sådana avtal kräver ändringar i detta fördrag, skall ändringarna först antas i enlighet med förfarandet i artikel IV-443 i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Artikel 207  

De protokoll som medlemsstaterna i samförstånd fogar till detta fördrag skall utgöra en integrerad del av fördraget.

Artikel 208  

Detta fördrag har ingåtts för obegränsad tid.



AVDELNING VI*



( *) Bestämmelser om inledningsskedet , (artikel 209-223) upphävd 1997 enl Amsterdamfördraget art 8)




Slutbestämmelser

Artikel 224  

Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering.

Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om emellertid detta har deponerats mindre än femton dagar före följande månads början, träder fördraget inte i kraft förrän den första dagen i den andra månaden efter det att det har deponerats.

Artikel 225  

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på franska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater.

Även de danska, engelska, estniska, finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska och ungerska versionerna av detta fördrag är giltiga(tillägg 1997 och med konstitutionen)

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta fördrag.

Som skedde i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. SPAAK J. Ch. SNOY ET D'OPPUERS
ADENAUER HALLSTEIN
PINEAU M. FAURE
Antonio SEGNI Gaetano MARTINO
BECH Lambert SCHAUS
J. LUNS J. LINTHORST HOMAN




Bilagor



BILAGA I


OMRÅDEN FÖR KÄRNENERGIFORSKNING ENLIGT ARTIKEL 4 I DETTA FÖRDRAG

I - PRIMÄRA MATERIAL

1. Metoder för prospektering och gruvdrift som avser utvinning av grundmaterial (uran, torium och andra produkter av särskild betydelse för kärnenergin).

2. Metoder för koncentrering av dessa material och omvandling av dessa till tekniskt rena föreningar.

3. Metoder för omvandling av dessa tekniskt rena föreningar till föreningar och metaller av kärnteknisk kvalitet.

4. Metoder för omvandling och bearbetning av dessa föreningar och metaller - även plutonium, uran 235 eller 233, antingen i rent tillstånd eller ingåede i dessa föreningar eller legeringar av metaller - till bränsleelement i kemisk, keramisk eller metallurgisk industri.

5. Metoder för att skydda dessa bränsleelement från korrosion eller erosion genom yttre påverkan.

6. Metoder för framställning, raffinering, bearbetning och förvaring av andra särskilda material inom kärnenergins område, särskilt

  1. moderatorer såsom tungt vatten, grafit, beryllium och berylliumoxid,
  2. konstruktionsmaterial såsom zirkonium (fritt från hafnium), niob, lantan, titan, beryllium och deras oxider, karbider och andra föreningar som kan användas inom kärnenergins område,
  3. kylmedia såsom helium, organiska kylmedia, natrium, legeringar av natrium och kalium, vismut, legeringar av bly och vismut.

7. Metoder för isotopseparation av

  1. uran,
  2. vägbara kvantiteter material som kan användas för utvinning av kärnenergi, såsom litium 6 och 7, kväve 15 samt bor 10,
  3. isotoper som i små kvantiteter används för forskning.

II - Fysikaliska tillämpningar inom kärnenergin  

1. Tillämpad teoretisk fysik:

  1. Kärnreaktioner vid låg energi, särskilt neutroninducerade reaktioner.
  2. Fission.
  3. Joniserande strålnings och fotoners växelverkan med material.
  4. Det fasta tillståndets teori.
  5. Studiet av fusion främst beträffande en joniserad plasmas beteende under inverkan av elektromagnetiska krafter som termodynamik vid extremt höga temperaturer.

2. Tillämpad experimentell fysik:

  1. Samma ämnesområden som under 1.
  2. Studiet av de egenskaper hos transuranelementen som är av betydelse för kärnenergin.

3. Reaktorberäkningar:

  1. Makroskopisk neutronteori.
  2. Experimentella neutronmätningar: exponentiella och kritiska experiment.
  3. Termodynamiska beräkningar och beräkningar av motstånd hos olika material.
  4. Motsvarande experimentella bestämningar.
  5. Reaktorkinetik, problem rörande reaktorstyrning och motsvarande experiment.
  6. Beräkningar rörande skydd mot strålning och motsvarande experiment.

III - Fysikalisk reaktorkemi  

1. Studiet av förändringar i den fysikaliska och kemiska strukturen och förändringar av tekniska egenskaper hos olika material i reaktorer som en följd av

  1. värme,
  2. den omgivande miljön,
  3. mekanisk påverkan.

2. Studiet av degradering och andra materialförändringar orsakade av strålning i

  1. bränsleelement,
  2. komponenter och kylmedia,
  3. moderatorer.

3. Analytisk kemi och analytisk fysikalisk kemi tillämpade på reaktormaterial.

4. Fysikalisk kemi rörande homogena reaktorer: radiokemi, korrosion.


IV - Upparbetning av radioaktiva material  

1. Metoder för extraktion av plutonium och uran 233 ur bestrålat bränsle, eventuell återutvinning av uran eller torium.

2. Plutoniets kemi och metallurgi.

3. Metoder för extraktion och kemi rörande andra transuraner.

4. Metoder för extraktion och kemi rörande användbara radioisotoper:

  1. Fissionsprodukter.
  2. Radioisotoper: utvunna genom bestrålning.

5. Koncentrering och förvaring av oanvändbart radioaktivt avfall.


V - Användning av radioelement  

Användning av radioelement som aktiva element eller spårämnen inom

  1. industri och vetenskap,
  2. terapi och biologi,
  3. jordbruk.

VI - Studiet av strålningens skadliga verkningar på levande varelser  

1. Studiet av indikering och mätning av skadlig strålning.

2. Studiet av åtgärder som behövs för att förebygga och skydda samt av motsvarande säkerhetsnormer.

3. Studiet av terapi mot strålverkningar.

VII - Utrustning  

Studier som avser utförande och vidareutveckling av sådan utrustning som är särskilt avsedd, inte endast för reaktorer utan även för de hjälpmedel av alla slag inom forskning och tillämpad teknik som behövs för de ovannämnda forskningsområderna. Som exempel kan nämnas:

  1. Följande mekaniska utrustning:
    1. Pumpar för speciella media.
    2. Värmeväxlare.
    3. Apparater för kärnfysikalisk forskning (t.ex. selektorer för neutronhastighet).
    4. Utrustning för avståndshantering.
  2. Följande elektriska utrustning:
    1. Apparater för indikering och mätning av strålning för användning speciellt i samband med
      • prospektering,
      • vetenskaplig och teknisk forskning,
      • reaktorkontroll,
      • hälsoskydd,
    2. utrustning för reaktorstyrning,
    3. partikelacceleratorer inom lågenergiområdet upp till 10 MeV.

VIII - Ekonomiska aspekter på kraftproduktion  

1. Teoretiska och experimentella jämförande studier av olika reaktortyper.

2. Teknisk-ekonomiska studier av bränslecykler.




BILAGA II

INDUSTRIGRENAR SOM AVSES I ARTIKEL 41 I DETTA FÖRDRAG

1. Brytning av uran- och toriummalm.

2. Koncentrering av dessa malmer.

3. Kemisk behandling och raffinering av uran- och toriumkoncentrat.

4. Framställning av kärnbränslen i alla former.

5. Tillverkning av kärnbränsleelement.

6. Framställning av uranhexafluorid.

7. Produktion av anrikat uran.

8. Behandling av bestrålat bränsle i syfte att helt eller delvis upparbeta element som ingår i detta.

9. Framställning av reaktormoderatorer.

10. Produktion av hafniumfritt zirkonium eller föreningar av detta.

11. Kärnreaktorer av alla typer och för alla ändamål.

12. Anläggningar för industriell behandling av radioaktivt avfall, upprättade i anslutning till en eller flera av de anläggningar som anges i denna förteckning.

13. Anläggningar i halvindustriell skala, avsedda som förberedelse för att uppföra anläggningar som kan hänföras till industrigrenarna 3-10 ovan.




BILAGA III

FÖRMÅNER SOM KAN BEVILJAS GEMENSAMMA FÖRETAG ENLIGT ARTIKEL 48 I DETTA FÖRDRAG

1.

  1. Erkännande av att förvärv av sådana fastigheter som behövs för etableringen av gemensamma företag är i det allmännas intresse enligt nationell lagstiftning.
  2. Tillämpning av nationell lagstiftning om expropriation på grund av det allmännas intresse, så att förvärv kan ske om en uppgörelse i godo inte kommer till stånd.

2. Upplåtelse av licenser genom skiljedomsförfarande eller tvingande beslut enligt artiklarna 17-23.

3. Befrielse från alla skatter och avgifter då de gemensamma företagen etableras eller då tillgångar skjuts till.

4. Befrielse från alla skatter och avgifter vid förvärv, inskrivning och registrering av fastigheter.

5. Befrielse från all direkt beskattning som de gemensamma företagen, deras egendom, tillgodohavanden eller inkomster i annat fall skulle vara underkastade.

6. Befrielse från alla tullar och avgifter med motsvarande verkan och från alla förbud och restriktioner av ekonomisk eller fiskal karaktär i fråga om import och export, såvitt gäller

  1. vetenskapligt och tekniskt material med undantag av byggnadsmaterial och av kontorsutrustning,
  2. ämnen som skall behandlas eller har behandlats inom det gemensamma företaget.

7. Valutalättnader som avses i artikel 182.6.

8. Befrielse från inrese- och uppehållsrestriktioner för medborgare i medlemsstaterna som är anställda i de gemensamma företagen, för deras äkta makar och för familjemedlemmar som de är försörjningspliktiga mot.




BILAGA IV

LISTOR ÖVER VAROR OCH PRODUKTER SOM OMFATTAS AV BESTÄMMELSERNA I KAPITEL 9 OM DEN GEMENSAMMA MARKNADEN PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET

Lista A1

Uranmalm som innehåller mer än 5 viktprocent naturligt uran.

Pechblände som innehåller mer än 5 viktprocent naturligt uran.

Uranoxid.

Oorganiska föreningar av naturligt uran, andra än uranoxid och uranhexafluorid.

Organiska föreningar av naturligt uran.

Naturligt uran, obearbetat eller bearbetat.

Legeringar som innehåller plutonium.

Organiska eller oorganiska föreningar av uran, anrikade med organiska eller oorganiska föreningar av uran 235.

Organiska eller oorganiska föreningar av uran 233.

Torium, anrikat med uran 233.

Organiska eller oorganiska plutoniumföreningar.

Uran, anrikat med plutonium.

Uran, anrikat med uran 235.

Legeringar som innehåller uran anrikat med uran 235 eller som innehåller uran 233.

Plutonium.

Uran 233.

Uranhexafluorid.

Monazit.

Toriummalm som innehåller mer än 20 viktprocent torium.

Uran-torianit som innehåller mer än 20 procent torium.

Torium, obearbetat eller bearbetat.

Toriumoxid.

Organiska toriumföreningar, andra än toriumoxid.

Organiska toriumföreningar.

Lista A2  

Deuterium och dess föreningar (inkl. tungt vatten) i vilka förhållandet mellan antalet deuteriumatomer och antalet väteatomer är större än 1:5 000.

Tungt paraffin i vilket förhållandet mellan antalet deuteriumatomer och antalet väteatomer är större än 1:5 000.

Blandningar och lösningar i vilka förhållandet mellan antalet deuteriumatomer och antalet väteatomer är större än 1:5 000.

Kärnreaktorer.

Anordningar för separation av uranisotoper genom gasdiffusion eller annan teknik.

Anordningar för framställning av deuterium, dess föreningar (inkl. tungt vatten), derivat, blandningar eller lösningar som innehåller deuterium, i vilka förhållandet mellan antalet deuteriumatomer och antalet väteatomer är större än 1:5 000:

  • Anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på elektrolys av vatten.
  • Anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på destillation av vatten, flytande väte etc.
  • Anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på isotoputbyte mellan svavelväte och vatten i samband med temperaturväxling.
  • Anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på annan teknik.

Anordningar speciellt utformade för kemisk behandling av radioaktiva material:

  • Anordningar för upparbetning av bestrålat bränsle
    • på kemisk väg (genom lösningsmedel, genom fällning, genom jonbyte etc.),
    • på fysikalisk väg (genom fraktionerad destillation etc.).
  • Anordningar för behandling av avfall.
  • Anordningar för bränsleåtervinning.

Fordon, speciellt utformade för transport av starkt radioaktiva produkter:

  • Godsvagnar och tippvagnar för järnvägar av alla förekommande spårvidder.
  • Lastbilar.
  • Motordrivna truckar.
  • Släpfordon, påhängsvagnar och andra fordon utan egen framdrivningsanordning.

Behållare med strålavskärmning av bly för transport eller lagring av radioaktiva material.

Konstgjorda radioaktiva isotoper samt deras oorganiska eller organiska föreningar.

Avståndsmanövrerade mekaniska manipulatorer, speciellt avsedda för hantering av starkt radioaktiva ämnen:

  • Mekaniska manipulatoranordningar som är fasta eller rörliga men som inte kan hanteras manuellt.

Lista B  

.............. (*)


(*) Positionen har utgått genom artikel 1 i Europeiska atomenergigemenskapens råds förordning nr 5 av den 22 december 1958 (EGT nr 7, 9.2.1959).


Litiummalm och litiumkoncentrat.

Metaller av kärnteknisk kvalitet:

  • Beryllium (glucinium), obearbetat.
  • Vismut, obearbetat.
  • Niob (columbium), obearbetat.
  • Zirkonium obearbetat (fritt från hafnium).
  • Litium, obearbetat.
  • Aluminium, obearbetat.
  • Kalcium, obearbetat.
  • Magnesium, obearbetat.

Bortrifluorid.

Fluorväte, vattenfritt.

Klortrifluorid.

Bromtrifluorid.

Litiumhydroxid.

Litiumfluorid.

Litiumklorid.

Litiumhydrid.

Litiumkarbonat.

Berylliumoxid av kärnteknisk kvalitet.

Eldfasta plattor av berylliumoxid av kärnteknisk kvalitet.

Andra eldfasta produkter av berylliumoxid av kärnteknisk kvalitet.

Konstgjord grafit i form av block eller stavar som innehåller högst en milliondel bor och i vilken det totala mikroskopiska tvärsnittet för absorption av termiska neutroner uppgår till högst 5 millibar.

Stabila isotoper, artificiellt separerade.

Elektromagnetiska jonseparatorer, inklusive masspektrografer och masspektrometrar.

Reaktorsimulatorer (analogimaskiner av speciell typ).

Mekaniska manipulatorer för avståndshantering

  • som kan hanteras för hand (dvs. manuellt som ett verktyg).

Pumpar för metaller i flytande tillstånd.

Högvakuumpumpar.

Värmeväxlare, speciellt konstruerade för kärnkraftstationer.

Instrument för strålningsindikering (och tillhörande reservdelar) av någon av följande typer, vilka är särskilt konstruerade för eller kan anpassas för indikering eller mätning av kärnstrålning såsom alfa- och betapartiklar, gammastrålning, neutroner och protoner:

  • GM-räknerör och proportionalräknerör.
  • Indikerings- eller mätinstrument som innehåller GM-räknerör eller proportionalräknerör.
  • Jonkammare.
  • Instrument som innehåller jonkammare.
  • Instrument för strålningsindikering eller strålningsmätning, avsedda för mineralprospektering, reaktorkontroll eller monitering av luft, vatten och jord.
  • Neutrondetektorer vilkas arbetssätt grundar sig på bor, bortrifluorid, väte eller klyvbara material.
  • Indikerings- eller mätinstrument som innehåller neutrondetektorer vilkas arbetssätt grundar sig på bor, bortrifluorid, väte eller klyvbara material.
  • Scintillationskristaller, monterade eller metallinkapslade (fasta scintillatorer).
  • Indikerings- eller mätinstrument som innehåller flytande, fasta eller gasformade scintillatorer.
  • Förstärkare, speciellt utformade för användning vid nukleära mätningar och inklusive linjärförstärkare, förförstärkare, förstärkare med fördelade kretsar och pulshöjdsanalysatorer.
  • Koincidensenheter för användning i anslutning till strålningsdetektorer.
  • Elektroskop och elektrometrar, inklusive dosmätare (men med undantag av apparater avsedda för undervisning, enkla metallbladselektroskop, dosmätare speciellt utformade att användas tillsammans med medicinsk röntgenutrustning samt elektrostatiska mätinstrument).
  • Apparater som gör det möjligt att mäta lägre strömstyrkor än en mikromikroampere.
  • Fotomultiplikatorrör med en fotokatodkänslighet av minst 10 mikroampere per lumen och en genomsnittlig förstärkarfaktor som uppgår till mer än 105 samt alla andra slags elektriska multiplikatorsystem som aktiveras av positiva joner.
  • Räkneverksenheter och elektroniska pulsfrekvensmätare för strålningsdetektorer.

Cyklotroner, elektrostatiska generatorer av van de Graaf- eller Cockroft & Wallton-typ, linjära acceleratorer och andra elektrostatiska maskiner som kan ge kärnpartiklar energier vilka överstiger 1 miljon elektronvolt.

Magneter, speciellt konstruerade för ovannämnda maskiner och apparater (cyklotroner etc.).

Accelerationsrör och fokuseringsrör av sådana typer som används i masspektrometrar och masspektrografer.

Intensiva elektroniska källor för positiva joner, avsedda att användas i partikelacceleratorer, masspektrometrar och likartade apparater.

Strålskärmsglas:

  • Gjutet eller valsat planglas (även armerat eller överdraget i samband med tullverkningen), endast slipat eller polerat på en eller två sidor, i form av kvadratiska eller rektangulära plattor eller folier.
  • Gjutet eller valsat glas (även slipat eller polerat), nedskuret till annan än kvadratisk eller rektangulär form, eller böjt eller på annat sätt bearbetat (avfasat, graverat etc.).
  • Säkerhetsglas, även bearbetat, som består av härdat glas eller av två eller flera hoplimmade glasskikt.

Dräkter för skydd mot strålning eller radioaktiv kontamination

  • av plast,
  • av gummi,
  • av vävnad med överdrag
    • för män,
    • för kvinnor.

Difenyl (den aromatiska kolväteföreningen C 6 H 5 C 6 H 5 ).

Trifenyl.



BILAGA V

INLEDANDE FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSPROGRAM SOM AVSES I ARTIKEL 215 I DETTA FÖRDRAG

Bilagan utgått 1997 enl artikel 8 i Amsterdamfördraget



Fördelning på huvudposter av de utgifter som krävs för genomförandet av forsknings- och utbildningsprogrammet (utgått 1997)



III - Protokoll


Alla tidigare protokoll upphävda med konstitutionen


Övrigt: (enl Protokoll om ändring av fördraget om upprättandet av europeiska atomenergigemenskapen art 12)

Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och utgifter, med undantag av Försörjningsbyråns och de gemensamma företagens inkomster och utgifter, skall tas upp i unionens budget.




Till Euratomfördragets början

Länkar till Konstitutiones övriga delar: