PROTOKOLL OCH BILAGOR

A. Protokoll som är fogade till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

B. Bilagor till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

Förklaringar - icke juridiskt bindande

1. PROTOKOLL OM DE NATIONELLA PARLAMENTENS ROLL I EUROPEISKA UNIONEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att det sätt på vilket de nationella parlamenten granskar sin regering i fråga om unionens verksamhet är en angelägenhet för varje medlemsstats särskilda konstitutionella organisation och praxis,

SOM ÖNSKAR uppmuntra till en större delaktighet från de nationella parlamentens sida i Europeiska unionens verksamhet och öka deras möjligheter att uttrycka sin uppfattning om utkast till europeiska lagstiftningsakter och andra frågor som kan vara av särskilt intresse för dem,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och till Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

AVDELNING I

INFORMATION TILL DE NATIONELLA PARLAMENTEN

Utkast till europeiska lagstiftningsakter som tillställs Europaparlamentet och rådet skall översändas till de nationella parlamenten.

I detta protokoll avses med utkast till europeisk lagstiftningsakt förslag från kommissionen, initiativ från en grupp medlemsstater, initiativ från Europaparlamentet, framställningar från domstolen, rekommendationer från Europeiska centralbanken och framställningar från Europeiska investeringsbanken som syftar till antagandet av en europeisk lagstiftningsakt.

Kommissionen skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter direkt till de nationella parlamenten samtidigt som de översänds till Europaparlamentet och rådet.

Europaparlamentet skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter direkt till de nationella parlamenten.

Rådet skall översända de utkast till europeiska lagstiftningsakter som kommer från en grupp medlemsstater, domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken till de nationella parlamenten.

De nationella parlamenten kan, i enlighet med förfarandet i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, tillställa Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande ett motiverat yttrande om huruvida ett utkast till europeisk lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från en grupp medlemsstater skall rådets ordförande översända det eller de motiverade yttrandena till regeringarna i dessa medlemsstater.

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken skall rådets ordförande översända det eller de motiverade yttrandena till institutionen eller organet i fråga.

AVDELNING II

MELLANPARLAMENTARISKT SAMARBETE

2. PROTOKOLL OM TILLÄMPNING AV SUBSIDIARITETS- OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPERNA

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR säkerställa att beslut fattas så nära unionens medborgare som möjligt,

SOM ÄR BESLUTNA att fastställa villkoren för tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, vilka anges i artikel I-11 i konstitutionen, och att upprätta ett system för att kontrollera institutionernas tillämpning av dessa principer,

HAR DÄRFÖR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa .

Kommissionen skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter och ändrade utkast till de nationella parlamenten samtidigt som de översänds till unionslagstiftaren.

Europaparlamentet skall översända sina utkast till europeiska lagstiftningsakter och ändrade utkast till de nationella parlamenten.

Rådet skall till de nationella parlamenten översända de utkast till europeiska lagstiftningsakter som kommer från en grupp medlemsstater, domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken liksom ändrade utkast.

Efter antagandet skall Europaparlamentet översända sina lagstiftningsresolutioner och rådet sina ståndpunkter till de nationella parlamenten.

De nationella parlamenten och kamrarna i sådana parlament får, inom sex veckor räknat från den dag då ett utkast till europeisk lagstiftningsakt översänds, tillställa Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet inte överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Varje nationellt parlament eller kammare i ett nationellt parlament skall i förekommande fall samråda med de regionala parlament som har lagstiftande befogenheter.

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från en grupp medlemsstater, skall rådets ordförande översända yttrandet till dessa medlemsstaters regeringar.

Om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken skall rådets ordförande översända yttrandet till den berörda institutionen eller det berörda organet.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen, samt i förekommande fall gruppen av medlemsstater, domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken skall, om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från dem, ta hänsyn till motiverade yttranden från de nationella parlamenten eller från en kammare i ett sådant parlament.

Varje nationellt parlament skall förfoga över två röster, fördelade med hänsyn till det nationella parlamentariska systemet. I ett nationellt parlamentariskt tvåkammarsystem skall var och en av de båda kamrarna förfoga över en röst.

Om minst en tredjedel av det totala antal röster som tilldelats de nationella parlamenten i enlighet med andra stycket lämnar motiverade yttranden om att ett utkast till europeisk lagstiftningsakt inte respekterar subsidiaritetsprincipen skall utkastet omprövas. Om det gäller ett utkast till europeisk lagstiftningsakt på grundval av artikel III-264 i konstitutionen om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, skall tröskeln vara en fjärdedel.

Efter omprövningen kan kommissionen, eller i förekommande fall gruppen av medlemsstater, Europaparlamentet, domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken, om utkastet till europeisk lagstiftningsakt kommer från dem, besluta att antingen stå fast vid utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut skall vara motiverat.

Europeiska unionens domstol är behörig att pröva en talan om åsidosättande, genom en europeisk lagstiftningsakt, av subsidiaritetsprincipen, vilken talan enligt villkoren i artikel III-365 i konstitutionen väcks av en medlemsstat eller överlämnas av den på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament i enlighet med dess interna rättsordning.

I enlighet med de närmare bestämmelserna i samma artikel får en sådan talan väckas även av Regionkommittén mot europeiska lagstiftningsakter som enligt konstitutionen inte kan antas utan att kommittén har hörts.

3. PROTOKOLL OM STADGAN FÖR EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om den stadga för Europeiska unionens domstol som avses i artikel III-381 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen .

Domarna skall åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden. De skall åtnjuta immunitet vad avser åtgärder, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, som de vidtagit i sin tjänsteutövning, även sedan deras uppdrag har upphört.

Domstolen får, efter beslut i plenum, häva immuniteten. Om beslutet gäller en ledamot av tribunalen eller en specialdomstol skall domstolen fatta beslut efter att ha hört den berörda domstolen.

När immuniteten har hävts och straffrättsliga förfaranden vidtas mot en domare, skall denne ställas inför rätta i någon av medlemsstaterna endast vid den domstol som är behörig att döma ledamöterna av de högsta nationella domstolarna.

Artiklarna 11–14 och artikel 17 i protokollet om unionens privilegier och immunitet skall vara tillämpliga på domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter vid Europeiska unionens domstol, utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser om immunitet mot rättsliga förfaranden för domare som framgår av första, andra och tredje styckena i den här artikeln.

Domarna får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete.

De får inte utöva någon avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet om inte avvikelse härifrån medges undantagsvis genom ett europeiskt beslut som fattas av rådet med enkel majoritet.

De skall vid sitt tillträde avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet, särskilt skyldigheten att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden.

I tveksamma fall skall domstolen fatta beslut. Om beslutet gäller en ledamot av tribunalen eller en specialdomstol skall domstolen fatta beslut efter att ha hört den berörda domstolen.

En domares ämbete skall, frånsett vid normala nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra genom att domaren avgår.

När en domare avgår, skall hans avgångsskrivelse ställas till domstolens ordförande för vidare befordran till rådets ordförande. När så skett, blir platsen vakant.

Utom i de fall som avses i artikel 6 skall domaren kvarstå i ämbetet till dess hans efterträdare har tillträtt.

En domare får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till pension eller andra förmåner, om han enligt domarnas och generaladvokaternas enhälliga bedömning inte längre uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som följer av ämbetet. Den berörde domaren får inte delta i överläggningen. Om den berörde är ledamot av tribunalen eller en specialdomstol skall domstolen fatta beslut efter att ha hört den berörda domstolen.

Domstolens justitiesekreterare skall underrätta Europaparlamentets och kommissionens ordförande om domstolens beslut och anmäla detta för rådets ordförande.

Om beslutet innebär att en domare skiljs från sitt ämbete, skall sistnämnda anmälan medföra att platsen blir vakant.

AVDELNING II

DOMSTOLENS ORGANISATION

Den nytillsättning av en del av domartjänsterna som skall äga rum vart tredje år skall avse omväxlande tretton och tolv domare.

Den nytillsättning av en del av tjänsterna som generaladvokat som skall äga rum vart tredje år skall varje gång avse fyra generaladvokater.

I europeiska lagar får det föreskrivas att biträdande referenter skall utses samt meddelas instruktioner för dem. De skall antas på begäran av domstolen. De biträdande referenterna får inkallas i enlighet med rättegångsreglernas bestämmelser för att delta i den förberedande handläggningen av ärenden som anhängiggjorts vid domstolen samt för att samarbeta med den domare som är referent.

Biträdande referenter skall utses bland personer vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas och som har de juridiska kvalifikationer som behövs; de skall utses genom ett europeiskt beslut som fattas av rådet med enkel majoritet. De skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar.

Domstolen skall inom sig upprätta avdelningar med tre och fem domare. Domarna skall bland sig välja avdelningarnas ordförande. Ordförandena på avdelningar med fem domare skall väljas för en tid av tre år. De kan återväljas en gång.

Den stora avdelningen skall ha 13 domare. Ordförandeskapet för avdelningen skall innehas av domstolens ordförande. I den stora avdelningen skall även ordförandena på avdelningar med fem domare ingå och andra domare som skall utses i enlighet med domstolens rättegångsregler.

Domstolen skall sammanträda i stor avdelning när en medlemsstat eller en unionsinstitution som är part i ärendet begär det.

Domstolen skall sammanträda i plenum när ett ärende överlämnas för prövning i enlighet med artikel III-335.2 , III-347 andra stycket , III-349 eller III-385.6 i konstitutionen.

Domstolen kan dessutom, efter att ha hört generaladvokaten, besluta att hänskjuta ett ärende till sammanträde i plenum när den bedömer att ett ärende har särskilt stor betydelse.

Domstolens beslut skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal domare är närvarande.

Om en avdelning består av tre eller fem domare, är avdelningens beslut giltiga endast om tre domare är närvarande.

Den stora avdelningens beslut är giltiga endast om nio domare är närvarande.

Vid sammanträde i plenum är domstolens beslut giltiga endast om 15 domare är närvarande.

Vid förhinder för en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas i enlighet med rättegångsreglerna.

En domare eller en generaladvokat får inte delta i behandlingen av ett ärende i vilket han tidigare uppträtt som parts ombud, rådgivare eller advokat eller i vilket han som medlem av en domstol, en undersökningskommission eller i annan egenskap haft i uppgift att uttala sig.

Om en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte anser att han bör delta i avgörandet eller handläggningen av ett visst ärende, skall han underrätta ordföranden om detta. Om ordföranden anser att en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte bör delta eller framlägga förslag i ett visst ärende, skall han underrätta vederbörande om detta.

Vid svårighet att tillämpa denna artikel skall domstolen besluta i saken.

En part får inte åberopa en domares nationalitet eller att en domare av hans egen nationalitet inte tillhör domstolen eller en av dess avdelningar som skäl för att begära ändring i domstolens eller avdelningens sammansättning.

AVDELNING III

FÖRFARANDE VID DOMSTOLEN

Medlemsstaterna och unionens institutioner skall vid domstolen företrädas av ett ombud som utses för varje ärende. Ombudet får biträdas av en rådgivare eller av en advokat.

De andra stater än medlemsstaterna som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt Europeiska frihandelssammanslutningens (Efta) övervakningsmyndighet enligt det avtalet skall företrädas på samma sätt.

Övriga parter skall företrädas av en advokat.

Endast en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna eller i en annan stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får företräda eller biträda en part vid domstolen.

Ombud, rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna ha de rättigheter och den immunitet som behövs för att de oavhängigt skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna gentemot de rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen ha de befogenheter som domstolar allmänt har.

Universitetslärare som är medborgare i medlemsstater vilkas lagstiftning ger dem rätt att företräda part inför domstol skall vid domstolen ha samma rättigheter som enligt denna artikel tillkommer advokater.

Förfarandet vid domstolen skall bestå av en skriftlig och en muntlig del.

Det skriftliga förfarandet skall innebära att parterna och de unionsinstitutioner, -organ eller -myndigheter vilkas akter är föremål för tvist delges ansökningar, inlagor, svaromål samt förklaringar och eventuella bemötanden samt alla handlingar och dokument som åberopas eller bestyrkta kopior av dessa.

Delgivningen skall ombesörjas av justitiesekreteraren i den ordning och inom de tidsfrister som föreskrivs i rättegångsreglerna.

Det muntliga förfarandet skall bestå i uppläsning av referentens rapport, hörande av ombud, rådgivare och advokater samt generaladvokatens förslag till avgörande och i förekommande fall förhör med vittnen och sakkunniga.

Om domstolen anser att ärendet inte omfattar någon ny rättsfråga kan den, efter att ha hört generaladvokaten, besluta att ärendet skall avgöras utan yttrande från generaladvokaten.

Talan skall väckas vid domstolen genom en skriftlig ansökan som är ställd till justitiesekreteraren. Ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes ställning, motpartens eller motparternas namn, tvisteföremålet, yrkanden samt en kort framställning av grunderna för talan.

Ansökan skall i förekommande fall åtföljas av den rättsakt som begärs ogiltigförklarad eller, i fall enligt artikel III-367 i konstitutionen, av skriftligt bevis om dagen för den anmodan som avses i nämnda artikel. Om ansökan inte åtföljs av dessa handlingar, skall justitiesekreteraren anmoda vederbörande att inom skälig tid inge dem; dock får talan inte avvisas på den grund att dessa handlingar inkommit först efter det att tiden för att väcka talan har gått ut.

I fall som avses i artikel 18 i Euratomfördraget skall talan väckas vid domstolen genom en ansökan som är ställd till justitiesekreteraren. Ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes ställning, en hänvisning till det beslut som överklagas, motparternas namn, tvisteföremålet, yrkandena och en kort framställning av grunderna för talan.

Ansökan skall åtföljas av en bestyrkt kopia av det beslut av skiljedomskommittén som överklagas.

Om domstolen avvisar talan, blir skiljedomskommitténs beslut slutgiltigt.

Om domstolen upphäver skiljedomskommitténs beslut, får saken i förekommande fall på begäran av någon av parterna tas upp på nytt inför skiljedomskommittén. Denna är bunden av domstolens rättsliga bedömning.

I fall som avses i artikel III-369 i konstitutionen skall beslut av en nationell domstol att uppskjuta handläggningen av ett ärende och hänskjuta det till domstolen anmälas till denna av den nationella domstolen. Om detta beslut skall därefter justitiesekreteraren underrätta parterna, medlemsstaterna och kommissionen, samt de unionsinstitutioner, -organ eller -myndigheter som har antagit den akt vars giltighet eller tolkning är omtvistad.

Inom två månader efter underrättelsen har parterna, medlemsstaterna, kommissionen och i förekommande fall de unionsinstitutioner, -organ eller -myndigheter som har antagit den akt vars giltighet eller tolkning är omtvistad rätt att till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter.

Domstolens justitiesekreterare skall dessutom underrätta de andra stater än medlemsstaterna som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, samt Eftas övervakningsmyndighet enligt det avtalet, om den nationella domstolens beslut, och dessa har rätt att inom två månader efter underrättelsen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter till domstolen, om något av avtalets tillämpningsområden berörs. Detta stycke skall inte tillämpas på frågor som omfattas av Euratomfördragets tillämpningsområde.

När det i ett avtal, som avser ett bestämt område och som har ingåtts av rådet och en eller flera tredjeländer, föreskrivs att de senare skall ha rätt att inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter när en domstol i en medlemsstat har hänskjutit en fråga rörande avtalets tillämpningsområde till domstolen för förhandsavgörande, skall även de berörda tredjeländerna underrättas om den nationella domstolens beslut som innehåller en sådan fråga, och de skall inom två månader efter underrättelsen ha rätt att till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter.

Domstolen får begära att en part inkommer med alla de dokument och upplysningar som domstolen anser önskvärda. Om parten vägrar skall domstolen ta detta till protokollet.

Domstolen får även begära att de medlemsstater och de av unionens institutioner, organ eller myndigheter som inte är parter i målet skall lämna alla upplysningar som domstolen anser behövs för handläggningen.

Domstolen får förordna att ett vittne eller en sakkunnig skall höras av den behöriga rättsliga myndigheten på hans bostadsort.

Detta förordnande skall tillställas den behöriga rättsliga myndigheten för åtgärd i enlighet med föreskrifter som anges i rättegångsreglerna. De handlingar som utfärdats med anledning av begäran om förhör skall överlämnas till domstolen enligt samma regler.

Domstolen skall stå för kostnaderna med förbehåll för att de i förekommande fall påläggs parterna.

Genom ett förenklat förfarande, som vid behov får avvika från enskilda föreskrifter i denna stadga och som skall regleras i rättegångsreglerna, får domstolens ordförande besluta i fråga om framställning om uppskov enligt artikel III-379.1 i konstitutionen och artikel 157 i Euratomfördraget eller om tillämpning av interimistiska åtgärder enligt artikel III-379.2 i konstitutionen eller om uppskov med verkställighet enligt artikel III-401 fjärde stycket i konstitutionen eller artikel 164 tredje stycket i Euratomfördraget.

Vid förhinder för ordföranden skall denne ersättas av en annan domare i enlighet med rättegångsreglerna.

Avgöranden av ordföranden eller den domare som ersätter honom skall endast vara interimistiska och på intet sätt föregripa domstolens beslut i huvudsaken.

Medlemsstaterna och unionens institutioner får intervenera i tvister inför domstolen.

Samma rätt skall gälla för unionens organ och myndigheter och varje annan person om de kan motivera att de har ett intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen. Fysiska eller juridiska personer får inte intervenera i ärenden mellan medlemsstater, mellan unionens institutioner eller mellan medlemsstater och unionens institutioner.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får de andra stater än medlemsstaterna som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt Eftas övervakningsmyndighet enligt det avtalet intervenera i tvister inför domstolen om något av avtalets tillämpningsområden berörs.

Genom yrkanden i interventionsansökan får endast en av parternas yrkanden biträdas.

Framställning hos domstolen om ändring av en dom får endast grundas på upptäckten av en omständighet som kan utöva ett avgörande inflytande på ärendets utgång och som när domen meddelades var okänd för domstolen och för den som begär ändring.

Ändringsförfarandet skall inledas med ett beslut av domstolen i vilket uttryckligen konstateras att förekomsten av den nya omständigheten är av sådan art att det finns anledning till ändring och att framställningen av denna anledning kan tas upp till prövning.

Framställning om ändring får inte göras senare än tio år från den dag domen gavs.

Tidsfrister med hänsyn till avstånd skall fastställas i rättegångsreglerna.

Försutten tid skall inte medföra rättsförlust, om vederbörande styrker förekomsten av oförutsebara omständigheter eller force majeure.

Talan mot unionen om ansvar i utomobligatoriska rättsförhållanden skall preskriberas fem år efter den händelse som föranleder ansvarstalan. Preskription skall avbrytas genom att talan väcks vid domstolen eller genom att den skadelidande dessförinnan gör framställning hos en av unionens behöriga institutioner. I sistnämnda fall skall talan väckas inom den frist av två månader som anges i artikel III-365 i konstitutionen. Artikel III-367 andra stycket i konstitutionen skall tillämpas.

Denna artikel skall även tillämpas på talan mot Europeiska centralbanken om ansvar i utomobligatoriska rättsförhållanden.

AVDELNING IV

TRIBUNALEN

Artikel 9 första stycket , artiklarna 14 och 15 , artikel 17 första, andra, fjärde och femte styckena samt artikel 18 skall tillämpas på tribunalen och dess ledamöter.

Artiklarna 10 , 11 och 14 skall också tillämpas på tribunalens justitiesekreterare.

Tribunalens ledamöter kan kallas att tjänstgöra som generaladvokat.

För att biträda tribunalen då denna fullgör sin uppgift skall generaladvokaten fullständigt opartiskt och oavhängigt vid offentliga domstolssessioner lägga fram motiverade yttranden i vissa ärenden som handläggs vid tribunalen.

Kriterierna för att välja ut sådana ärenden liksom förfarandet vid tillsättning av generaladvokater skall anges i tribunalens rättegångsregler.

En ledamot av tribunalen som kallats att tjänstgöra som generaladvokat i ett ärende får inte delta i ärendets avgörande.

Tribunalen skall sammanträda i avdelningar med tre eller fem domare. Domarna skall bland sig välja avdelningarnas ordförande. Ordförandena på avdelningar med fem domare skall väljas för en tid av tre år. De kan återväljas en gång.

Avdelningarnas sammansättning och tilldelningen av ärenden skall bestämmas i rättegångsreglerna. I vissa fall, som bestäms i rättegångsreglerna, kan tribunalen sammanträda i plenum eller med en domare.

I rättegångsreglerna får också föreskrivas att tribunalen skall sammanträda i stor avdelning i de fall och på de villkor som den själv skall fastställa.

Med avvikelse från regeln i artikel III-358.1 i konstitutionen skall domstolen ha exklusiv behörighet i talan enligt artiklarna III-365 och III-367 i konstitutionen vilken väcks av en medlemsstat

1. mot en akt antagen av Europaparlamentet eller rådet eller av dessa två institutioner gemensamt eller mot dessa institutioners underlåtenhet att besluta, med undantag av

   • europeiska beslut som rådet har antagit med stöd av artikel III-168.2 tredje stycket i konstitutionen,

   • akter som rådet har antagit enligt en rådsakt som rör handelspolitiska skyddsåtgärder i den mening som avses i artikel III-315 i konstitutionen,

   • akter antagna av rådet genom vilka detta utövar genomförandebefogenheter i enlighet med artikel I-37.2 i konstitutionen,

2. mot en akt antagen av kommissionen eller mot kommissionens underlåtenhet att besluta enligt artikel III-420.1 i konstitutionen.

Talan enligt samma artiklar skall också omfattas av domstolens exklusiva behörighet, om talan väcks av en unionsinstitution mot en akt antagen av Europaparlamentet, av rådet, av dessa två institutioner gemensamt eller av kommissionen eller mot dessa institutioners underlåtenhet att besluta samt av en unionsinstitution mot en akt antagen av Europeiska centralbanken eller mot dess underlåtenhet att besluta.

Avdelning III skall tillämpas på förfarandet vid tribunalen.

Vid behov skall förfarandet vid tribunalen preciseras och kompletteras genom tribunalens rättegångsregler. Rättegångsreglerna får avvika från artikel 40 fjärde stycket och artikel 41 för att ta hänsyn till de särskilda förhållandena i de tvister som rör immateriella rättigheter.

Utan hinder av artikel 20 fjärde stycket får generaladvokaten framlägga sina motiverade yttranden skriftligen.

Om en ansökan eller någon annan rättegångsinlaga som är ställd till tribunalen av misstag ges in till domstolens justitiesekreterare skall denne omedelbart skicka handlingen till tribunalens justitiesekreterare. Likaså skall tribunalens justitiesekreterare, om en ansökan eller någon annan rättegångsinlaga som är ställd till domstolen av misstag ges in till honom, omedelbart skicka den till domstolens justitiesekreterare.

Om tribunalen finner att den inte har behörighet att pröva och avgöra ett ärende som omfattas av domstolens behörighet skall den hänskjuta ärendet till domstolen. Likaså skall domstolen, om den finner att ett ärende omfattas av tribunalens behörighet, hänskjuta ärendet till tribunalen. Denna kan inte därefter förklara sig obehörig.

Om domstolen och tribunalen behandlar ärenden som avser samma sak eller samma tolkningsfrågor eller angår giltigheten av samma akt, kan tribunalen efter att ha hört parterna skjuta upp handläggningen fram till dess att domstolen har dömt i ärendet, eller, om det gäller talan som väcks i enlighet med artikel III-365 i konstitutionen eller artikel 146 i Euratomfördraget, förklara sig obehörig så att domstolen får avgöra sådan talan. Under samma omständigheter kan domstolen också besluta att skjuta upp sin handläggning. I så fall skall handläggningen vid tribunalen fortsätta.

Om en medlemsstat och en institution bestrider samma rättsakt, skall tribunalen förklara sig obehörig så att domstolen får avgöra sådan talan.

Tribunalens slutliga avgöranden samt avgöranden av den domstolen som endast delvis avgör sakfrågan eller som avgör en rättegångsfråga om bristande behörighet eller något annat processhinder får överklagas till domstolen inom två månader efter delgivningen av det avgörande som överklagas.

Varje part som helt eller delvis inte har vunnit bifall till sin talan har rätt att överklaga. Andra intervenienter än medlemsstaterna och unionens institutioner får emellertid endast överklaga om tribunalens beslut påverkar dem direkt.

Med undantag av ärenden som rör tvister mellan unionen och dess anställda får även medlemsstater och unionsinstitutioner som inte intervenerat i tvisten inför tribunalen överklaga. Dessa medlemsstater och unionsinstitutioner skall i sådana fall ha samma ställning som de medlemsstater och unionsinstitutioner som intervenerat i första instans.

En person som av tribunalen fått avslag på sin interventionsansökan kan överklaga till domstolen inom två veckor efter delgivning av avslagsbeslutet.

Beslut av tribunalen enligt artikel III-379.1 eller III-379.2 eller artikel III-401 fjärde stycket i konstitutionen eller enligt artikel 157 eller artikel 164 tredje stycket i Euratomfördraget får överklagas till domstolen av parterna i ärendet inom två månader efter delgivning av beslutet.

Ett överklagande enligt första och andra styckena skall prövas och avgöras i enlighet med förfarandet i artikel 39 .

Ett överklagande till domstolen skall vara begränsat till rättsfrågor. Det kan endast grundas på bristande behörighet hos tribunalen, på rättegångsfel som kränker den överklagandes intressen eller på att tribunalen har åsidosatt unionsrätten.

Ett överklagande får inte avse endast rättegångskostnadernas storlek och fördelning.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel III-379.1 och III-379.2 i konstitutionen eller artikel 157 i Euratomfördraget skall ett överklagande inte hindra verkställighet.

Med avvikelse från artikel III-380 i konstitutionen skall ett avgörande av tribunalen varigenom en europeisk lag eller en europeisk förordning som är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater förklaras ogiltig gälla först efter utgången av den tid som anges i artikel 56 första stycket i denna stadga eller, om ett överklagande har skett inom den tiden, efter det att överklagandet har avslagits. En part kan dock enligt artikel III-379.1 och III-379.2 i konstitutionen eller artikel 157 i Euratomfördraget föra talan vid domstolen med yrkande om uppskov med verkställigheten av den europeiska lag eller förordning som har förklarats ogiltig eller med yrkande om någon annan interimistisk åtgärd.

Om överklagandet är välgrundat skall domstolen upphäva tribunalens avgörande. Domstolen kan själv slutligt avgöra ärendet, om detta är färdigt för avgörande, eller återförvisa ärendet till tribunalen för avgörande.

Om ett ärende återförvisas till tribunalen är denna bunden av domstolens beslut i rättsfrågor.

Om en medlemsstat eller en av unionens institutioner som inte intervenerat i tvisten inför tribunalen har överklagat och överklagandet är välgrundat kan domstolen, om den anser det nödvändigt, ange vilka verkningar av tribunalens upphävda avgörande som skall betraktas som bestående för parterna i ärendet.

I fall som avses i artikel III-358.2 och III-358.3 i konstitutionen kan förste generaladvokaten föreslå att domstolen omprövar tribunalens avgörande om han anser att det föreligger en allvarlig risk för att enhetligheten eller följdriktigheten i unionsrätten undergrävs.

Förslaget skall läggas fram inom en månad efter det att tribunalen har meddelat sitt avgörande. Domstolen skall inom en månad efter det att förslaget har lagts fram av förste generaladvokaten besluta om avgörandet skall omprövas eller inte.

AVDELNING V

SLUTBESTÄMMELSER

Reglerna om språkanvändningen vid Europeiska unionens domstol skall anges i en europeisk förordning som antas av rådet med enhällighet. Denna förordning skall antas på begäran av domstolen och efter det att kommissionen och Europaparlamentet har hörts eller på förslag av kommissionen och efter det att domstolen och Europaparlamentet har hörts.

Till dess att dessa regler antagits skall bestämmelserna om språkanvändning i domstolens rättegångsregler och tribunalens rättegångsregler gälla. Med avvikelse från artiklarna III-355 och III-366 i konstitutionen krävs rådets enhälliga godkännande för att dessa bestämmelser skall kunna ändras eller upphävas.

1. Med avvikelse från artikel IV-437 i konstitutionen skall varje ändring av protokollet om domstolens stadga, som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen, Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen , som antagits mellan undertecknandet och ikraftträdandet av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa fortsätta att gälla.

2. För att de ändringar som avses i punkt 1 skall kunna införlivas med artikeldelen i denna stadga skall de kodifieras officiellt genom en europeisk lag som antas av rådet på begäran av domstolen. När denna europeiska kodifieringslag träder i kraft skall denna artikel upphävas.

4. PROTOKOLL OM STADGAN FÖR EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om den stadga för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken som avses i artikel I-30 och artikel III-187.2 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa .

KAPITEL I

EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

Europeiska centralbankssystemet

1. Enligt artikel I-30.1 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna utgöra Europeiska centralbankssystemet. Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta skall utgöra Eurosystemet.

2. Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall fullgöra sina uppgifter och utöva sin verksamhet i enlighet med konstitutionen och denna stadga.

KAPITEL II

MÅL OCH UPPGIFTER FÖR EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

Mål

Uppgifter

1. Enligt artikel III-185.2 i konstitutionen skall Europeiska centralbankssystemets grundläggande uppgifter vara att

2. Enligt artikel III-185.3 i konstitutionen skall punkt 1 c i den här artikeln inte beröra medlemsstaternas regeringars innehav och förvaltning av rörelsemedel i utländsk valuta.

3. Enligt artikel III-185.5 i konstitutionen skall Europeiska centralbankssystemet medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.

Rådgivande funktioner

Enligt artikel III-185.4 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken höras

Europeiska centralbanken får i frågor inom sitt behörighetsområde avge yttranden till unionens institutioner, organ eller myndigheter eller till nationella myndigheter.

Insamling av statistiska uppgifter

1. För att utföra Europeiska centralbankssystemets uppgifter skall Europeiska centralbanken med de nationella centralbankernas stöd samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna. För detta ändamål skall Europeiska centralbanken samarbeta med unionens institutioner, organ och myndigheter, med behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller i tredjeland samt med internationella organisationer.

2. De nationella centralbankerna skall så långt som möjligt utföra de uppgifter som avses i punkt 1.

3. Europeiska centralbanken skall vid behov bidra till harmoniseringen av de regler och den praxis som gäller för insamling, sammanställning och distribution av statistik inom sitt befogenhetsområde.

4. Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 41 besluta om kretsen av uppgiftsskyldiga fysiska och juridiska personer, sekretessföreskrifter samt lämpliga bestämmelser om genomförande och påföljder.

Artikel 6

Internationellt samarbete

1. I fråga om sådant internationellt samarbete som angår de uppgifter som har anförtrotts Europeiska centralbankssystemet skall Europeiska centralbanken bestämma hur Europeiska centralbankssystemet skall företrädas.

2. Europeiska centralbanken och, med dess godkännande, de nationella centralbankerna får delta i internationella monetära institutioner.

3. Punkterna 1 och 2 skall inte påverka tillämpningen av artikel III-196 i konstitutionen.

KAPITEL III

EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMETS ORGANISATION

Oavhängighet

Allmän princip

Europeiska centralbanken

1. Europeiska centralbanken, som enligt artikel I-30.3 i konstitutionen skall vara en juridisk person, skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Europeiska centralbanken skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

2. Europeiska centralbanken skall säkerställa att de uppgifter som har tilldelats Europeiska centralbankssystemet enligt artikel III-185.2 , III-185.3 och III-185.5 i konstitutionen utförs antingen inom ramen för Europeiska centralbankens egen verksamhet enligt denna stadga eller genom de nationella centralbankerna enligt artikel 12.1 och artikel 14 .

3. Enligt artikel III-187.1 i konstitutionen skall Europeiska centralbankens beslutande organ vara Europeiska centralbankens råd och direktionen.

Artikel 10

Europeiska centralbankens råd

2. Varje medlem av Europeiska centralbankens råd skall ha en röst. Från och med den dag då antalet medlemmar i Europeiska centralbankens råd överstiger 21, skall varje direktionsledamot ha en röst och antalet centralbankschefer med rösträtt uppgå till 15. Dessa senare rösträtter skall tilldelas och alternera enligt följande:

Personlig närvaro krävs för att rösträtt skall kunna utövas. Med avvikelse från denna regel kan det i den arbetsordning som avses i artikel 12.3 föreskrivas att medlemmar av Europeiska centralbankens råd får rösta vid telefonkonferenser. I arbetsordningen skall också föreskrivas att en medlem av Europeiska centralbankens råd som är förhindrad att delta i mötena i Europeiska centralbankens råd under en längre period får utse en ersättare som medlem av Europeiska centralbankens råd.

Första och andra styckena påverkar inte den rösträtt som samtliga medlemmar av Europeiska centralbankens råd, både röstberättigade och icke röstberättigade medlemmar, har enligt punkt 3 och artikel 40.2 och 40.3 . Om inte annat föreskrivs i denna stadga skall Europeiska centralbankens råd besluta med enkel majoritet av de röstberättigade medlemmarna. Vid lika röstetal skall ordföranden ha utslagsröst.

Europeiska centralbankens råd är beslutfört om minst två tredjedelar av de röstberättigade medlemmarna är närvarande. Om Europeiska centralbankens råd inte är beslutfört får ordföranden kalla till ett extra sammanträde, där beslut kan fattas utan hänsyn till denna närvaroregel.

3. Vid beslut som fattas enligt artiklarna 28 , 29 , 30 , 32 , 33 och 49 skall rösterna i Europeiska centralbankens råd viktas enligt de nationella centralbankernas andelar i Europeiska centralbankens tecknade kapital. Direktionsledamöternas röstvikt skall vara noll. Ett beslut som kräver kvalificerad majoritet skall antas om det stöds av röster som representerar minst två tredjedelar av Europeiska centralbankens tecknade kapital och minst hälften av andelsägarna. Om en centralbankschef inte kan närvara, får han utse en ersättare för att avge hans viktade röst.

4. Sammanträdena skall vara hemliga. Europeiska centralbankens råd kan besluta om att offentliggöra resultaten av sina överläggningar.

5. Europeiska centralbankens råd skall sammanträda minst tio gånger om året.

Direktionen

1. Enligt artikel III-382.2 första stycket i konstitutionen skall direktionen bestå av ordföranden, vice ordföranden och fyra andra ledamöter.

Ledamöterna skall utföra sina uppgifter på heltid. De får inte utöva någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet, om inte Europeiska centralbankens råd undantagsvis ger tillstånd till det.

2. Enligt artikel III-382.2 i konstitutionen skall ordföranden, vice ordföranden och de övriga direktionsledamöterna utses av Europeiska rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, på rekommendation av rådet och efter det att Europaparlamentet och Europeiska centralbankens råd har hörts, bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn är allmänt erkända.

Deras mandattid är åtta år; mandatet kan inte förnyas.

Endast medborgare i medlemsstaterna får vara direktionsledamöter.

4. Om en direktionsledamot inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse, får domstolen på begäran av Europeiska centralbankens råd eller direktionen avsätta honom.

5. Varje direktionsledamot som är personligen närvarande skall ha rösträtt och för detta ändamål förfoga över en röst. Om inte något annat har bestämts, skall direktionen besluta med enkel majoritet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal skall ordföranden ha utslagsröst. Närmare bestämmelser om omröstningen skall anges i den arbetsordning som avses i artikel 12.3 .

6. Direktionen skall ansvara för Europeiska centralbankens löpande verksamhet.

7. Vid en vakans i direktionen skall en ny ledamot utses i enlighet med punkt 2.

Artikel 12

De beslutande organens ansvarsområden

1. Europeiska centralbankens råd skall anta de riktlinjer och fatta de beslut som behövs för att säkerställa att de uppgifter utförs som har anförtrotts Europeiska centralbankssystemet enligt konstitutionen och denna stadga. Europeiska centralbankens råd skall utforma unionens monetära politik, efter omständigheterna inklusive beslut om mellanliggande monetära mål, nyckelräntesatser och tillförseln av reserver inom Europeiska centralbankssystemet samt anta de riktlinjer som behövs för att genomföra besluten.

Direktionen skall genomföra den monetära politiken enligt Europeiska centralbankens råds riktlinjer och beslut. Därvid skall direktionen ge de nationella centralbankerna de anvisningar som behövs. Dessutom kan vissa befogenheter genom beslut av Europeiska centralbankens råd delegeras till direktionen.

I den utsträckning som det anses möjligt och ändamålsenligt och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel, skall Europeiska centralbanken anlita de nationella centralbankerna för att genomföra transaktioner som ingår i uppgifterna för Europeiska centralbankssystemet.

3. Europeiska centralbankens råd skall anta en arbetsordning som reglerar den interna organisationen för Europeiska centralbanken och dess beslutande organ.

4. Europeiska centralbankens råd skall utöva de rådgivande funktioner som avses i artikel 4 .

5. Europeiska centralbankens råd skall fatta de beslut som avses i artikel 6 .

Ordföranden

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 38 skall ordföranden eller den person som han utser företräda Europeiska centralbanken utåt.

Artikel 14

De nationella centralbankerna

2. I stadgarna för de nationella centralbankerna skall särskilt föreskrivas att ämbetstiden för chefen för en nationell centralbank skall vara minst fem år.

En centralbankschef får avsättas endast om han inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Ett beslut om avsättning får överklagas vid domstolen av den berörda centralbankschefen eller Europeiska centralbankens råd på den grunden att konstitutionen eller någon rättsregel om dess tillämpning har överträtts. En sådan talan skall väckas inom två månader från det att beslutet offentliggjordes eller delgavs den som vill väcka talan eller, i annat fall, från den dag då den senare fick kännedom om beslutet.

4. De nationella centralbankerna kan utföra andra uppgifter än de som anges i denna stadga, såvida inte Europeiska centralbankens råd med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna finner att dessa uppgifter strider mot Europeiska centralbankssystemets mål och funktioner. Sådana uppgifter skall utföras på de nationella centralbankernas eget ansvar och egen risk och skall inte betraktas som en del av Europeiska centralbankssystemets funktioner.

Artikel 15

Rapporteringsskyldighet

1. Europeiska centralbanken skall minst varje kvartal upprätta och offentliggöra rapporter om Europeiska centralbankssystemets verksamhet.

2. En konsoliderad rapport över Europeiska centralbankssystemets finansiella ställning skall offentliggöras varje vecka.

3. Enligt artikel III-383.3 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet och kommissionen överlämna en årsrapport om verksamheten inom Europeiska centralbankssystemet och om den monetära politiken under det föregående och det innevarande året.

4. De rapporter som avses i denna artikel skall kostnadsfritt ställas till förfogande för intresserade.

Artikel 16

Sedlar

Enligt artikel III-186.1 i konstitutionen skall Europeiska centralbankens råd ha ensamrätt att tillåta utgivning av eurosedlar inom unionen. Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna får ge ut sådana sedlar. Endast sedlar utgivna av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna skall vara lagliga betalningsmedel inom unionen.

Europeiska centralbanken skall såvitt möjligt ta hänsyn till gällande praxis när det gäller utgivning och utformning av sedlar.

KAPITEL IV

EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMETS MONETÄRA UPPGIFTER OCH TRANSAKTIONER

Konton i Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna

Marknads- och kredittransaktioner

1. För att förverkliga målen för Europeiska centralbankssystemet och utföra dess uppgifter får Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna

Minimireserver

1. Om inte annat följer av artikel 2 kan Europeiska centralbanken, för att uppfylla målen för den monetära politiken, kräva att kreditinstitut som är etablerade i medlemsstaterna skall hålla minimireserver på konton hos Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna. Europeiska centralbankens råd får besluta om regler för att beräkna och fastställa de minimireserver som krävs. Om kraven åsidosätts, skall Europeiska centralbanken ha rätt att ta ut straffränta och att förelägga andra sanktioner med jämförlig verkan.

2. För tillämpningen av denna artikel skall rådet i enlighet med förfarandet i artikel 41 fastställa basen för minimireserverna och den högsta tillåtna kvoten mellan dessa reserver och basen för dem samt lämpliga sanktioner vid ett åsidosättande.

Andra instrument för monetär styrning

Europeiska centralbankens råd får med en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna besluta om tillämpning av sådana andra operativa metoder för monetär styrning som Europeiska centralbankens råd med beaktande av artikel 2 anser ändamålsenliga.

Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 41 besluta om tillämpningsområdet för sådana metoder, om de innebär förpliktelser för tredjeman.

Transaktioner med offentliga organisationer

1. Enligt artikel III-181 i konstitutionen är det förbjudet för Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna att ge unionens institutioner, organ eller myndigheter, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna rätt att övertrassera sina konton eller att ge dem andra former av krediter. Detsamma gäller Europeiska centralbankens och de nationella centralbankernas förvärv av skuldförbindelser direkt från dem.

2. Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna får fungera som fiskala ombud för de enheter som avses i punkt 1.

3. Bestämmelserna i denna artikel skall inte gälla offentligt ägda kreditinstitut som skall behandlas av de nationella centralbankerna och Europeiska centralbanken på samma sätt som privata kreditinstitut vad gäller tillförseln av centralbanksreserver.

Clearing- och betalningssystem

Externa transaktioner

Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna får

Andra transaktioner

KAPITEL V

TILLSYN

Tillsyn

1. Europeiska centralbanken kan ge råd till och konsulteras av rådet, kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter om räckvidden och tillämpningen av unionens rättsligt bindande akter som avser tillsynen över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.

2. I enlighet med europeiska lagar som antagits enligt artikel III-185.6 i konstitutionen får Europeiska centralbanken utföra särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av försäkringsföretag.

KAPITEL VI

FINANSIELLA BESTÄMMELSER FÖR EUROPEISKA CENTRALBANKSSYSTEMET

Räkenskaper

2. Europeiska centralbankens årsbokslut skall upprättas av direktionen i enlighet med de principer som anges av Europeiska centralbankens råd. Bokslutet skall godkännas av Europeiska centralbankens råd och därefter offentliggöras.

3. För analytiska och operativa ändamål skall direktionen upprätta en konsoliderad balansräkning för Europeiska centralbankssystemet, som skall omfatta sådana tillgångar och skulder hos de nationella centralbankerna som hänför sig till Europeiska centralbankssystemet.

4. För tillämpningen av denna artikel skall Europeiska centralbankens råd besluta om de regler som behövs för att standardisera bokföring och rapportering av de nationella centralbankernas transaktioner.

Artikel 27

Revision

2. Artikel III-384 i konstitutionen skall endast tillämpas vid granskning av effektiviteten i Europeiska centralbankens förvaltning.

Europeiska centralbankens kapital

1. Europeiska centralbankens kapital skall vara 5 miljarder euro. Kapitalet kan ökas genom ett europeiskt beslut av Europeiska centralbankens råd med kvalificerad majoritet enligt artikel 10.3 , inom de gränser och på de villkor som fastställs av rådet i enlighet med förfarandet i artikel 41 .

2. De nationella centralbankerna skall vara de enda tecknarna och innehavarna av kapital i Europeiska centralbanken. Teckningen av kapital skall ske enligt den fördelningsnyckel som fastställs enligt artikel 29 .

3. Europeiska centralbankens råd skall med kvalificerad majoritet enligt artikel 10.3 bestämma i vilken omfattning och form som kapitalet skall betalas in.

4. Om inte annat följer av punkt 5 får centralbankernas andelar i Europeiska centralbankens tecknade kapital inte överlåtas, pantsättas eller utmätas.

5. Om den fördelningsnyckel som avses i artikel 29 ändras, skall de nationella centralbankerna överlåta kapitalandelar till varandra i den omfattning som behövs för att säkerställa att fördelningen av kapitalandelar motsvarar den ändrade nyckeln. Europeiska centralbankens råd skall fastställa villkoren för sådana överlåtelser.

Fördelningsnyckel för teckningen av kapital

1. Fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital, som fastställdes för första gången 1998 när Europeiska centralbankssystemet upprättades, skall bestämmas genom att varje nationell centralbank tilldelas en vikt i denna nyckel som motsvarar summan av

• 50 % av den berörda medlemsstatens andel av unionens befolkning näst sista året före upprättandet av Europeiska centralbankssystemet,

• 50 % av den berörda medlemsstatens andel av unionens bruttonationalprodukt till marknadspris under de senaste fem åren före näst sista året före upprättandet av Europeiska centralbankssystemet.

Procentsatserna skall avrundas nedåt eller uppåt till närmaste multipel av 0,0001 procentenheter.

2. Det statistiska underlag som skall användas för tillämpningen av denna artikel skall ställas till förfogande av kommissionen enligt de regler som rådet beslutar om i enlighet med förfarandet i artikel 41 .

3. De vikter som tilldelas de nationella centralbankerna skall ändras vart femte år efter upprättandet av Europeiska centralbankssystemet; därvid skall punkt 1 tillämpas. Den ändrade fördelningsnyckeln får verkan från och med den första dagen i det närmast följande året.

4. Europeiska centralbankens råd skall vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen av denna artikel.

Överföring av reservtillgångar till Europeiska centralbanken

2. Bidraget från varje nationell centralbank skall fastställas i förhållande till bankens andel i Europeiska centralbankens tecknade kapital.

3. Europeiska centralbanken skall kreditera varje nationell centralbank med en fordran som motsvarar dess bidrag. Europeiska centralbankens råd skall fastställa denomineringen och avkastningen för sådana fordringar.

4. Europeiska centralbanken kan kräva inbetalning av valutareserver enligt punkt 2 utöver det i punkt 1 fastställda beloppet, inom de gränser och på de villkor som fastställs av rådet i enlighet med förfarandet i artikel 41 .

5. Europeiska centralbanken får inneha och förvalta reservpositioner i Internationella valutafonden och särskilda dragningsrätter samt bestämma att sådana tillgångar skall läggas samman.

6. Europeiska centralbankens råd skall vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen av denna artikel.

De nationella centralbankernas innehav av reservtillgångar

2. Alla övriga transaktioner i sådana valutareserver som kvarstår i de nationella centralbankerna efter de överföringar som avses i artikel 30 samt medlemsstaternas transaktioner med rörelsemedel i utländsk valuta skall över en bestämd gräns, som skall fastställas i enlighet med punkt 3, godkännas av Europeiska centralbanken för att säkerställa överensstämmelse med unionens penning- och valutapolitik.

3. Europeiska centralbankens råd skall utfärda riktlinjer för att underlätta sådana transaktioner.

Fördelning av de nationella centralbankernas monetära inkomster

1. Inkomsterna för de nationella centralbankerna då de fullgör monetära uppgifter för Europeiska centralbankssystemet (härefter kallade ”monetära inkomster”) skall fördelas vid utgången av varje räkenskapsår i enlighet med denna artikel.

2. Varje nationell centralbanks monetära inkomster skall vara lika med centralbankens årliga inkomster av de tillgångar som den innehar som motvärden till sedlar i omlopp och till inlåning från kreditinstitut. Dessa tillgångar skall reserveras av de nationella centralbankerna i enlighet med riktlinjer som Europeiska centralbankens råd skall fastställa.

3. Om Europeiska centralbankens råd efter den tredje etappens början finner att det på grund av de nationella centralbankernas balansräkningsstrukturer inte är möjligt att tillämpa punkt 2, kan Europeiska centralbankens råd med kvalificerad majoritet och med avvikelse från punkt 2 besluta om att de monetära inkomsterna skall beräknas enligt någon annan metod under en tid av högst 5 år.

4. Varje nationell centralbanks monetära inkomster skall minskas med ett belopp som motsvarar centralbankens räntebetalningar till följd av förpliktelser på grund av inlåning från kreditinstituten enligt artikel 19 .

Europeiska centralbankens råd kan besluta att de nationella centralbankerna skall ersättas för kostnader i samband med sedelutgivning eller i undantagsfall för särskilda förluster till följd av monetära transaktioner som företagits för Europeiska centralbankssystemet. Ersättning skall lämnas i den form som Europeiska centralbankens råd finner lämplig. Sådana belopp får avräknas från de nationella centralbankernas monetära inkomster.

5. Summan av de nationella centralbankernas monetära inkomster skall fördelas på de nationella centralbankerna i förhållande till deras inbetalda andelar av Europeiska centralbankens kapital, om inte annat följer av beslut som Europeiska centralbankens råd fattar enligt artikel 33.2 .

6. Avräkning och betalning av saldona från fördelningen av de monetära inkomsterna skall utföras av Europeiska centralbanken enligt Europeiska centralbankens råds riktlinjer.

7. Europeiska centralbankens råd skall vidta alla övriga åtgärder som behövs för tillämpningen av denna artikel.

Fördelning av Europeiska centralbankens resultat

1. Europeiska centralbankens nettovinst skall fördelas på följande sätt:

2. Vid förlust för Europeiska centralbanken kan underskottet avräknas mot Europeiska centralbankens allmänna reservfond och om det behövs och efter beslut av Europeiska centralbankens råd mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5 .

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Rättsakter

1. I enlighet med artikel III-190 i konstitutionen skall Europeiska centralbanken anta

2. Europeiska centralbanken kan besluta om att offentliggöra sina europeiska beslut, rekommendationer och yttranden.

3. Inom de gränser och på de villkor som fastställs av rådet i enlighet med förfarandet i artikel 41 skall Europeiska centralbanken ha rätt att förelägga företag böter och viten om de inte uppfyller sina förpliktelser enligt Europeiska centralbankens europeiska förordningar och beslut.

Domstolskontroll m.m.

1. Europeiska centralbankens åtgärder eller underlåtenhet att handla skall prövas eller tolkas av Europeiska unionens domstol i de fall och på de villkor som fastställs i konstitutionen. Europeiska centralbanken kan väcka talan i de fall och på de villkor som fastställs i konstitutionen.

2. Tvister mellan Europeiska centralbanken å ena sidan och dess borgenärer, gäldenärer eller andra personer å den andra skall avgöras av de behöriga nationella domstolarna, utom när Europeiska unionens domstol är behörig.

3. Europeiska centralbanken skall ansvara enligt artikel III-431 i konstitutionen. De nationella centralbankerna skall ansvara enligt sin nationella lagstiftning.

4. Europeiska unionens domstol skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal som har ingåtts av Europeiska centralbanken eller för dess räkning.

5. Beslut av Europeiska centralbanken om att väcka talan vid Europeiska unionens domstol skall fattas av Europeiska centralbankens råd.

6. Europeiska unionens domstol skall vara behörig att avgöra tvister om en nationell centralbanks fullgörande av sina förpliktelser enligt konstitutionen och denna stadga. Om Europeiska centralbanken anser att en nationell centralbank har underlåtit att fullgöra en förpliktelse enligt konstitutionen och denna stadga, skall Europeiska centralbanken avge ett motiverat yttrande i ärendet efter att ha gett den berörda nationella centralbanken tillfälle att framföra sina synpunkter. Om den berörda nationella centralbanken inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som Europeiska centralbanken bestämmer, kan Europeiska centralbanken väcka talan vid Europeiska unionens domstol.

Personal

1. Europeiska centralbankens råd skall på förslag av direktionen fastställa anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal.

2. Europeiska unionens domstol skall vara behörig att avgöra alla tvister mellan Europeiska centralbanken och dess anställda inom de gränser och på de villkor som följer av anställningsvillkoren.

Sekretess

1. Ledamöterna av de beslutande organen och personalen i Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna skall även sedan deras uppdrag har upphört vara förpliktade att inte lämna ut upplysningar som omfattas av tystnadsplikt.

2. Denna skyldighet skall gälla för personer som har tillgång till uppgifter som enligt unionens rättsligt bindande akter omfattas av tystnadsplikt.

Firmatecknare

Privilegier och immunitet

KAPITEL VIII

ÄNDRING AV STADGAN OCH TILLÄGGSFÖRESKRIFTER

Förenklade ändringsförfaranden

1. Enligt artikel III-187.3 i konstitutionen får artiklarna 5.1, 5.2, 5.3, 17, 18, 19.1, 22, 23, 24, 26, 32.2, 32.3, 32.4, 32.6, 33.1 a och 36 i denna stadga ändras genom europeiska lagar, antingen

2. Artikel 10.2 får ändras genom ett europeiskt beslut av Europeiska rådet som antas med enhällighet, antingen på rekommendation från Europeiska centralbanken och efter det att Europaparlamentet och kommissionen har hörts, eller på rekommendation från kommissionen och efter det att Europaparlamentet och Europeiska centralbanken har hörts. Ändringarna skall inte träda i kraft förrän efter det att medlemsstaterna har godkänt dem i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser.

3. En rekommendation av Europeiska centralbanken enligt denna artikel kräver ett enhälligt beslut av Europeiska centralbankens råd.

Tilläggsföreskrifter

Enligt artikel III-187.4 i konstitutionen skall rådet anta europeiska förordningar och beslut som föreskriver de åtgärder som avses i artiklarna 4, 5.4, 19.2, 20, 28.1, 29.2, 30.4 och 34.3 i denna stadga. Det skall besluta efter att ha hört Europaparlamentet

Allmänna bestämmelser

2. Centralbankerna i medlemsstater med undantag enligt artikel III-197.1 i konstitutionen skall behålla sina befogenheter på den monetära politikens område enligt nationell lagstiftning.

3. Enligt artikel III-197.2 andra stycket i konstitutionen skall i artiklarna 3, 11.2 och 19 i denna stadga med medlemsstater avses medlemsstater som har euron som valuta.

4. I artiklarna 9.2, 10.2, 10.3, 12.1, 16, 17, 18, 22, 23, 27, 30, 31, 32, 33.2 och 50 skall med nationella centralbanker avses centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta.

5. I artiklarna 10.3 och 33.1 skall med andelsägare avses nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta.

6. I artiklarna 10.3 och 30.2 skall med Europeiska centralbankens tecknade kapital avses Europeiska centralbankens kapital tecknat av de nationella centralbankerna i medlemsstater som har euron som valuta.

Artikel 43

Övergångsuppgifter för Europeiska centralbanken

Europeiska centralbanken skall överta de av Europeiska monetära institutets tidigare uppgifter enligt artikel III-199.2 i konstitutionen som till följd av undantag för en eller flera medlemsstater fortfarande måste utföras efter införandet av euron.

Europeiska centralbanken skall ge råd under förberedelserna för att upphäva de undantag som avses i artikel III-198 i konstitutionen.

Europeiska centralbankens allmänna råd

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel III-187.1 i konstitutionen skall det allmänna rådet inrättas som Europeiska centralbankens tredje beslutande organ.

2. Det allmänna rådet skall bestå av Europeiska centralbankens ordförande och vice ordförande samt cheferna för de nationella centralbankerna. Övriga direktionsledamöter får delta utan rösträtt i det allmänna rådets sammanträden.

3. Det allmänna rådets ansvarsområden anges uttömmande i artikel 46.

Det allmänna rådets sätt att fungera

1. Europeiska centralbankens ordförande eller, i hans frånvaro, vice ordförande skall leda sammanträdena i Europeiska centralbankens allmänna råd.

2. Rådets ordförande och en ledamot av kommissionen får delta utan rösträtt i det allmänna rådets sammanträden.

3. Ordföranden skall förbereda det allmänna rådets sammanträden.

4. Med avvikelse från artikel 12.3 skall det allmänna rådet anta sin egen arbetsordning.

5. Det allmänna rådets sekretariat skall tillhandahållas av Europeiska centralbanken.

Det allmänna rådets ansvarsområden

1. Det allmänna rådet skall

2. Det allmänna rådet skall medverka till

3. Det allmänna rådet skall bidra till de nödvändiga förberedelserna för att enligt bestämmelserna i artikel III-198.3 i konstitutionen oåterkalleligen låsa växelkurserna för valutorna i medlemsstater med undantag i förhållande till euron.

4. Det allmänna rådet skall underrättas av Europeiska centralbankens ordförande om Europeiska centralbankens råds beslut.

Övergångsbestämmelser för Europeiska centralbankens kapital

Uppskjuten betalning av kapital, reserver och avsättningar i Europeiska centralbanken

1. Centralbanken i en medlemsstat vars undantag har upphävts skall betala in sin tecknade andel av Europeiska centralbankens kapital i samma omfattning som centralbankerna i andra medlemsstater som har euron som valuta och till Europeiska centralbanken föra över reservtillgångar enligt artikel 30.1. Det belopp som skall föras över skall beräknas genom multiplikation av värdet av de reservtillgångar uttryckt i euro efter omräkning till den aktuella växelkursen som redan har förts över till Europeiska centralbanken enligt artikel 30.1, med kvoten mellan antalet andelar som har tecknats av den berörda nationella centralbanken och antalet andelar som redan har betalats in av de andra nationella centralbankerna.

2. Utöver den betalning som skall göras enligt punkt 1 skall den berörda nationella centralbanken bidra till Europeiska centralbankens reserver, till sådana avsättningar som är likvärdiga med reserver samt till de belopp som återstår att tillföra reserverna och avsättningarna enligt saldot för resultaträkningen per den 31 december året innan undantaget upphävdes. Bidragsbeloppet skall beräknas genom multiplikation av summan av reserverna, enligt definitionen ovan och enligt Europeiska centralbankens godkända balansräkning, med den faktor som anger förhållandet mellan antalet andelar som har tecknats av den berörda centralbanken och antalet andelar som redan har betalats in av de andra centralbankerna.

3. När en eller flera stater blir medlemmar i unionen och deras respektive nationella centralbanker blir en del av Europeiska centralbankssystemet skall Europeiska centralbankens tecknade kapital och högsta belopp för reservtillgångar som får föras över till Europeiska centralbanken automatiskt ökas. Ökningen skall beräknas genom att respektive då gällande belopp multipliceras med kvoten, inom fördelningsnyckeln för det utvidgade kapitalet, mellan de berörda inträdande nationella centralbankernas viktning och viktningen för de nationella centralbanker som redan är medlemmar av Europeiska centralbankssystemet. Varje nationell centralbanks viktning i fördelningsnyckeln skall beräknas analogt med artikel 29.1 och i enlighet med artikel 29.2. De referensperioder som skall användas för statistiska uppgifter skall vara samma som de som tillämpades vid den senaste femårsjusteringen av viktningarna enligt artikel 29.3.

Avvikelse från artikel 32

1. Om Europeiska centralbankens råd efter början av den tredje etappen finner att tillämpningen av artikel 32 medför väsentliga ändringar i de nationella centralbankernas relativa inkomstlägen, skall storleken på de inkomster som skall fördelas enligt artikel 32 minskas med en enhetlig procentsats som inte får överstiga 60 % under första räkenskapsåret efter början av den tredje etappen och som för varje följande räkenskapsår skall sättas ned med minst 12 procentenheter.

2. Punkt 1 skall inte tillämpas under mer än fem räkenskapsår efter början av den tredje etappen.

Växling av sedlar i medlemsstaternas valutor

Övergångsåtgärdernas tillämplighet

5. PROTOKOLL OM EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS STADGA

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om den stadga för Europeiska investeringsbanken som avses i artikel III-393 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

1. Banken skall ha ett kapital på 163 653 737 000 euro, som skall tecknas av medlemsstaterna med följande belopp:

Medlemsstaterna skall vara ansvariga endast intill det belopp av deras andelar av det tecknade kapitalet som inte inbetalats.

2. När en ny medlem upptas skall detta medföra en ökning av det tecknade kapitalet som motsvarar det tilläggskapital den nya medlemmen skall bidra med.

3. Bankens råd får med enhällighet besluta om ökning av det tecknade kapitalet.

4. En medlems andel av det tecknade kapitalet får varken överlåtas, pantsättas eller utmätas.

1. Det tecknade kapitalet skall inbetalas av medlemsstaterna med fem procent i genomsnitt av de belopp som fastställs i artikel 4.1.

2. Om det tecknade kapitalet skall ökas, skall bankens råd med enhällighet fastställa den procentsats som skall inbetalas och formerna för inbetalningen. Kontanta inbetalningar får endast göras i euro.

3. Styrelsen kan begära att den återstående delen av det tecknade kapitalet betalas in, i den mån detta behövs för att uppfylla bankens förpliktelser.

Varje medlemsstat skall betala i proportion till sin andel av det tecknade kapitalet.

1. Bankens råd skall vara sammansatt av ministrar utsedda av medlemsstaterna.

2. Bankens råd skall fastställa allmänna riktlinjer för bankens kreditpolitik, i enlighet med unionens mål.

Bankens råd skall se till att dessa riktlinjer följs.

3. Bankens råd skall vidare

1. Om inte annat föreskrivs i denna stadga skall bankens råds beslut fattas med en majoritet av ledamöterna. Denna majoritet skall företräda minst 50 procent av det tecknade kapitalet.

För kvalificerad majoritet skall det krävas 18 röster och 68 procent av det tecknade kapitalet.

1. Styrelsen skall besluta om att bevilja finansiering, särskilt i form av lån och garantier, samt om att ta upp lån; den skall fastställa räntesatserna för beviljade lån samt provisioner och andra avgifter. Den kan på grundval av ett beslut som fattas med kvalificerad majoritet delegera vissa av sina befogenheter till direktionen. Den skall fastställa villkoren och föreskrifterna för denna delegering samt övervaka dess genomförande.

Styrelsen skall se till att banken förvaltas enligt sunda principer; den skall se till att banken leds i överensstämmelse med konstitutionen, denna stadga samt de allmänna riktlinjer som fastställts av bankens råd.

Styrelsen skall vid räkenskapsårets utgång förelägga bankens råd en rapport och efter godkännande offentliggöra denna.

2. Styrelsen skall bestå av tjugosex ledamöter och sexton suppleanter.

Ledamöterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år; varje medlemsstat skall nominera en ledamot. Kommissionen skall också nominera en ledamot.

Suppleanterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

Styrelsen skall adjungera sex experter utan rösträtt: tre som ledamöter och tre som suppleanter.

Ledamöternas och suppleanternas mandat kan förnyas.

Reglerna för deltagande i styrelsens sammanträden samt de bestämmelser som skall gälla för suppleanter och adjungerade ledamöter skall anges i arbetsordningen.

Ordföranden eller vid förfall för denne en av de vice ordförandena i direktionen skall leda styrelsens sammanträden, dock utan att delta i omröstningar.

Till ledamöter av styrelsen skall utses personer vilkas oavhängighet och duglighet inte kan ifrågasättas. De skall vara ansvariga endast gentemot banken.

3. En ledamot skall kunna avsättas av bankens råd endast om han inte längre uppfyller de villkor som krävs för att han skall kunna utföra sina uppgifter; bankens råd får med kvalificerad majoritet besluta om detta.

Om årsrapporten inte godkänns, skall styrelsen avgå.

4. I händelse av vakans till följd av dödsfall eller frivillig avgång, avsättning eller samfälld avgång, skall platsen besättas enligt punkt 2. För en ledamots återstående mandattid skall en ersättare utses utom vid allmän nytillsättning.

5. Bankens råd skall fastställa ersättning åt styrelsens ledamöter. Det skall besluta om vilken verksamhet som är oförenlig med en ledamots eller en suppleants uppgifter.

1. Varje ledamot skall ha en röst i styrelsen. Han får delegera sin rösträtt i samtliga fall enligt de närmare föreskrifter som skall anges i bankens arbetsordning.

2. Om inte annat föreskrivs i denna stadga skall styrelsen besluta med minst en tredjedel av de röstberättigade ledamöterna, vilka skall representera minst 50 procent av det tecknade kapitalet. För kvalificerad majoritet skall det krävas 18 röster och 68 procent av det tecknade kapitalet. I bankens arbetsordning skall det fastställas hur många ledamöter som skall vara närvarande för att styrelsen skall vara beslutför.

1. Direktionen skall bestå av en ordförande och åtta vice ordförande, vilka på förslag av styrelsen skall utses av bankens råd för en tid av sex år. Deras mandat kan förnyas.

Bankens råd kan med enhällighet ändra antalet ledamöter av direktionen.

3. Direktionen skall, under ordförandens ledning och under styrelsens kontroll, ansvara för bankens löpande verksamhet.

Den skall förbereda styrelsens beslut, i synnerhet i fråga om upptagande av lån och beviljande av finansiering, särskilt i form av lån och garantier. Den skall se till att dessa beslut verkställs.

4. Direktionen skall med majoritet anta yttranden om förslag till upptagande av lån och beviljande av finansiering, särskilt i form av lån och garantier.

5. Bankens råd skall fastställa ersättning åt direktionens ledamöter och ange vilken verksamhet som är oförenlig med deras uppgifter.

6. Ordföranden eller vid förhinder för honom en av de vice ordförandena skall företräda banken i rättsliga och andra frågor.

7. Bankens anställda skall lyda under ordföranden. De skall anställas och avskedas av honom. Vid valet av personal skall hänsyn tas inte endast till personlig lämplighet och yrkesmeriter, utan också till skälig representation av medlemsstaternas medborgare. Det skall anges i arbetsordningen vilket organ som skall ha befogenhet att anta de bestämmelser som skall gälla för personalen.

8. Direktionen och bankens personal skall ansvara endast gentemot banken och utöva sina uppdrag i full oavhängighet.

1. En kommitté bestående av sex ledamöter, som utsetts av bankens råd på grund av deras duglighet, skall kontrollera att bankens verksamhet följer bästa bankpraxis samt ansvara för bankens revision.

2. Den kommitté som avses i punkt 1 skall varje år undersöka om bankens verksamhet bedrivits enligt gällande regler och om räkenskaperna förts i föreskriven ordning. Den skall därför kontrollera att bankens verksamhet har bedrivits med respekt för de formkrav och förfaranden som föreskrivs i denna stadga och i arbetsordningen.

3. Den kommitté som avses i punkt 1 skall intyga att redovisningarna och all finansiell information i de årsräkenskaper som upprättas av styrelsen ger en rättvisande bild av bankens finansiella situation, vad gäller både tillgångar och skulder, samt av resultatet av dess verksamhet och kassaflödet för räkenskapsåret i fråga.

4. Det skall i arbetsordningen anges vilka kvalifikationer ledamöterna i den kommitté som avses i punkt 1 skall uppvisa samt fastställas villkor och föreskrifter för kommitténs verksamhet.

1. Banken skall samarbeta med alla internationella organisationer med liknande verksamhetsområden.

2. Banken skall stäva efter att upprätta lämpliga förbindelser för samarbete med bank- och finansinstitut i de länder där den bedriver sin verksamhet.

1. Inom ramen för de uppgifter som fastställs i artikel III-394 i konstitutionen skall banken bevilja finansiering, särskilt i form av lån och garantier, till sina medlemmar eller till privata eller offentliga företag för investeringar som skall genomföras inom medlemsstaternas territorier, i den mån medel från andra källor inte är tillgängliga på skäliga villkor.

Banken får dock genom beslut med kvalificerad majoritet av bankens råd på förslag av styrelsen bevilja lån för investeringsprojekt som helt eller delvis skall genomföras utanför medlemsstaternas europeiska territorier.

3. När ett lån beviljas ett företag eller en organisation som inte är en medlemsstat, skall banken bevilja lånet under förutsättning av antingen en garanti från den medlemsstat inom vars territorium investeringen skall genomföras eller tillräckliga garantier eller gäldenärens ekonomiska soliditet.

Om det krävs för genomförandet av den verksamhet som avses i artikel III-394 i konstitutionen skall styrelsen dessutom, i enlighet med de principer som bankens råd fastställt enligt artikel 7.3 b, med kvalificerad majoritet fastställa villkoren och de närmare föreskrifterna för all finansiering som har en särskild riskprofil och som av detta skäl anses utgöra en särskild verksamhet.

5. Den totala utestående summan av lån och garantier som beviljats av banken skall inte överstiga 250 procent av det tecknade kapitalet, reserverna, de provisioner som inte använts samt överskottet i resultaträkningen. Det sammanlagda beloppet för de berörda posterna skall beräknas efter avdrag med ett belopp motsvarande det tecknade kapitalet, oavsett om det har inbetalats eller inte, med avseende på varje deltagande från bankens sida.

Det belopp som utbetalas för bankens deltagande får sammanlagt aldrig överstiga den inbetalda delen av kapitalet, reserverna, de provisioner som inte använts samt överskottet i resultaträkningen.

I undantagsfall skall bankens särskilda verksamheter, så som de fastställts av bankens råd och styrelse enligt punkt 3, tilldelas särskilda anslag ur reserverna.

Denna punkt skall även tillämpas på bankens sammanställda redovisning.

1. Räntesatserna för bankens lån samt provisionerna och övriga avgifter skall anpassas till gällande villkor på kapitalmarknaden och skall beräknas så att intäkterna härav gör det möjligt för banken att uppfylla sina förpliktelser, täcka sina kostnader och risker och bilda en reservfond enligt artikel 22.

2. Banken skall inte bevilja någon sänkning av räntesatserna. Om en sänkning av räntesatsen synes påkallad med hänsyn till den särskilda arten av den investering som skall finansieras, får den berörda medlemsstaten eller tredjepart bevilja räntegottgörelse i den utsträckning som detta är förenligt med reglerna i artikel III-167 i konstitutionen.

Banken skall i sin finansieringsverksamhet beakta följande principer:

2. När ansökningar ges in genom kommissionen, skall de föreläggas den medlemsstat på vars territorium investeringen skall genomföras för yttrande. När de ges in genom en stat, skall de föreläggas kommissionen för yttrande. Ansökningar som kommer direkt från företag skall föreläggas den berörda medlemsstaten och kommissionen.

De berörda medlemsstaterna och kommissionen skall avge sina yttranden inom två månader. Om svar inte har kommit in inom denna tid, får banken utgå från att investeringen i fråga inte möter några invändningar.

3. Styrelsen skall besluta om finansieringsverksamhet som förelagts den av direktionen.

4. Direktionen skall undersöka om finansieringsverksamhet som förelagts den står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna stadga, särskilt de i artiklarna 16 och 18. Om direktionen tillstyrker finansieringen, skall den förelägga styrelsen motsvarande förslag. Direktionen får göra sin tillstyrkan beroende av sådana villkor som den anser vara väsentliga. Om direktionen avstyrker finansieringen, skall den förelägga styrelsen de relevanta handlingarna tillsammans med sitt yttrande.

5. Om direktionen avstyrkt, får styrelsen endast bevilja ifrågavarande finansiering med enhällighet.

6. Om kommissionen avstyrkt, får styrelsen endast bevilja ifrågavarande finansiering med enhällighet, varvid den ledamot som utsetts efter nominering av kommissionen skall avstå från att delta i omröstningen.

7. Om både direktionen och kommissionen avstyrkt, får styrelsen inte bevilja ifrågavarande finansiering.

8. Om en omstrukturering av en finansieringsverksamhet som avser godkända investeringar är berättigad för att skydda bankens rättigheter och intressen, skall direktionen omedelbart vidta de nödåtgärder som den anser nödvändiga, under förutsättning att den omedelbart redogör för dessa inför styrelsen.

2. Banken får ta upp lån på medlemsstaternas kapitalmarknad inom ramen för de författningsbestämmelser som gäller för dessa marknader.

De behöriga myndigheterna i en medlemsstat med undantag enligt artikel III-197.1 i konstitutionen får motsätta sig detta endast om allvarliga störningar kan befaras på denna stats kapitalmarknad.

1. På följande sätt får banken använda disponibla medel som den inte omedelbart behöver för att uppfylla sina förpliktelser:

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 23 skall banken vid förvaltningen av sina placeringar inte företa valutaarbitrage, som inte direkt behövs för att genomföra dess utlåning eller fullgöra förbindelser som den ingått i samband med att lån tagits upp eller garantier beviljats.

3. Banken skall i frågor som avses i denna artikel handla i samförstånd med behöriga myndigheter eller nationell centralbank i den berörda medlemsstaten.

1. En reservfond som uppgår till 10 procent av det tecknade kapitalet skall gradvis bildas. Om bankens åtaganden motiverar det, får styrelsen besluta om att bilda ytterligare reserver. Så länge reservfonden inte färdigbildats, skall den tillföras

1. Banken skall alltid ha rätt att föra över tillgångar som den innehar till en av valutorna i de medlemsstater som inte har euron som valuta för att genomföra finansiella transaktioner i överensstämmelse med dess uppgifter enligt artikel III-394 i konstitutionen och med beaktande av bestämmelserna i artikel 21 i denna stadga. Banken skall så långt som möjligt undvika att företa sådana överföringar, om den har kontanter eller likvida medel i den valuta som den behöver.

2. Banken får inte konvertera tillgångar som den innehar i valutan i en av de medlemsstater som inte har euron som valuta till ett tredjelands valuta utan den medlemsstatens samtycke.

3. Banken får fritt förfoga över den del av sitt kapital som inbetalats och över valutor som upplånats på marknader utanför unionen.

4. Medlemsstaterna förbinder sig att ställa de valutor till bankens gäldenärers förfogande som behövs för betalning av kapital och ränta på sådana lån, som banken beviljat eller garanterat för investeringar som skall genomföras på medlemsstaternas territorier.

Om en medlemsstat inte uppfyller de förpliktelser som följer av medlemskap enligt denna stadga, särskilt förpliktelsen att inbetala sin andel av det tecknade kapitalet eller sina ränteinbetalningar och amorteringar, får bankens råd med kvalificerad majoritet besluta att lån eller garantier till denna medlemsstat eller dess medborgare inte längre skall beviljas.

Ett sådant beslut befriar varken medlemsstaten eller dess medborgare från deras förpliktelser gentemot banken.

1. Om bankens råd beslutar att inställa bankens verksamhet skall all verksamhet utan dröjsmål upphöra, med undantag för sådana åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att bankens tillgångar används, skyddas och bevaras i behörig ordning samt att dess åtaganden infrias.

2. I händelse av likvidation skall bankens råd utse likvidatorer och ge dem instruktioner för att genomföra likvidationen. Den skall sörja för att de anställdas rättigheter skyddas.

1. Banken skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Den skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

2. Bankens tillgångar skall undantas från varje slag av rekvisition eller expropriation.

1. Utom då Europeiska unionens domstol är behörig, skall tvister mellan å ena sidan banken och å andra sidan dess långivare, låntagare eller tredjeman avgöras av de behöriga nationella domstolarna. Banken får i avtal föreskriva ett skiljedomsförfarande.

2. Banken skall ha domicil i var och en av medlemsstaterna. Den får emellertid i avtal fastställa ett särskilt domicil.

3. Bankens tillgångar får endast genom ett avgörande av domstol tas i beslag eller göras till föremål för exekution.

1. Bankens råd kan med enhällighet besluta om att upprätta filialer eller andra enheter, som skall vara juridiska personer och ha ekonomisk självbestämmanderätt.

2. Bankens råd skall med enhällighet anta stadgar för de enheter som avses i punkt 1, där särskilt enheternas mål, struktur, kapital, medlemsregler, säte, finansiella medel, interventionsmöjligheter och förfarande vid revision samt förhållandet mellan bankens organ skall fastställas.

3. Banken får delta i förvaltningen av dessa enheter och bidra till deras tecknade kapital upp till det belopp som bankens råd med enhällighet bestämmer.

4. Protokollet om privilegier och immunitet för Europeiska unionen skall tillämpas på de enheter som avses i punkt 1 om de faller under unionsrätten, på ledamöterna i deras organ då de fullgör sina uppgifter och på deras personal enligt samma villkor som gäller för banken.

Utdelningar, kapitalvinster och övriga inkomster från sådana enheter som andra medlemmar än Europeiska unionen och banken har rätt till, skall dock vara underkastade tillämplig skattelagstiftning.

6. Bankens råd får med enhällighet besluta att personalen vid de enheter som faller under unionsrätten skall omfattas av samma anställningsvillkor som gäller för banken med iakttagande av deras respektive interna förfaranden

6. PROTOKOLL OM LOKALISERING AV SÄTEN FÖR EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH VISSA AV DESS ORGAN, MYNDIGHETER OCH ENHETER

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR artikel III-432 i konstitutionen,

SOM PÅMINNER OM OCH BEKRÄFTAR beslutet av den 8 april 1965 och som, utan att det påverkar tillämpningen av beslut om säten för framtida institutioner, organ, myndigheter och enheter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

1. Europaparlamentet skall ha sitt säte i Strasbourg där de tolv månatliga plenarsammanträdena, inklusive budgetsammanträdet, skall hållas. Extra plenarsammanträden skall hållas i Bryssel. Europaparlamentets utskott skall sammanträda i Bryssel. Europaparlamentets generalsekretariat och dess enheter skall vara kvar i Luxemburg.

2. Rådet skall ha sitt säte i Bryssel. Under april, juni och oktober skall rådet hålla sina sammanträden i Luxemburg.

3. Kommissionen skall ha sitt säte i Bryssel. De enheter som förtecknas i artiklarna 7, 8 och 9 i beslutet av den 8 april 1965 skall inrättas i Luxemburg.

4. Europeiska unionens domstol skall ha sitt säte i Luxemburg.

5. Europeiska centralbanken skall ha sitt säte i Frankfurt.

6. Revisionsrätten skall ha sitt säte i Luxemburg.

7. Regionkommittén skall ha sitt säte i Bryssel.

8. Ekonomiska och sociala kommittén skall ha sitt säte i Bryssel.

9. Europeiska investeringsbanken skall ha sitt säte i Luxemburg.

10. Europol skall ha sitt säte i Haag.

7. PROTOKOLL OM EUROPEISKA UNIONENS PRIVILEGIER OCH IMMUNITET

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel III-434 i konstitutionen, skall unionen åtnjuta de privilegier och den immunitet inom medlemsstaternas territorium som behövs för att den skall kunna utföra sina uppgifter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

KAPITEL I

UNIONENS EGENDOM, MEDEL, TILLGÅNGAR OCH TRANSAKTIONER

Unionen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara befriade från alla direkta skatter.

Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt införa lämpliga bestämmelser för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom när unionen för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom unionen snedvrids.

Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster.

Unionen skall vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras – vare sig detta sker mot betalning eller inte – inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering.

Unionen skall också vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av unionens publikationer.

KAPITEL II

MEDDELANDEN OCH IDENTITETSHANDLINGAR

Vad avser unionens officiella meddelanden och översändandet av alla dess dokument skall unionens institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar.

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden som unionens institutioner skickar får inte censureras.

Identitetshandlingar i den form som rådet med enkel majoritet skall fastställa i en europeisk förordning kan av ordförandena för unionens institutioner utställas till ledamöter, medlemmar och anställda i unionens institutioner och skall godtas som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och övriga anställda enligt de villkor som fastställs i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda vid unionen.

Kommissionen får ingå avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla som giltiga resehandlingar inom tredjestats territorium.

KAPITEL III

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER

Europaparlamentets ledamöter får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från Europaparlamentets mötesplats.

Europaparlamentets ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

Under Europaparlamentets sessioner skall dess ledamöter

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

KAPITEL IV

FÖRETRÄDARE FÖR DE MEDLEMSSTATER SOM DELTAR I ARBETET I UNIONENS INSTITUTIONER

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i unionens institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.

Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av unionens rådgivande organ.

KAPITEL V

TJÄNSTEMÄN OCH ANSTÄLLDA VID UNIONEN

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet skall tjänstemän och övriga anställda vid unionen

Unionens tjänstemän och övriga anställda skall vara skyldiga att betala skatt till unionen på de löner och arvoden de får av unionen enligt de villkor och det förfarande som fastställs i europeiska lagar. Dessa lagar skall antas efter samråd med de berörda institutionerna.

Unionens tjänstemän och övriga anställda skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av unionen.

Unionens tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i unionen bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den stat i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid unionen var skatterättsligt bosatta, skall – vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan unionens medlemsstater – i båda staterna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av unionens medlemsstater. Denna bestämmelse skall även gälla för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i första stycket och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredjestats rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.

I europeiska lagar skall det anges vilka grupper av unionens tjänstemän och övriga anställda artikel 11, artikel 12 andra stycket och artikel 13 helt eller delvis skall tillämpas på. Dessa lagar skall antas efter det att berörda institutioner har hörts.

Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper.

KAPITEL VI

PRIVILEGIER OCH IMMUNITET FÖR TREDJESTATS BESKICKNINGAR ACKREDITERADE HOS UNIONEN

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas unionens tjänstemän och övriga anställda om det ligger i unionens intresse.

Var och en av unionens institutioner skall upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en annan anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot unionens intresse.

Artiklarna 11–14 och 17 skall vara tillämpliga på domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter vid Europeiska unionens domstol, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater.

Artiklarna 11–14 och 17 skall även tillämpas på revisionsrättens ledamöter.

Detta protokoll skall också tillämpas på Europeiska centralbanken, ledamöterna av dess organ och dess personal, dock utan att det påverkar tillämpningen av protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Europeiska centralbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. Den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

Detta protokoll skall även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det påverkar tillämpningen av protokollet om bankens stadga.

Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla skatter eller liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt skall bankens upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen skall den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

8. PROTOKOLL OM ANSLUTNINGSFÖRDRAGEN OCH ANSLUTNINGSAKTERNA FÖR KONUNGARIKET DANMARK, IRLAND OCH FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN OCH REPUBLIKEN PORTUGAL SAMT REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN FINLAND OCH KONUNGARIKET SVERIGE

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland anslöt sig till Europeiska gemenskaperna den 1 januari 1973, att Republiken Grekland anslöt sig till Europeiska gemenskaperna den 1 januari 1981, att Konungariket Spanien och Republiken Portugal anslöt sig till Europeiska gemenskaperna den 1 januari 1986, att Republiken Österrike, Republiken Finland och Konungariket Sverige anslöt sig till Europeiska gemenskaperna och den europeiska union som upprättats genom Fördraget om Europeiska unionen, den 1 januari 1995,

SOM BEAKTAR att fördragen om ovannämnda anslutningar skall upphävas enligt artikel IV-437.2 i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att vissa bestämmelser i dessa anslutningsfördrag och i de akter som fogas till dessa fortfarande är relevanta och att dessa bestämmelser enligt artikel IV-437.2 i konstitutionen skall återges eller åsyftas i ett protokoll, så att de fortsätter att gälla och behåller sin rättsverkan,

SOM BEAKTAR att dessa bestämmelser måste bli föremål för de tekniska anpassningar som behövs för att de skall överensstämma med konstitutionen utan att deras juridiska räckvidd ändras,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

AVDELNING I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

De rättigheter och skyldigheter som följer av de anslutningsfördrag som avses i artikel IV-437.2 a–d i konstitutionen fick verkan, på de villkor som anges i dessa fördrag,

1. De anslutande stater som avses i artikel 1 är, om dessa avtal eller konventioner fortfarande är i kraft, skyldiga att ansluta sig till de avtal eller konventioner som ingåtts före deras respektive anslutning

De bestämmelser i anslutningsakterna vars syfte eller verkan är att upphäva eller ändra akter antagna av institutioner, organ eller myndigheter vid Europeiska gemenskaperna eller den europeiska union som upprättats genom Fördraget om Europeiska unionen, så som de tolkats av Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätten, skall, utom när det är fråga om en övergångsåtgärd, fortsätta att gälla om inte annat följer av andra stycket.

De bestämmelser som avses i första stycket skall ha samma rättsliga status som de akter som upphävts eller ändrats genom dessa bestämmelser och skall vara underkastade samma regler som dessa.

AVDELNING II

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN AKTEN OM VILLKOREN FÖR KONUNGARIKET DANMARKS, IRLANDS OCH FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLANDS ANSLUTNING

AVSNITT 1

Bestämmelser om Gibraltar

1. Institutionernas akter rörande varorna i bilaga I till konstitutionen och de varor som vid import till unionen är föremål för särskilda regler som en följd av genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, samt akter rörande harmoniseringen av lagstiftningen om medlemsstaternas omsättningsskatter, skall inte tillämpas på Gibraltar såvida inte rådet antar ett europeiskt beslut där annat bestäms. Rådet skall besluta med enhällighet på förslag från kommissionen.

2. Gibraltars situation, såsom den definieras i punkt VI i bilaga II( 1 ) till akten om villkoren för Konungarikets Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning, skall vara oförändrad.

AVSNITT 2

Bestämmelser om Färöarna

2. För jordbruksprodukter och för de produkter som uppstår vid förädling av dessa, och som är föremål för en särskild handelsordning, skall gentemot tredjeland tillämpas de uttag och andra importåtgärder som fastställts i unionens regler och som gäller för Förenade kungariket.

På samma sätt skall de bestämmelser i unionens regler tillämpas som är nödvändiga för att garantera fri omsättning och iakttagande av normala konkurrensvillkor för handeln med dessa varor.

Rådet skall på förslag från kommissionen anta europeiska förordningar eller beslut om fastställande av de villkor enligt vilka bestämmelserna i första och andra styckena skall tillämpas på dessa territorier.

Om det vid tillämpningen av den ordning som definieras i detta avsnitt uppstår svårigheter på någon sida i förhållandena mellan unionen och de territorier som avses i artikel 8, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet sådana säkerhetsåtgärder som den anser vara nödvändiga, med angivande av villkor och detaljer för genomförandet.

Rådet skall anta lämpliga europeiska förordningar eller beslut inom en månad.

I detta avsnitt avses med invånare på Kanalöarna och på Isle of Man varje brittisk medborgare som erhållit detta medborgarskap genom att han eller hon själv, en förälder eller en mor- eller farförälder blivit född, adopterad, naturaliserad eller registrerad på ön i fråga. Dock skall en sådan person inte i detta avseende betraktas som hemmahörande på dessa öar, om han eller hon själv, en förälder eller en mor- eller farförälder blivit född, adopterad, naturaliserad eller registrerad i Förenade kungariket. Inte heller skall han eller hon betraktas som hemmahörande på dessa öar, om han eller hon vid något tillfälle varit fast bosatt i Förenade kungariket i fem år.

De nödvändiga administrativa bestämmelserna för att identifiera dessa personer kommer att anmälas till kommissionen.

AVSNITT 4

Bestämmelser om genomförandet av en politik för industrialisering och ekonomisk utveckling på Irland

Medlemsstaterna tar fasta på att den irländska regeringen är engagerad i genomförandet av en politik för industrialisering och ekonomisk utveckling i syfte att närma levnadsstandarden i Irland till levnadsstandarden i övriga medlemsstater och att undanröja undersysselsättning, varvid regionala skillnader i utvecklingsnivåerna gradvis skall undanröjas.

De inser att det ligger i deras gemensamma intresse att uppnå målen för denna politik och enas om att i detta syfte rekommendera att institutionerna genomför alla de metoder och förfaranden som fastställs i konstitutionen, särskilt genom att på lämpligt sätt utnyttja de resurser unionen förfogar över för att förverkliga sina mål.

Medlemsstaterna inser framför allt att det vid tillämpningen av artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen kommer att vara nödvändigt att beakta målen för ekonomisk expansion och förbättring av befolkningens levnadsstandard.

AVSNITT 5

Bestämmelser om utbyte av kunskaper med Danmark på kärnenergiområdet

1. Från och med den 1 januari 1973 skall enligt artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och företag ställas till Danmarks förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1973 skall Danmark i motsvarande omfattning ställa kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande på de områden som anges i punkt 3. Dessa kunskaper skall specificeras närmare i ett dokument som lämnas till kommissionen. Kommissionen skall befordra dessa kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. De områden på vilka Danmark skall göra kunskap tillgänglig i Europeiska atomenergigemenskapen är

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Danmark uppmuntra och underlätta utfärdandet av underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

AVSNITT 6

Bestämmelser om utbyte av kunskaper med Irland på kärnenergiområdet

1. Från och med den 1 januari 1973 skall enligt artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och företag ställas till Irlands förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1973 skall Irland ställa de kunskaper med begränsad spridning som uppnåtts på kärnenergiområdet i Irland till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande, såvida det inte rör sig om rent kommersiella kunskaper. Kommissionen skall befordra dessa kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Dessa kunskaper som avses i punkterna 1 och 2 skall i huvudsak omfatta studier om utvecklingen av en kraftreaktor och arbeten på radioisotoper och deras tillämpning inom medicin, inbegripet problemen med strålningsskydd.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Irland uppmuntra och underlätta utfärdandet av underlicenser på handelmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

AVSNITT 7

Bestämmelser om utbyte av kunskaper med Förenade kungariket på kärnenergiområdet

1. Från och med den 1 januari 1973 skall enligt artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och företag ställas till Förenade kungarikets förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1973 skall Förenade kungariket i motsvarande omfattning ställa kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande på de områden som anges i förteckningen i bilagan( 2 ) till protokoll 28 i akten om villkoren för Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning. Dessa kunskaper skall specificeras närmare i ett dokument som lämnas till kommissionen. Kommissionen skall befordra dessa kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Med beaktande av Europeiska atomenergigemenskapens särskilda intresse för vissa sektorer skall Förenade kungariket särskilt framhäva kunskapsöverföringen inom sektorerna

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Förenade kungariket uppmuntra och underlätta utfärdandet av underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN ANSLUTNINGSAKTEN FÖR REPUBLIKEN GREKLAND

AVSNITT 1

Bestämmelser om Greklands beviljande av tullbefrielsevid import av vissa varor

Artikel III-151 i konstitutionen skall inte hindra Republiken Grekland från att upprätthålla undantagsåtgärder som beviljades före den 1 januari 1979 enligt

tills utgången av de överenskommelser som gjorts av grekiska regeringen med de personer som främjas av dessa åtgärder.

AVSNITT 2

Bestämmelser om beskattning

AVSNITT 3

Bestämmelser om bomull

2. Ett system skall införas i unionen för att särskilt

4. För att göra det möjligt för bomullsproducenter att koncentrera tillgången och anpassa produktionen till marknadens behov, skall ett system introduceras för att uppmuntra bildandet av producentgrupper och förbund av sådana grupper.

Detta system skall svara för beviljandet av stöd i syfte att främja bildandet av producentgrupper och underlätta deras funktion.

De enda grupper som kan få fördelar av detta system måste uppfylla följande krav:

6. Rådet skall i en europeisk lag fastställa de nödvändiga anpassningarna av det system som föreskrivs i detta avsnitt.

Rådet skall på förslag från kommissionen anta europeiska förordningar och beslut om fastställande av de grundläggande regler som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i detta avsnitt.

Rådet skall besluta efter att ha hört Europaparlamentet.

AVSNITT 4

Bestämmelser om den ekonomiska och industriella utvecklingen av Grekland

Medlemsstaterna noterar att den grekiska regeringen har börjat genomföra en politik för industrialisering och ekonomisk utveckling som är utformad för att jämställa levnadsstandarden i Grekland med den i de övriga medlemsstaterna och för att eliminera arbetslösheten samtidigt som man utjämnar regionala skillnader i utvecklingsnivån.

De erkänner att det ligger i de fördragsslutande parternas gemensamma intresse att målen med denna politik uppnås.

För detta syfte skall institutionerna införa alla de åtgärder och förfaranden som fastställs i konstitutionen, särskilt genom att använda unionens tillgångar som är avsedda för att förverkliga dess mål.

I synnerhet vid tillämpningen av artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall det tas hänsyn till målen med ekonomisk expansion och höjningen av befolkningens levnadsstandard.

AVSNITT 5

Bestämmelser om utbyte av information med Grekland inom kärnenergiområdet

1. Från och med den 1 januari 1981 skall enligt artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och företag ställas till Republiken Greklands förfogande, som i begränsad omfattning skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1981 skall Republiken Grekland ställa information till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande som den erhållit inom kärnenergiområdet i Grekland och som ges begränsad spridning, om det inte gäller rent kommersiella tillämpningar. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till företag inom gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Den information som avses i punkterna 1 och 2 skall huvudsakligen beröra

1. På de områden som Republiken Grekland ställer information till Europeiska atomenergigemenskapens förfogande skall de behöriga myndigheterna, på begäran utfärda licenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag inom gemenskapen, i den mån de har ensamrätt på patent som registrerats i gemenskapens medlemsstater och såvida de inte har någon skyldighet eller något åtagande beträffande tredjepart att utfärda en exklusiv eller delvis exklusiv licens till rättigheterna i dessa patent.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Republiken Grekland uppmuntra och underlätta att innehavare av sådana licenser utfärdar underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag inom Europeiska atomenergigemenskapen.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse kommersiella grunder.

AVDELNING IV

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN AKTEN OM VILLKOREN FÖR KONUNGARIKET SPANIENS OCH REPUBLIKEN PORTUGALS ANSLUTNING

AVSNITT 1

Finansiella bestämmelser

AVSNITT 2

Bestämmelser om patent

De bestämmelser i Spaniens nationella lagstiftning som gäller bevisbördan och som antagits i enlighet med artikel 2 i protokoll 8 i akten om villkoren för Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning skall inte tillämpas då talan om patentintrång har väckts mot innehavaren av ett annat metodpatent för tillverkning av en produkt som är identisk med den som tillverkas i enlighet med kärandens metodpatent, om detta andra patent utfärdats före den 1 januari 1986.

I de fall där omvänd bevisbörda ej gäller skall Spanien även fortsättningsvis vid patentintrång låta bevisbördan åvila patentinnehavaren. För alla dessa fall skall Spanien tillämpa ett rättsligt förfarande som innebär att det upprättas en detaljerad förteckning över de intrångsgörande varorna ( saisie-description ).

Saisie-description innebär ett förfarande som ingår i det system som beskrivs i första och andra styckena och enligt vilket varje person som äger rätt att inleda en process om patentintrång, får, efter att ett domstolsbeslut därom fattats på hans ansökan och i närvaro av kronofogde och sakkunniga, låta utföra en detaljerad beskrivning av de ifrågavarande metoderna i den påstådde inkräktarens lokaler och då särskilt genom att fotokopiera teknisk dokumentation, med eller utan utmätning. Domstolen kan genom sitt beslut kräva ställande av säkerhet så att den påstådde inkräktaren går skadeslös vid skada vållad genom förfarandet med saisie-description .

De bestämmelser i Portugals nationella lagstiftning som gäller bevisbördan och som antagits i enlighet med artikel 2 i protokoll 19 i akten om villkoren för Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning skall inte tillämpas då talan om patentintrång har väckts mot innehavaren av ett annat metodpatent för tillverkning av en produkt som är identisk med den som tillverkas i enlighet med kärandens metodpatent, om detta andra patent utfärdats före den 1 januari 1986.

I de fall då omvänd bevisbörda inte råder skall Portugal fortsätta att kräva att patenthavare skall bära bevisbördan vid talan om patentintrång. För alla dessa fall skall Portugal tillämpa ett rättsligt förfarande som innebär att det upprättas en detaljerad förteckning över de intrångsgörande varorna ( saisie-description ).

Saisie-description innebär ett förfarande som ingår i det system som beskrivs i första och andra styckena och enligt vilket en person med rätt att föra talan om intrång, efter att ha begärt och erhållit ett domstolsbeslut, får föranstalta om att en exekutor med hjälp av experter på den aktuella tillverkningsmetoden i den persons lokaler som påstås ha begått intrånget genomför en detaljerad beskrivning, bl.a. genom att fotokopiera tekniska handlingar, med eller utan att ta dessa i faktiskt beslag. I detta domstolsbeslut får ingå beslut om att säkerhet skall ställas för den skada som den person som påstås ha begått intrång kan vållas genom förfarandet med saisie-description.

AVSNITT 3

Bestämmelser om mekanismen för ytterligare skyldigheter inom ramen för fiskeavtal som ingåtts mellan unionen och tredjeland

2. De aktiviteter som kan komma i fråga som komplement till fiske under de i punkterna 3 och 4 avsedda villkoren och begränsningarna är

4. De allmänna tillämpningsbestämmelserna för denna ordning, och särskilt vilka kriterier som skall gälla vid fastställandet och fördelningen av de ifrågavarande mängderna, skall fastställas i europeiska lagar eller ramlagar.

De särskilda tillämpningsreglerna för denna ordning och de ifrågavarande mängderna skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 37 i förordning (EG) nr 104/2000.

AVSNITT 4

Bestämmelser om Ceuta och Melilla

1. Konstitutionen och institutionernas akter skall tillämpas på Ceuta och Melilla, med förbehåll för de inskränkningar som följer av punkterna 2 och 3 och av andra bestämmelser i detta avsnitt.

2. Bestämmelserna i konstitutionen beträffande fri rörlighet för varor, och institutionernas akter beträffande tullagstiftning och handelspolitik skall tillämpas på Ceuta och Melilla enligt villkoren i underavsnitt 3 i detta avsnitt.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i artikel 32, skall institutionernas akter om den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken inte tillämpas på Ceuta och Melilla.

4. På begäran från Konungariket Spanien kan det i en europeisk lag eller ramlag som antas av rådet

På förslag av kommissionen som handlar antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat, kan rådet anta en europeisk lag eller ramlag om anpassning, om det är nödvändigt, av den ordning som skall tillämpas på Ceuta och Melilla.

Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

Underavsnitt 2

Bestämmelser om den gemensamma fiskeripolitiken

2. Rådet skall på förslag av kommissionen anta europeiska lagar, ramlagar, förordningar eller beslut där det anges

4. De europeiska lagar och ramlagar som avses i punkterna 2 och 3 skall antas efter det att Europaparlamentet hörts.

Underavsnitt 3

Bestämmelser om fri rörlighet för varor samt om tullagstiftning och handelspolitik

1. Produkter med ursprung i Ceuta och Melilla och produkter med ursprung i tredjeland vilka importeras till Ceuta och Melilla i enlighet med de bestämmelser som gäller där, skall, när de börjar omsättas fritt på marknaden i unionens tullområde, inte anses som varor som uppfyller villkoren i artikel III-151.1, III-151.2 och III-151.3 i konstitutionen.

2. Unionens tullområde skall inte inbegripa Ceuta och Melilla.

3. Med undantag för övriga bestämmelser i detta underavsnitt skall de akter som institutionerna antagit om tullbestämmelser för handeln med tredjeland, tillämpas på samma villkor för handeln mellan å ena sidan unionens tullområde och å andra sidan Ceuta och Melilla.

4. Med undantag för övriga bestämmelser i detta underavsnitt skall de akter som institutionerna antagit om den gemensamma handelspolitiken, vare sig de är autonoma eller har tillkommit genom avtal, direkt förknippade med import eller export av varor, inte tillämpas för Ceuta eller Melilla.

5. Med undantag för övriga bestämmelser i denna avdelning skall unionen i handeln med Ceuta och Melilla, med avseende på produkter som omfattas av bilaga I till konstitutionen, tillämpa den allmänna ordning som tillämpas för handeln med tredjeland.

1. Fiskeriprodukter som omfattas av nummer 0301 , 0302 , 0303 , 1604 , 1605 och undernummer 0511 91 och 2301 20 i Gemensamma tulltaxan med ursprung i Ceuta eller Melilla skall, inom ramarna för de tullkvoter som beräknats för varje produkt och utifrån genomsnittet av den mängd som faktiskt avyttrats under 1982, 1983 och 1984, vara befriade från tullar i unionens hela tullområde.

Produkter som importeras till unionens tullområde inom ramarna för dessa tullkvoter, får börja omsättas fritt under förutsättning att de regler som fastställs av den gemensamma organisationen av marknaderna iakttas, särskilt vad gäller referenspriser.

1. Om tillämpningen av artikel 34 leder till en märkbart ökad import av vissa produkter med ursprung i Ceuta eller Melilla till nackdel för producenter i unionen, kan rådet på förslag från kommissionen anta europeiska förordningar eller beslut där särskilda villkor med avseende på dessa produkters tillträde till unionens tullområde fastställs.

2. Om import av en produkt med ursprung i Ceuta eller Melilla orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för en verksamhet i en eller flera medlemsstater, p.g.a. att den gemensamma handelspolitiken och Gemensamma tulltaxan inte tillämpas vid import av råvaror eller halvfabrikat till Ceuta eller Melilla, får kommissionen på förslag från en medlemsstat eller på eget initiativ vidta lämpliga åtgärder.

Rådet skall på förslag från kommissionen anta europeiska förordningar eller beslut om fastställande av reglerna för tillämpning av detta underavsnitt och särskilt de regler om ursprung som är tillämpliga för handeln, enligt artiklarna 34, 35 och 37, inbegripet bestämmelserna om bestämning av produkters ursprung och kontroll av ursprung.

Reglerna skall särskilt inbegripa bestämmelser om märkning och etikettering av produkter, om villkoren för registrering av fartyg och om tillämpning av regeln om blandat ursprung med avseende på fiskeriprodukter, samt bestämmelser som tillåter bestämning av produkters ursprung.

AVSNITT 5

Bestämmelser om regional utveckling i Spanien

Medlemsstaterna noterar att den spanska regeringen har börjat genomföra en politik med sikte på regional utveckling som särskilt skall stimulera ekonomisk tillväxt i de minst utvecklade regionerna och områdena i Spanien.

De förklarar att det ligger i deras gemensamma intresse att målsättningen för denna politik förverkligas.

De överenskommer i syfte att understödja den spanska regeringen i denna strävan att anbefalla institutionerna att verkställa alla de åtgärder och förfaranden som föreskrivs i konstitutionen, i synnerhet vad beträffar ett adekvat utnyttjande av de medel unionen ställt till förfogande i syfte att uppnå sina målsättningar.

Medlemsstaterna förklarar i synnerhet, att det vid tillämpningen av artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen blir nödvändigt att beakta de mål som satts för en ekonomisk tillväxt och en höjning av levnadsstandarden för invånarna i de mindre utvecklade regionerna och områdena i Spanien.

AVSNITT 6

Bestämmelser om den ekonomiska och industriella utvecklingen i Portugal

Medlemsstaterna noterar att den portugisiska regeringen har börjat genomföra en politik med sikte på industrialisering och ekonomisk utveckling i syfte att anpassa levnadsstandarden i Portugal till levnadsstandarden i övriga medlemsstater och häva undersysselsättningen genom en gradvis utjämning av regionala skillnader vad beträffar utvecklingsnivå.

De förklarar att det ligger i deras gemensamma intresse att målsättningen för denna politik förverkligas.

De överenskommer i detta syfte att anbefalla institutionerna att verkställa alla åtgärder och förfaranden som föreskrivits i konstitutionen, i synnerhet vad beträffar ett adekvat utnyttjande av de medel unionen ställt till förfogande i syfte att uppnå sina målsättningar.

Medlemsstaterna förklarar i synnerhet att, vid tillämpning av artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen, hänsyn skall tas till de mål som satts för ekonomisk tillväxt och höjning av levnadsstandarden för invånarna.

AVSNITT 7

Bestämmelser om informationsutbyte med Spanien inom kärnkraftsområdet

1. Från och med den 1 januari 1986 skall sådan information som lämnats till medlemsstaterna, personer och företag i enlighet med artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ställas till Spaniens förfogande för begränsad spridning inom dess territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1986 skall Spanien till Europeiska atomenergigemenskapen lämna den information med begränsad spridning som i Spanien erhållits på kärnkraftsområdet om det inte gäller rent kommersiellt utnyttjande. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till företag inom gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Den information som avses i punkterna 1 och 2 skall i huvudsak beröra

2. I de fall exklusiv eller delvis exklusiv licens beviljats, skall Spanien uppmuntra och underlätta att innehavare till sådana patent beviljar underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag inom gemenskapen.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall beviljas på sedvanlig handelsmässig basis.

AVSNITT 8

Bestämmelser om informationsutbyte med Portugal inom kärnkraftsområdet

1. Från och med den 1 januari 1986 skall sådan information som lämnats till medlemsstaterna, personer och företag i enlighet med artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ställas till Portugals förfogande för begränsad spridning inom dess territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med den 1 januari 1986 skall Portugal till Europeiska atomenergigemenskapen lämna den information med begränsad spridning som erhållits i Portugal på kärnkraftsområdet om det inte gäller rent kommersiellt utnyttjande. Kommissionen skall vidarebefordra denna information till företag inom gemenskapen på de villkor som fastställs i artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Den information som avses i punkterna 1 och 2 skall i huvudsak beröra

2. I de fall exklusiv eller delvis exklusiv licens beviljats, skall Portugal uppmuntra och underlätta för innehavare till sådana patent att bevilja underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag inom gemenskapen.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall beviljas på sedvanlig handelsmässig basis.

AVDELNING V

BESTÄMMELSER HÄMTADE FRÅN AKTEN OM VILLKOREN FÖR REPUBLIKEN ÖSTERRIKES, REPUBLIKEN FINLANDS OCH KONUNGARIKET SVERIGES ANSLUTNING

AVSNITT 1

Finansiella bestämmelser

AVSNITT 2

Bestämmelser om jordbruk

2. Kommissionen skall fastställa vilka regioner som omfattas av punkt 1 och då ta hänsyn till framför allt följande:

3. Nationellt stöd enligt punkt 1 får vara knutet såväl till fysiska produktionsförhållanden, t.ex. jordbruksarealens storlek eller antalet djur med beaktande av de begränsningar som förekommer i de gemensamma marknadsorganisationerna, som till historiska produktionsmönster för varje gård men får inte

Detta stöd får differentieras mellan regioner.

Detta stöd skall lämnas framför allt för att

2. I fråga om stöd enligt artikel 48 skall kommissionen vart femte år från och med den 1 januari 1996 till rådet lämna en rapport om

Som underlag för rapporten skall de medlemsstater som har fått tillstånd, i god tid lämna kommissionen sådana upplysningar om effekten av stödet som åskådliggör hur jordbruksekonomin i regionerna har utvecklats.

I fråga om stöd som avses i artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall följande gälla:

1. Om inte något annat särskilt föreskrivs, skall rådet på förslag från kommissionen anta de europeiska förordningar eller beslut som behövs för genomförandet av detta avsnitt.

2. Genom en europeisk lag som antas av rådet får bestämmelserna i detta avsnitt anpassas som ändringar i unionsrätten kan motivera. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

1. Om det behövs övergångsåtgärder för att underlätta övergången från den ordning som gäller i Österrike, Finland och Sverige till den som skall gälla vid en gemensam organisation av marknaden på de villkor som föreskrivs i akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning, skall sådana åtgärder beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG eller, allt efter omständigheterna, i motsvarande artiklar i andra förordningar om den gemensamma marknadsorganisationen för jordbruksprodukter. Dessa åtgärder kan beslutas under tiden fram till och med den 31 december 1997 och får inte tillämpas efter den dagen.

2. Rådet får genom en europeisk lag förlänga den frist som avses i punkt 1. Rådet skall besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

AVSNITT 3

Bestämmelser om övergångsåtgärder

De akter som finns förtecknade i punkterna VII.B.I, VII.D.1, leden VII.D.2 c, IX.2 b, c, f, g, i, j, l, m, n, x, y, z och aa samt X a, b, c i bilaga XV( 4 ) till akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning skall tillämpas i förhållande till Österrike, Finland och Sverige på de villkor som anges i bilagan.

För ledet IX.2 x i bilaga XV enligt första stycket skall hänvisningen till bestämmelserna i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 90 och 91 i detta, gälla som en hänvisning till bestämmelserna i konstitutionen, särskilt artikel III-170.1 och III-170.2.

AVSNITT 4

Bestämmelser om tillämpningen av vissa akter

1. Sådana beslut om undantag i särskilda fall eller sådana icke-ingripandebesked enligt artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) eller artikel 1 i protokoll 25 till det avtalet som Europeiska frihandelssammanslutningens (Efta) övervakningsmyndighet eller kommissionen meddelat före den 1 januari 1995 och som gäller fall som på grund av anslutningen omfattas av artikel 81 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall i fortsättningen gälla som beslut enligt artikel III-161 i konstitutionen till dess att den tid går ut som anges i besluten eller till dess att kommissionen antar ett motiverat europeiskt beslut om något annat i överensstämmelse med unionsrätten.

2. Alla beslut som Eftas övervakningsmyndighet före den 1 januari 1995 har meddelat enligt artikel 61 i EES-avtalet och som gäller fall som på grund av anslutningen omfattas av artikel 87 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall i fortsättningen gälla som beslut enligt artikel III-167 i konstitutionen, om inte kommissionen antar ett europeiskt beslut om något annat enligt artikel III-168 i konstitutionen. Denna punkt skall inte gälla beslut enligt förfarandet i artikel 64 i EES-avtalet.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 skall de beslut som Eftas övervakningsmyndighet har fattat fortsätta att gälla efter den 1 januari 1995, om inte kommissionen bestämmer något annat genom ett motiverat beslut i överensstämmelse med unionsrätten.

Bestämmelser om Åland

Bestämmelserna i konstitutionen skall inte hindra att de bestämmelser om Åland tillämpas som är i kraft den 1 januari 1994 och som gäller

1. Ålands territorium – som skall anses vara ett tredjeland enligt artikel 3.1 tredje strecksatsen i rådets direktiv 77/388/EEG och ett sådant nationellt område som inte omfattas av de direktiv om punktskatteharmonisering som avses i artikel 2 i rådets direktiv 92/12/EEG – skall inte omfattas av unionsrätten när det gäller harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatt, punktskatt och annan indirekt skatt.

Denna punkt skall inte gälla de bestämmelser om skatt på kapital som finns i rådets direktiv 69/335/EEG.

Bestämmelser om det samiska folket

AVSNITT 7

Särskilda bestämmelser inom ramen för strukturfonderna i Finland och Sverige

AVSNITT 8

Bestämmelser om väg-, järnvägs- och kombitransport genom Österrike

1. I detta avsnitt används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. Denna artikel gäller vägtransport av gods inom gemenskapens territorium.

2. Vid vägtransport av gods genom Österrike skall det system tillämpas som har införts för transport för egen räkning genom rådets första direktiv av den 23 juli 1962 och för yrkestrafik genom rådets förordning (EEG) nr 881/92, om något annat inte följer av bestämmelserna i denna artikel.

3. Följande bestämmelser skall gälla fram till den 1 januari 1998:

4. Före den 1 januari 1998 skall rådet på grundval av en rapport från kommissionen se över bestämmelserna om vägtransport av gods genom Österrike. Översynen skall bygga på sådana grundläggande principer i gemenskapsrätten som den gemensamma marknadens funktion – särskilt den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster – miljöskydd i hela gemenskapens intresse och trafiksäkerhet. Om inte rådet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet med enhällighet beslutar något annat, skall övergångstiden förlängas till den 1 januari 2001 och bestämmelserna i punkt 3 gälla fram till dess.

5. Före den 1 januari 2001 skall kommissionen med hjälp av Europeiska miljöbyrån göra en vetenskaplig undersökning av i vilken omfattning målet för minskning av föroreningar enligt punkt 3 a har uppnåtts. Om kommissionen finner att detta mål har uppnåtts på ett hållbart sätt, skall bestämmelserna i punkt 3 upphöra att gälla den 1 januari 2001. Om kommissionen finner att målet inte har uppnåtts på ett hållbart sätt, kan rådet enligt artikel 75 i EG-Fördraget besluta om åtgärder, inom ramen för gemenskapsrätten, som säkerställer ett motsvarande skydd för miljön och då särskilt en 60-procentig minskning av föroreningarna. Om rådet inte antar sådana åtgärder, skall övergångstiden automatiskt en sista gång förlängas tre år och bestämmelserna i punkt 3 gälla under den tiden.

6. Vid övergångstidens slut skall bestämmelserna i gemenskapsrätten tillämpas fullt ut.

7. Med tillämpning av förfarandet i artikel 16 skall kommissionen besluta närmare bestämmelser om förfarandena vid fördelning av miljöpoäng och om tekniska frågor som gäller tillämpningen av denna artikel; bestämmelserna skall träda i kraft dagen för Österrikes anslutning.

De bestämmelser som avses i första stycket skall säkerställa att den faktiska situation bibehålls som i de nuvarande medlemsstaterna råder vid tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 3637/92 och av det administrativa arrangemanget av den 23 december 1992 om införande av miljöpoängsystemet enligt transitavtalet. Allt som behöver göras skall också göras för att se till att Grekland tilldelas en andel miljöpoäng som tar tillräcklig hänsyn till grekiska behov i sammanhanget.

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

AVSNITT 9

Bestämmelser om bruket av specifikt österrikiska ord i tyska språket inom ramen för Europeiska unionen

1. De specifikt österrikiska ord i tyska språket som finns i den österrikiska rättsordningen och som antecknats i bilagan( 9 ) till protokoll 10 till akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning skall ha samma status och får användas med samma rättsverkan som de motsvarande ord i tyska språket vilka antecknats i bilagan.

2. I den tyskspråkiga versionen av nya rättsakter skall de specifikt österrikiska orden i bilagan till protokoll 10 till akten om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning i lämplig form läggas till de motsvarande ord som används i Tyskland.

9. PROTOKOLL OM ANSLUTNINGSFÖRDRAGET OCH ANSLUTNINGSAKTEN FÖR REPUBLIKEN TJECKIEN, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN CYPERN, REPUBLIKEN LETTLAND, REPUBLIKEN LITAUEN, REPUBLIKEN UNGERN, REPUBLIKEN MALTA, REPUBLIKEN POLEN, REPUBLIKEN SLOVENIEN OCH REPUBLIKEN SLOVAKIEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att Republiken Tjeckien, Republiken Estland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Malta, Republiken Polen, Republiken Slovenien och Republiken Slovakien den 1 maj 2004 anslöt sig till Europeiska gemenskaperna och den europeiska union som upprättats genom Fördraget om Europeiska unionen,

SOM BEAKTAR att Fördraget av den 16 april 2003 om ovannämnda anslutningar skall upphävas enligt artikel IV-437.2 e i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att ett stort antal bestämmelser i den akt som är fogad till anslutningsfördraget fortfarande är relevanta och att dessa bestämmelser enligt artikel IV-437.2 i konstitutionen skall återges eller åsyftas i ett protokoll, så att de fortsätter att gälla och behåller sin rättsverkan,

SOM BEAKTAR att vissa av dessa bestämmelser måste bli föremål för de tekniska anpassningar som behövs för att de skall överensstämma med konstitutionen utan att den juridiska räckvidden ändras,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

DEL ETT

BESTÄMMELSER AVSEENDE ANSLUTNINGSAKTEN AV DEN 16 APRIL 2003

AVDELNING I

PRINCIPER

I detta protokoll menas med

1. Bestämmelserna i Schengenregelverket, införlivade inom unionens ramar genom det protokoll som fogats till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (nedan kallat ”Schengenprotokollet”), och i de akter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, enligt förteckningen i bilaga I till anslutningsakten av den 16 april 2003, samt i eventuella ytterligare sådana akter som antas före den 1 maj 2004, skall vara bindande för och tillämpas i de nya medlemsstaterna från och med den 1 maj 2004.

2. De bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom unionens ramar, och i akter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, vilka inte avses i punkt 1 skall visserligen vara bindande för de nya medlemsstaterna från och med den 1 maj 2004 men skall inte tillämpas i en ny medlemsstat förrän efter ett europeiskt beslut av rådet när det i enlighet med tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden har kontrollerats att de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av regelverket är uppfyllda i den nya medlemsstaten.

Rådet skall efter att ha hört Europaparlamentet besluta med enhällighet bland de medlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater för vilka tillämpningen av de bestämmelser som avses i detta stycke redan har inletts och företrädaren för regeringen i den medlemsstat för vilken tillämpningen av bestämmelserna skall inledas. De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i Irland och i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland skall delta i sådana beslut i den mån de hänför sig till de bestämmelser i Schengenregelverket och i akter som grundas på detta eller som på annat sätt har samband med detta i vilka dessa medlemsstater deltar.

3. De avtal som rådet har ingått enligt artikel 6 i Schengenprotokollet skall vara bindande för de nya medlemsstaterna från och med den 1 maj 2004.

4. När det gäller sådana konventioner eller instrument på området för rättsliga och inrikes frågor som är oskiljaktigt förenade med förverkligandet av målen i EU-Fördraget skall de nya medlemsstaterna vara skyldiga

1. De nya medlemsstater som genom anslutningsakten av den 16 april 2003 har anslutit sig till de beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträden i rådet skall vara skyldiga att ansluta sig till alla andra avtal som de nuvarande medlemsstaterna har ingått och som gäller unionens funktion eller som har samband med unionens verksamhet.

2. De nya medlemsstaterna skall vara skyldiga att ansluta sig till de konventioner som avses i artikel 293 i EG-Fördraget eller som är oskiljaktigt förenade med förverkligandet av målen i EG-Fördraget samt att även ansluta sig till de protokoll om Europeiska gemenskapernas domstols tolkning av konventionerna som de nuvarande medlemsstaterna har undertecknat, om dessa konventioner och protokoll fortfarande är i kraft, och för detta ändamål förbinder de sig att inleda förhandlingar med dessa om nödvändig anpassning av dessa texter.

1. På de villkor som anges i detta protokoll skall de nya medlemsstaterna vara skyldiga att ansluta sig till de avtal eller konventioner som de nuvarande medlemsstaterna har ingått eller provisoriskt tillämpar tillsammans med unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen och att ansluta sig till de avtal som de staterna har ingått och som har samband med sådana avtal eller konventioner.

De nya medlemsstaternas anslutning till de avtal eller konventioner som avses i punkt 4 nedan samt till de avtal med Chile, Kina, Mercosur, Schweiz och Vitryssland som har ingåtts eller undertecknats av gemenskapen tillsammans med de nuvarande medlemsstaterna skall godkännas genom att protokoll till sådana avtal eller konventioner ingås mellan rådet, med enhällighet på medlemsstaternas vägnar, och tredjelandet eller tredjeländerna eller den internationella organisationen i fråga. Detta förfarande skall inte påverka unionens och Europeiska atomenergigemenskapens egna befogenheter eller beröra fördelningen av befogenheter mellan dessa och medlemsstaterna när det gäller ingående av sådana avtal i framtiden eller eventuella andra ändringar som inte har samband med anslutningen. Kommissionen skall på medlemsstaternas vägnar förhandla fram dessa protokoll på grundval av förhandlingsdirektiv som med enhällighet godkänts av rådet, och i samråd med en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Den skall lägga fram ett utkast till protokollen för rådet, så att de kan ingås.

2. När de nya medlemsstaterna ansluter sig till de avtal och konventioner som avses i punkt 1 skall de få samma rättigheter och skyldigheter enligt dessa avtal och konventioner som de nuvarande medlemsstaterna.

3. De nya medlemsstaterna skall vara skyldiga att på de villkor som anges i detta protokoll ansluta sig till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i enlighet med dess artikel 128( 1 ).

4. Från och med den 1 maj 2004, och i förekommande fall i avvaktan på att de nödvändiga protokoll som avses i punkt 1 skall ingås, skall de nya medlemsstaterna tillämpa bestämmelserna i de avtal som de nuvarande medlemsstaterna och gemenskapen, tillsammans, har ingått med Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Egypten, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Georgien, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Libanon, Marocko, Mexiko, Moldavien, Rumänien, Ryska federationen, San Marino, Sydafrika, Sydkorea, Syrien, Tunisien, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan samt bestämmelserna i andra avtal som har ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna tillsammans med gemenskapen före den 1 maj 2004.

Eventuella ändringar i dessa avtal skall göras genom protokoll som ingås med motparterna i enlighet med punkt 1 andra stycket. Om protokollen inte har ingåtts den 1 maj 2004 skall unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsstaterna inom ramen för sina respektive befogenheter vidta nödvändiga åtgärder för att hantera situationen.

5. Från och med den 1 maj 2004 skall de nya medlemsstaterna tillämpa de bilaterala textilavtal och textilöverenskommelser som gemenskapen har ingått med tredjeland.

De kvantitativa restriktioner som unionen tillämpar på import av textil- och beklädnadsvaror skall anpassas för att ta hänsyn till de nya medlemsstaternas anslutning.

Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen och textilöverenskommelserna inte har trätt i kraft den 1 maj 2004 skall unionen göra de nödvändiga anpassningarna av sina bestämmelser om import av textil- och beklädnadsvaror från tredjeland för att ta hänsyn till de nya medlemsstaternas anslutning.

7. De fiskeavtal som de nya medlemsstaterna ingått med tredjeland före anslutningen skall förvaltas av unionen.

De rättigheter och skyldigheter som de nya medlemsstaterna har genom dessa avtal skall inte påverkas under den period då bestämmelserna i dessa avtal provisoriskt bibehålls.

Så snart som möjligt och under alla omständigheter innan de avtal som avses i första stycket löpt ut skall lämpliga europeiska beslut om fortsättning av fiskeverksamheten enligt dessa avtal antas i varje enskilt fall av rådet på förslag av kommissionen, varvid det även skall vara möjligt att förlänga vissa avtal med högst ett år.

8. Med verkan från och med den 1 maj 2004 skall de nya medlemsstaterna frånträda alla frihandelsavtal med tredjeland, inklusive Centraleuropeiska frihandelsavtalet.

I den mån avtal mellan en eller flera nya medlemsstater å ena sidan och ett eller flera tredjeländer å andra sidan inte är förenliga med de skyldigheter som följer av konstitutionen och särskilt av detta protokoll skall den eller de nya medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja de oförenligheter som konstaterats. Om en ny medlemsstat har svårigheter med att anpassa ett avtal som ingåtts med ett eller flera tredjeländer före anslutningen skall den enligt bestämmelserna i det avtalet frånträda det.

9. De nya medlemsstaterna skall när så behövs vidta lämpliga åtgärder för att deras ställning i förhållande till internationella organisationer och sådana internationella avtal där också unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen eller andra medlemsstater är parter skall anpassas till de rättigheter och skyldigheter som följer av anslutningen till unionen.

I synnerhet skall de den 1 maj 2004 eller så snart som möjligt därefter frånträda sådana internationella fiskeavtal och utträda ur sådana fiskeorganisationer som även unionen är part i, om inte deras medlemskap har samband med något annat än fiske.

De bestämmelser i anslutningsakten av den 16 april 2003 vars syfte eller verkan är att upphäva eller ändra akter antagna av institutioner, organ eller myndigheter vid gemenskapen eller den europeiska union som upprättats genom EU-Fördraget, så som de tolkats av Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätten, skall, utom när det är fråga om en övergångsåtgärd, fortsätta att gälla om inte annat följer av tillämpningen av andra stycket.

Dessa bestämmelser skall ha samma rättsliga status som de akter som upphävts eller ändrats genom dessa bestämmelser och skall vara underkastade samma regler som dessa.

AVDELNING II

PERMANENTA BESTÄMMELSER

AVDELNING III

TILLFÄLLIGA BESTÄMMELSER

1. Alla tullar som beräknas enligt Gemensamma tulltaxan och eventuella tullmedgivanden i samband med dessa som unionen tillämpar i handeln mellan de nya medlemsstaterna och tredjeland skall räknas som intäkter av sådana ”tullar enligt Gemensamma tulltaxan och andra avgifter” som avses i artikel 2.1 b i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel( 2 ) eller i motsvarande bestämmelser i beslut som ersätter det beslutet.

2. För år 2004 skall det harmoniserade beräkningsunderlaget för mervärdesskatt och GNI-underlaget (GNI) för varje ny medlemsstat vilka avses i artikel 2.1 c och d i beslut 2000/597/EG, Euratom vara lika med två tredjedelar av det årliga underlaget. Det GNI-underlag för varje ny medlemsstat som skall beaktas vid beräkningen av finansieringen av den korrigering av obalanser i budgeten som Förenade kungariket har beviljats och som avses i artikel 5.1 i beslut 2000/597/EG, Euratom skall också vara lika med två tredjedelar av det årliga underlaget.

3. För att fastställa den fasta satsen för 2004 enligt artikel 2.4 b i beslut 2000/597/EG, Euratom skall de begränsade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt för de nya medlemsstaterna beräknas på grundval av två tredjedelar av deras icke-begränsade beräkningsunderlag för mervärdesskatt och två tredjedelar av deras GNI.

1. Unionens budget för budgetåret 2004 har anpassats för att ta hänsyn till anslutningen av de nya medlemsstaterna genom en ändringsbudget som trädde i kraft den 1 maj 2004.

2. De tolv månatliga tolftedelarna av mervärdesskattbaserade och GNI-baserade medel som skall betalas av de nya medlemsstaterna enligt den ändringsbudget som avses i punkt 1 samt de retroaktiva justeringarna av de månatliga tolftedelarna för perioden januari-april 2004 som endast gäller de nuvarande medlemsstaterna skall konverteras till åttondelar som skall infordras under perioden maj-december 2004. De retroaktiva justeringarna som följer av en eventuell ändringsbudget som antas under 2004 skall också konverteras till lika stora delar som skall infordras under återstoden av året.

Den första arbetsdagen i varje månad skall unionen som tillfällig budgetmässig kompensation betala Tjeckien, Cypern, Malta och Slovenien år 2004, från och med den 1 maj 2004, en åttondel och åren 2005 och 2006 en tolftedel av följande belopp, såsom en utgift i unionens budget:

Den första arbetsdagen i varje månad skall unionen såsom en utgift i unionens budget betala Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien år 2004, från och med den 1 maj 2004, en åttondel och åren 2005 och 2006 en tolftedel av följande schablonbelopp ur den särskilda likviditetsfaciliteten:

En miljard euro för Polen och 100 miljoner euro för Tjeckien som ingår i likviditetsfaciliteten för schablonbelopp skall beaktas vid alla beräkningar av fördelningen av medel ur strukturfonderna 2004, 2005 och 2006.

1. De nya medlemsstater som förtecknas nedan skall betala följande belopp till den kol- och stålforskningsfond som avses i beslut 2002/234/EKSG av företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet av den 27 februari 2002 om de ekonomiska följderna av att EKSG-Fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden( 3 ):

2. Bidragen till Kol- och stålforskningsfonden skall betalas i fyra delar, med början 2006, alltid den första arbetsdagen i årets första månad, enligt följande:

2. Punkt 1 skall inte gälla för utgifter under garantisektionen i Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket enligt artiklarna 2.1, 2.2 och 3.3 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken( 10 ), vilka inte kommer att berättiga till gemenskapsfinansiering förrän efter den 1 maj 2004, i enlighet med artikel 2 i detta protokoll.

Punkt 1 skall dock gälla för utgifter för landsbygdsutveckling under garantisektionen i Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket enligt artikel 47 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar( 11 ), med förbehåll för de villkor som fastställs i ändringen av den förordningen i bilaga II till anslutningsakten av den 16 april 2003.

4. Om några åtgärder är nödvändiga för att underlätta övergången från föranslutningsordningen till den ordning som följer av tillämpningen av denna artikel, skall kommissionen anta de åtgärder som behövs.

1. Från och med den 1 maj 2004 skall upphandling, tecknande av kontrakt, fullgörande och utbetalningar av föranslutningsstöd enligt Phareprogrammet, Phares program för gränsöverskridande samarbete och föranslutningsfonderna för Cypern och Malta förvaltas av genomförandeorgan i de nya medlemsstaterna.

Kommissionen skall anta europeiska beslut om att avstå från sin förhandskontroll av upphandling och tecknande av kontrakt efter en positiv bedömning enligt systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS), i enlighet med de kriterier och villkor som fastställs i bilagan till rådets förordning (EG) nr 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin och om ändring av förordning (EEG) nr 3906/89 ( 12 ).

Om dessa beslut om att avstå från förhandskontrollen inte har antagits före den 1 maj 2004 skall inga kontrakt som undertecknas mellan den 1 maj 2004 och den dag då kommissionen antar sina beslut berättiga till föranslutningsstöd.

I undantagsfall får kommissionen dock, om kommissionens beslut om att avstå från förhandskontrollen försenas till efter den 1 maj 2004 av skäl som inte kan tillskrivas myndigheterna i en ny medlemsstat, i vederbörligen motiverade fall anse att villkoren för föranslutningsstöd är uppfyllda när det gäller kontrakt som undertecknas mellan den 1 maj 2004 och dagen för antagandet av dessa beslut, och tillåta fortsatt genomförande av föranslutningsstödet under en begränsad period, med förbehåll för kommissionens förhandskontroll av upphandling och tecknande av kontrakt.

2. Övergripande budgetåtaganden som ingåtts före den 1 maj 2004 enligt de finansiella föranslutningsinstrument som avses i punkt 1, inklusive ingående och registrering av därpå följande enskilda rättsliga åtaganden och utbetalningar efter den 1 maj 2004 skall även fortsättningsvis styras av reglerna och föreskrifterna i de finansiella föranslutningsinstrumenten och belasta motsvarande budgetkapitel tills de berörda programmen och projekten har avslutas. Trots detta skall offentlig upphandling som inleds efter den 1 maj 2004 genomföras i enlighet med relevanta unionsakter.

3. Programplanering för det föranslutningsstöd som avses i punkt 1 skall genomföras för sista gången under det sista hela kalenderåret före den 1 maj 2004. Kontrakt för åtgärder enligt dessa program måste tecknas inom de följande två åren och utbetalningar göras enligt vad som fastställs i finansieringsavtalet ( 13 ), vanligtvis i slutet av det tredje året efter åtagandet. Inga förlängningar av perioden för tecknande av kontrakt skall beviljas. I särskilda, vederbörligen motiverade fall kan begränsad förlängning av varaktigheten beviljas i fråga om utbetalning.

4. För att garantera den erforderliga utfasningen av de finansiella föranslutningsinstrument som avses i punkt 1 samt av ISPA-programmet och en smidig övergång mellan de regler som är tillämpliga före den 1 maj 2004 och de som är tillämpliga efter den 1 maj 2004 får kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga stadgeenliga personalstyrkan bibehålls i de nya medlemsstaterna under högst 15 månader efter den 1 maj 2004. Under denna period skall tjänstemän, som utplacerats på tjänster i de nya medlemsstaterna före den 1 maj 2004 och som måste vara kvar i tjänst i dessa stater efter detta datum, som ett undantag åtnjuta samma finansiella och materiella villkor som de som tillämpades av kommissionen före den 1 maj 2004, i enlighet med bilaga X till de tjänsteföreskrifter för tjänstemännen vid Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda vid dessa gemenskaper som fastställs i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68( 14 ). De administrativa utgifterna, inklusive löner för annan personal, som krävs för förvaltning av föranslutningsstödet skall under hela 2004 och fram till slutet av juli 2005 finansieras genom rubriken ”Stödutgifter för verksamheten” (f.d. del B i budgeten) eller liknande rubriker för de finansiella instrument som avses i punkt 1 samt ISPA-programmet i de relevanta föranslutningsbudgetarna.

5. När projekt som godkänts enligt förordning (EG) nr 1258/1999 inte längre kan finansieras genom det instrumentet får de införlivas med programplaneringen för landsbygdsutvecklingen och finansieras genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Om det behövs särskilda övergångsåtgärder i detta hänseende skall dessa antas av kommissionen i enlighet med förfarandena i artikel 50.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna( 15 ).

1. Mellan den 1 maj 2004 och utgången av 2006 skall unionen tillhandahålla tillfälligt finansiellt stöd, nedan kallat ”övergångsmekanismen”, för de nya medlemsstaterna, så att de kan utveckla och förstärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten och Europeiska atomenergigemenskapsrätten och kontrollera att den efterlevs samt främja ett inbördes utbyte av goda rutiner.

2. Stödet skall inriktas på det fortsatta behovet av att förstärka den institutionella kapaciteten på vissa områden genom åtgärder som inte kan finansieras ur strukturfonderna, i synnerhet på följande områden:

4. Programmet skall genomföras i enlighet med artikel 53.1 a och 1 b i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget( 17 ) eller i den europeiska lag som ersätter den förordningen. När det gäller projekt för partnersamverkan mellan offentliga förvaltningar som syftar till institutionsuppbyggnad skall förfarandet med inbjudan att lämna förslag genom det nätverk av kontaktpunkter som finns i medlemsstaterna gälla även i fortsättningen i enlighet med ramavtalen med de nuvarande medlemsstaterna om föranslutningsstöd.

Åtagandebemyndigandena för övergångsmekanismen, i 1999 års priser, skall vara 200 miljoner euro 2004, 120 miljoner euro 2005 och 60 miljoner euro 2006. De årliga anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen, enligt definitionen i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999.

1. Härmed inrättas en Schengenfacilitet som ett tillfälligt instrument för att mellan den 1 maj 2004 och utgången av 2006 bistå stödmottagande medlemsstater med att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna.

I syfte att ta itu med de brister som har upptäckts i samband med förberedandet av deltagande i Schengen, skall följande typer av åtgärder berättiga till finansiering från Schengenfaciliteten:

2. Följande belopp skall ställas till nedan förtecknade mottagarmedlemsstaters förfogande enligt Schengenfaciliteten, som stödbetalningar i form av schablonbelopp:

3. Mottagarmedlemsstaterna skall ha ansvaret för att välja ut och genomföra enskilda operationer i enlighet med denna artikel. De skall även ha ansvaret för att samordna utnyttjandet av Schengenfaciliteten med biståndet från andra unionsinstrument, säkerställa kompatibilitet med annan unionspolitik och andra unionsåtgärder och överensstämmelse med budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller med den europeiska lag som ersätter denna.

Stödbetalningarna i form av schablonbelopp skall utnyttjas inom tre år efter den första betalningen och eventuella outnyttjade medel eller medel som använts på otillbörligt sätt skall återkrävas av kommissionen. Mottagarmedlemsstaterna skall senast sex månader efter utgången av den treåriga tidsfristen lägga fram en heltäckande rapport om det finansiella genomförandet av schablonbeloppsbetalningarna, med en motivering av utgifterna.

Mottagarmedlemsstaten skall utöva detta ansvar utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av unionens budget och i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen eller den europeiska lag som ersätter denna för decentraliserad förvaltning.

4. Kommissionen bibehåller rätten till kontroll genom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). Kommissionen och revisionsrätten får även genomföra kontroller på plats i enlighet med vederbörliga förfaranden.

5. Kommissionen får anta sådana tekniska bestämmelser som är nödvändiga för Schengen-facilitetens funktion.

1. Om det inom tre år efter den 1 maj 2004 skulle uppstå svårigheter som är allvarliga och kan bli bestående inom någon ekonomisk sektor eller som kan allvarligt försämra ekonomin inom ett visst geografiskt område, får en ny medlemsstat ansöka om bemyndigande att anta skyddsåtgärder för att rätta till situationen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin på den inre marknaden.

Under samma förutsättningar får var och en av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om bemyndigande att anta skyddsåtgärder som kan avse någon eller några av de nya medlemsstaterna.

2. Efter begäran av den berörda medlemsstaten skall kommissionen enligt ett brådskande förfarande anta europeiska förordningar eller beslut om fastställande av de skyddsåtgärder som den finner nödvändiga och ange under vilka förutsättningar och hur de skall genomföras.

Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och efter uttrycklig begäran av den berörda medlemsstaten skall kommissionen fatta sitt beslut inom fem arbetsdagar från det att den fick begäran tillsammans med relevanta uppgifter om bakgrunden. De åtgärder som på detta sätt beslutas skall gälla med omedelbar verkan, skall ta hänsyn till alla berörda parters intressen och skall inte innefatta några gränskontroller.

Om en ny medlemsstat inte har lyckats genomföra åtaganden som gjorts inom ramen för anslutningsförhandlingarna och därigenom orsakar en allvarlig störning i den inre marknadens funktion, inbegripet åtaganden inom all sektorspolitik som avser ekonomisk verksamhet med gränsöverskridande verkan, eller om det föreligger en överhängande risk för en sådan störning, kan kommissionen, inom tre år efter den 1 maj 2004, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ anta europeiska förordningar eller beslut som föreskriver lämpliga åtgärder.

Åtgärderna skall vara proportionella och i första hand väljas så att de stör den inre marknadens funktion så litet som möjligt, i förekommande fall med tillämpning av befintliga sektoriella skyddsmekanismer. Sådana skyddsåtgärder får inte åberopas som ett medel för godtycklig diskriminering eller dolda restriktioner av handeln mellan medlemsstater. Åtgärderna skall inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när det relevanta åtagandet har genomförts. De får dock tillämpas utöver den period som anges i första stycket så länge som de relevanta åtagandena inte har uppfyllts. Med hänsyn till den nya berörda medlemsstatens framsteg med att uppfylla sina åtaganden kan kommissionen anpassa åtgärderna på lämpligt sätt. Kommissionen skall underrätta rådet i god tid innan den återkallar de europeiska förordningarna eller besluten om fastställande av skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

Om det i en ny medlemsstat finns allvarliga brister eller överhängande risk för sådana brister i införlivandet, genomförandet eller tillämpningen av rambeslut eller andra relevanta åtaganden, samarbetsinstrument och beslut som avser ömsesidigt erkännande på det straffrättsliga området och som antagits enligt avdelning VI i EU-Fördraget eller av direktiv och förordningar som avser ömsesidigt erkännande på det civilrättsliga området och som antagits enligt avdelning IV i EG-Fördraget samt de europeiska lagar och ramlagar som har antagits på grundval av del III avdelning III kapitel IV avsnitten 3 och 4 i konstitutionen, får kommissionen, inom tre år efter den 1 maj 2004, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ och efter samråd med medlemsstaterna, anta europeiska förordningar eller beslut som föreskriver lämpliga åtgärder och ange under vilka förutsättningar och hur dessa åtgärder skall genomföras.

Dessa åtgärder får bestå i ett tillfälligt upphävande av tillämpningen av relevanta bestämmelser och beslut i förbindelserna mellan en ny medlemsstat och en eller flera andra medlemsstater, utan att det påverkar ett fortsatt nära rättsligt samarbete. Åtgärderna skall inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när bristerna har avhjälpts. De får dock tillämpas utöver den period som anges i första stycket så länge dessa brister kvarstår. Med hänsyn till den berörda nya medlemsstatens framsteg med att avhjälpa de brister som fastställts kan kommissionen anpassa antagna åtgärder på lämpligt sätt efter samråd med medlemsstaterna. Kommissionen skall underrätta rådet i god tid innan den återkallar skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

AVDELNING IV

TILLÄMPNING AV INSTITUTIONERNAS AKTER

1. Sådana anpassningar av institutionernas akter vilka har antagits före den 1 maj 2004 som behövs och som inte finns med i detta protokoll skall göras i enlighet med förfarandet i punkt 2. De skall träda i kraft den 1 maj 2004.

2. För detta ändamål skall rådet på förslag från kommissionen – eller kommissionen, beroende på vilken av dessa institutioner som har antagit akten i dess ursprungliga lydelse, anta de akter som behövs.

DEL TVÅ

BESTÄMMELSER OM PROTOKOLL SOM FOGAS TILL ANSLUTNINGSAKTEN AV DEN 16 APRIL 2003

AVDELNING I

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OM EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

Spanien skall betala in 309 686 775 euro som andel av det inbetalade kapitalet för ökningen av landets tecknade kapital. Detta belopp skall betalas i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning den 30 september 2004, 30 september 2005, 30 september 2006, 31 mars 2007, 30 september 2007, 31 mars 2008, 30 september 2008 och 31 mars 2009.

Spanien skall, i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning på nämnda dagar, bidra till reserver och avsättningar som har karaktär av reserver samt till de överföringar till reserver och avsättningar som skall göras och som motsvarar saldot på resultaträkningen i slutet av månaden före den 1 maj 2004, enligt uppgifterna i bankens balansräkning, med belopp motsvarande 4,1292 % av reserverna och avsättningarna.

Från och med den 1 maj 2004 skall de nya medlemsstaterna betala in följande belopp, som motsvarar deras andel av det inbetalade kapitalet för det tecknade kapitalet enligt artikel 4 i stadgan för Europeiska investeringsbanken.

Dessa belopp skall betalas i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning den 30 september 2004, 30 september 2005, 30 september 2006, 31 mars 2007, 30 september 2007, 31 mars 2008, 30 september 2008 och 31 mars 2009.

De nya medlemsstaterna skall, i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning på de dagar som avses i artikel 39, bidra till reserver och avsättningar som har karaktär av reserver samt till de överföringar till reserver och avsättningar som skall göras och som motsvarar saldot på resultaträkningen i slutet av april 2004, enligt uppgifterna i Europeiska investeringsbankens balansräkning, med belopp motsvarande följande procentandelar av reserverna och avsättningarna:

AVDELNING II

BESTÄMMELSER OM OMSTRUKTURERING AV DEN TJECKISKA STÅLINDUSTRIN

1. Trots artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall det statliga stöd som Tjeckien beviljat bestämda delar av den tjeckiska stålindustrin för omstrukturering från 1997 till 2003 anses vara förenligt med den inre marknaden under förutsättning att

2. Omstruktureringen av den tjeckiska stålindustrin som den beskrivs i de individuella verksamhetsplanerna för de företag som förtecknas i bilaga 1 till protokoll nr 2 till anslutningsakten av den 16 april 2003 (nedan kallade ”stödmottagande företag”), och i linje med de villkor som anges i denna avdelning, skall vara avslutad senast den 31 december 2006 (nedan kallad ”slutet på omstruktureringsperioden”).

3. Endast stödmottagande företag skall vara berättigade till statligt stöd inom ramen för omstruktureringsprogrammet för den tjeckiska stålindustrin.

4. Ett stödmottagande företag får inte

5. Varje eventuell senare privatisering av något av de stödmottagande företagen skall ske med respekt för de villkor och principer om bärkraft, statligt stöd och kapacitetsminskning som fastställs i denna avdelning.

6. Det totala omstruktureringsstödet som beviljas stödmottagande företag skall fastställas mot bakgrund av de berättiganden som anges i den godkända tjeckiska stålomstruktureringsplanen och enskilda företagsplaner godkända av rådet. Emellertid är utbetalt stöd under perioden 1997–2003 begränsat till ett belopp om högst CZK 14 147 425 201. Av detta sammanlagda belopp erhåller Nová Hut( högst CZK 5 700 075 201, Vítkovice Steel högst CZK 8 155 350 000 och Válcovny Plechu Frýdek Místek högst CZK 292 000 000 beroende på kraven i den godkända omstruktureringsplanen. Stödet skall beviljas endast en gång. Inget ytterligare statligt stöd skall beviljas av Tjeckien för omstrukturering av den tjeckiska stålindustrin.

7. Den nettokapacitetsminskning som skall uppnås av Tjeckien när det gäller färdiga produkter under tiden 1997–2006 skall vara 590 000 ton.

Kapacitetsminskningen skall endast mätas på grundval av definitiv nedläggning av produktionsanläggningar genom fysisk destruktion som innebär att de ej kan tas i bruk på nytt. Konkursförklaring av ett stålföretag skall inte räknas som kapacitetsminskning.

Ovan nämnda nettokapacitetsminskning, tillsammans med alla andra kapacitetsminskningar som bedömts som nödvändiga i omstruktureringsprogrammen, skall avslutas enligt tidsplanen i bilaga 2 i protokoll nr 2 till anslutningsakten av den 16 april 2003.

9. Det stödmottagande företaget Nová Hut(s verksamhetsplan skall genomföras. Detta innebär särskilt följande:

11. Verksamhetsplanen för det stödmottagande företaget Válcovny Plechu Frýdek Místek (VPFM) skall genomföras. Detta innebär särskilt följande:

12. Alla senare ändringar i den övergripande omstruktureringsplanen och i de individuella planerna måste godkännas av kommissionen och vid behov rådet.

13. Omstruktureringen skall genomföras med full insyn och på grundval av sunda marknadsekonomiska principer.

14. Kommissionen och rådet skall fram till utgången av omstruktureringsperioden, i enlighet med punkterna 15–18, noga övervaka hur omstruktureringen genomförs och hur villkoren i denna avdelning rörande bärkraft, statligt stöd och kapacitetsminskningar före och efter den 1 maj 2004 uppfylls. Kommissionen skall därför rapportera till rådet.

15. Kommissionen och rådet skall övervaka de riktmärken för omstruktureringen som anges i bilaga 3 till protokoll nr 2 till anslutningsakten av den 16 april 2003. Hänvisningarna i nämnda bilaga till punkt 16 i nämnda protokoll skall uppfattas som hänvisningar till punkt 16 i denna artikel.

16. Övervakningen skall innefatta en oberoende utvärdering som skall genomföras 2003, 2004, 2005 och 2006. Kommissionens bärkraftstest skall vara en viktig faktor för att säkerställa att bärkraft har uppnåtts.

17. Tjeckien skall samarbeta fullt ut vid samtliga övervakningsarrangemang. Särskilt gäller följande:

18. Kommissionen får när som helst ge i uppdrag åt en oberoende konsult att utvärdera övervakningsresultaten, göra nödvändiga undersökningar och avlägga rapport för kommissionen och rådet.

19. Om kommissionen på grundval av de rapporter som avses i punkt 17 finner att det förekommit väsentliga avvikelser från de finansiella uppgifter som legat till grund för bedömningen av bärkraften, kan den kräva att Tjeckien inför lämpliga bestämmelser för att förstärka omstruktureringsåtgärderna för de berörda stödmottagande företagen.

20. Om övervakningen visar att

skall övergångsbestämmelserna i denna avdelning inte ha verkan.

Kommissionen skall införa nödvändiga bestämmelser för att kräva att berörda företag betalar tillbaka sådant stöd som beviljats dem i strid med villkoren i denna avdelning.

BESTÄMMELSER OM FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLANDS SUVERÄNA BASOMRÅDEN I CYPERN

1. De suveräna basområdena skall ingå i unionens tullområde, och i detta syfte skall de unionsakter om tullpolitik och gemensam handelspolitik som förtecknas i del ett av bilagan till protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003 tillämpas på de suveräna basområdena, med de ändringar som anges i nämnda bilaga. I nämnda bilaga bör hänvisningen till ”detta protokoll” uppfattas som en hänvisning till denna avdelning.

2. De unionsakter om omsättningsskatt, punktskatt och andra former av indirekt beskattning som förtecknas i del två av bilagan till protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003 skall tillämpas på de suveräna basområdena, med de ändringar som anges i nämnda bilaga samt de relevanta bestämmelserna om Cypern i detta protokoll.

3. De unionsrättsakter som förtecknas i del tre av bilagan till protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003 skall ändras i enlighet med nämnda bilaga för att göra det möjligt för Förenade kungariket att bibehålla de lättnader och befrielser från tull och skatter på leveranser till dess väpnade styrkor och ansluten personal som beviljas genom Fördraget om upprättandet av Republiken Cypern (nedan kallat ”upprättandefördraget”).

1. Republiken Cypern skall inte vara skyldig att utföra kontroller av personer som passerar dess land- eller sjögränser mot Förenade kungarikets suveräna basområden, och inga unionsrestriktioner beträffande passerandet av yttre gränser skall gälla sådana personer.

2. Förenade kungariket skall utföra kontroller av personer som passerar Förenade kungarikets suveräna basområdens yttre gränser, i enlighet med åtagandena i del fyra av bilagan till protokoll nr 3 till anslutningsakten av den 16 april 2003.

1. Om inte annat följer av punkt 2 skall Förenade kungariket ansvara för denna avdelnings genomförande i sina suveräna basområden. Särskilt gäller följande:

2. Republiken Cypern skall ansvara för förvaltning och betalning av eventuella unionsmedel som personer i Förenade kungarikets suveräna basområden har rätt till enligt tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken på de suveräna basområdena enligt artikel 44, och Republiken Cypern skall inför kommissionen svara för sådana utgifter.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 får Förenade kungariket i enlighet med överenskommelser som ingåtts enligt upprättandefördraget till Republiken Cyperns behöriga myndigheter delegera utförandet av sådana uppgifter som åvilar en medlemsstat genom eller enligt någon av de bestämmelser som avses i artiklarna 43–46.

4. Förenade kungariket och Republiken Cypern skall samarbeta för att säkerställa det faktiska genomförandet av denna avdelning i Förenade kungarikets suveräna basområden och skall vid behov ingå ytterligare överenskommelser om delegering av genomförandet av någon av de bestämmelser som avses i artiklarna 43–46. En kopia av varje sådan överenskommelse skall föreläggas kommissionen.

BESTÄMMELSER OM KÄRNKRAFTVERKET IGNALINA I LITAUEN

1. Under perioden 2004–2006 skall unionen förse Litauen med ytterligare ekonomiskt stöd till landets avvecklingssträvanden samt för hantering av följderna av stängningen och avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina (nedan ”Ignalinaprogrammet”).

2. Åtgärderna enligt Ignalinaprogrammet skall beslutas och genomföras i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och Östra Europa( 23 ).

3. Ignalinaprogrammet skall bland annat omfatta åtgärder för att stödja avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, åtgärder för miljöuppgradering i linje med regelverket och för modernisering av den konventionella produktionskapaciteten för att ersätta de två Ignalinareaktorernas produktionskapacitet samt andra åtgärder som följer av beslutet att stänga och avveckla detta kärnkraftverk och som bidrar till den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgraderingen och moderniseringen av energiproduktionen och överförings- och distributionssektorerna i Litauen samt till att förbättra energiförsörjningstryggheten och förbättra energieffektiviteten i Litauen.

4. Ignalinaprogrammet skall inbegripa åtgärder för att stödja kraftverkets personal när det gäller att hålla en hög nivå för driftssäkerheten vid kärnkraftverket Ignalina fram till stängningen och under avvecklingen av ovan nämnda reaktorenheter.

5. För perioden 2004–2006 skall Ignalinaprogrammet uppgå till 285 miljoner euro i åtagandebemyndiganden, vilka skall fördelas på lika stora årliga åtaganden.

6. Bidraget enligt Ignalinaprogrammet får för vissa åtgärder uppgå till 100 % av de totala utgifterna. Allt bör göras för att fortsätta den medfinansieringspraxis som etablerades under föranslutningsstödet till Litauens avvecklingssträvanden samt för att allt efter behov attrahera medfinansiering från andra källor.

7. Stödet enligt Ignalinaprogrammet får helt eller delvis göras tillgängligt som ett unionsbidrag till den internationella stödfonden för avvecklingen av Ignalina, som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

8. Offentligt stöd ur nationella källor, unionskällor och internationella källor

skall vara förenligt med den inre marknaden enligt definitionen i konstitutionen.

1. Unionen, som erkänner att avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina är långsiktig och för Litauen innebär en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte står i proportion till landets storlek och ekonomiska styrka, skall i solidaritet med Litauen tillhandahålla tillräckligt ytterligare stöd för avvecklingssträvandena efter 2006.

2. Ignalinaprogrammet skall i detta syfte fortsättas utan avbrott och förlängas utöver 2006. Genomförandebestämmelserna för det förlängda Ignalinaprogrammet skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 35 och träda i kraft senast när budgetplanen enligt det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 löper ut.

3. Det förlängda Ignalinaprogrammet enligt bestämmelserna i punkt 2 i detta protokoll skall utgå från samma förutsättningar och principer som i artikel 53.

4. För följande budgetplansperiod skall de totala genomsnittsanslagen enligt det förlängda Ignalinaprogrammet vara lämpliga. Programplaneringen av dessa resurser skall grundas på faktiska betalningsbehov och faktisk absorberingskapacitet.

BESTÄMMELSER OM PERSONTRANSITERING LANDVÄGEN MELLAN KALININGRADOMRÅDET OCH ANDRA DELAR AV RYSKA FEDERATIONEN

Unionen skall bistå Litauen i genomförandet av bestämmelser och arrangemang för persontransitering mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen med sikte på Litauens fullständiga deltagande i Schengenområdet så snart som möjligt.

Unionen skall bistå Litauen i förvaltningen av persontransiteringen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen och särskilt bära de extra kostnader som kan uppkomma vid genomförandet av de särskilda bestämmelserna om sådan transitering i regelverket.

AVDELNING VI

BESTÄMMMELSER OM FÖRVÄRV AV FRITIDSBOSTÄDER I MALTA

Med tanke på det mycket begränsade antalet bostäder i Malta och den mycket begränsade markytan tillgänglig för byggnadsändamål, vilken endast kan täcka de basbehov som uppstår genom de nuvarande invånarnas demografiska utveckling, får Malta behålla bestämmelserna i lagen om fast egendom (förvärv av utomlands bosatta) (kapitel 246) på icke-diskriminerande grund för de medborgare i medlemsstaterna som inte har varit lagligen bosatta i Malta i minst fem år, i fråga om rätten att förvärva och äga fast egendom för fritidsändamål.

Malta skall för förvärv av fast egendom för fritidsändamål i Malta tillämpa tillståndsförfaranden grundade på offentliga, objektiva, stabila och öppna kriterier. Dessa kriterier skall tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och inte göra skillnad mellan maltesiska medborgare och medborgare i andra medlemsstater. Malta skall se till att medlemsstaternas medborgare inte i något fall behandlas restriktivare än medborgare från tredjeland.

Ifall värdet av en sådan egendom, som en av medlemsstaternas medborgare förvärvat, överstiger de tröskelnivåer som den maltesiska lagstiftningen fastställt, dvs. 30 000 MTL för lägenheter och 50 000 MTL för all annan egendom än lägenheter och egendom av historisk betydelse, skall tillstånd beviljas. Malta får se över tröskelnivåerna i sådan lagstiftning så att de återspeglar prisändringar på fastighetsmarknaden i Malta.

AVDELNING VII

BESTÄMMELSER OM ABORT I MALTA

AVDELNING VIII

BESTÄMMELSER OM OMSTRUKTURERINGEN AV DEN POLSKA STÅLINDUSTRIN

1. Trots artiklarna III-167 och III-168 i konstitutionen skall det statliga stöd som Polen beviljat för bestämda delar av den polska stålindustrin för omstrukturering anses vara förenligt med den inre marknaden under förutsättning att

2. Omstruktureringen av den polska stålindustrin, som den beskrivs i de individuella verksamhetsplanerna för de företag som förtecknas i bilaga 1 till protokoll nr 8 till anslutningsakten av den 16 april 2003 (nedan kallade ”stödmottagande företag”, och i linje med de villkor som anges i denna avdelning, skall vara avslutad senast den 31 december 2006 (nedan kallad ”slutet av omstruktureringsperioden”).

3. Endast stödmottagande företag skall vara berättigade till statligt stöd inom ramen för omstruktureringsprogrammet för den polska stålindustrin.

4. Ett stödmottagande företag får inte

6. Det omstruktureringsstöd som beviljas de stödmottagande företagen skall fastställas mot bakgrund av de berättiganden som anges i den godkända polska stålomstruktureringsplanen och enskilda verksamhetsplaner godkända av rådet. Emellertid är utbetalt stöd under perioden 1997–2003 begränsat till ett belopp om 3 387 070 000 PLN.

Inom detta totalbelopp gäller följande:

7. Den nettokapacitetsminskning som skall uppnås av Polen när det gäller färdiga produkter under tiden 1997–2006 skall vara minst 1 231 000 ton. Denna totalsumma omfattar nettokapacitetsminskningar på minst 715 000 ton per år för varmvalsade produkter och 716 000 ton per år för kallvalsade produkter samt en höjning med högst 200 000 ton per år för andra färdiga produkter.

Kapacitetsminskningen skall endast mätas på grundval av definitiv nedläggning av produktionsanläggningar genom fysisk destruktion som innebär att de ej kan tas i bruk på nytt. Konkursförklaring av ett stålföretag skall inte räknas som kapacitetsminskning.

De nettokapacitetsminskningar som anges i bilaga 2 till protokoll nr 8 till anslutningsakten av den 16 april 2003 är de minsta faktiska nettokapacitetsminskningar som skall uppnås, och tidsplanen för detta kommer att fastställas på grundval av Polens slutliga omstruktureringsprogram och de individuella verksamhetsplanerna enligt Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Polen, å andra sidan, med beaktande av målet att trygga de stödmottagande företagens bärkraft den 31 december 2006.

8. Det stödmottagande företaget PHS' företagsplan skall genomföras. Detta innebär särskilt följande:

9. Företagsplanen för övriga stödmottagande företag skall genomföras. Detta innebär särskilt följande:

10. Alla senare ändringar i den övergripande omstruktureringsplanen och i de individuella planerna måste godkännas av kommissionen och vid behov av rådet.

11. Omstruktureringen skall genomföras med full insyn och på grundval av sunda marknadsekonomiska principer.

12. Kommissionen och rådet skall fram till utgången av omstruktureringsperioden, i enlighet med punkterna 13–18, noga övervaka hur omstruktureringen genomförs och hur villkoren i denna avdelning rörande bärkraft, statligt stöd och kapacitetsminskningar före och efter den 1 maj 2004 uppfylls. Kommissionen skall därför rapportera till rådet.

13. Utöver övervakningen av det statliga stödet skall kommissionen och rådet övervaka omstruktureringsriktmärkena i bilaga 3 till protokoll nr 8 till anslutningsakten av den 16 april 2003. Hänvisningarna i nämnda bilaga till punkt 14 i protokollet skall uppfattas som hänvisningar till punkt 14 i denna artikel.

14. Övervakningen skall innefatta en oberoende utvärdering som skall genomföras 2003, 2004, 2005 och 2006. Kommissionens bärkraftstest skall tillämpas, och produktiviteten skall mätas som en del av utvärderingen.

15. Polen skall samarbeta fullt ut inom ramen för samtliga övervakningsbestämmelser. Särskilt gäller följande:

16. Kommissionen får när som helst ge i uppdrag åt en oberoende konsult att utvärdera övervakningsresultaten, göra nödvändiga undersökningar och avlägga rapport för kommissionen och rådet.

17. Om kommissionen på grundval av övervakningen finner att det förekommit väsentliga avvikelser från de finansiella uppgifter som legat till grund för bedömningen av bärkraften, kan den kräva att Polen vidtar lämpliga åtgärder för att förstärka eller ändra omstruktureringsåtgärderna för de berörda stödmottagande företagen.

18. Om övervakningen visar att

Kommissionen skall vidta lämpliga åtgärder för att kräva att berörda företag betalar tillbaka sådant stöd som beviljats dem i strid med villkoren i denna avdelning.

BESTÄMMELSER OM REAKTORERNA 1 OCH 2 VID KÄRNKRAFTVERKET BOHUNICE V1 I SLOVAKIEN

1. Under perioden 2004–2006 skall unionen förse Slovakien med ekonomiskt stöd till landets avvecklingssträvanden samt för hantering av följderna av stängningen och avvecklingen av reaktorerna 1 och 2 i kärnkraftverket Bohunice V1 (nedan kallat ”stödet”).

2. Stödet skall beslutas och genomföras i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa( 26 ).

3. För perioden 2004–2006 skall stödet uppgå till 90 miljoner euro i åtagandebemyndiganden, vilka skall fördelas på lika stora årliga åtaganden.

4. Stödet får helt eller delvis göras tillgängligt som ett unionsbidrag till den internationella stödfonden för avvecklingen av Bohunice, som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

BESTÄMMELSER OM CYPERN

1. Tillämpningen av gemenskapens och unionens regelverk skall uppskjutas i de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen.

2. Rådet skall på förslag av kommissionen besluta när det uppskov som avses i punkt 1 skall upphöra. Det skall besluta med enhällighet.

1. Rådet skall på förslag av kommissionen fastställa villkoren för att tillämpa bestämmelserna i unionsrätten på linjen mellan de områden som avses i artikel 68 och de områden där Republiken Cyperns regering utövar den faktiska kontrollen. Rådet skall besluta med enhällighet.

2. Gränsen mellan Förenade kungarikets östra suveräna basområde och de områden som avses i artikel 68 skall betraktas som en del av Förenade kungarikets suveräna basområdens yttre gränser i enlighet med del IV i bilagan till protokoll nr 3 i anslutningsakten av den 16 april 2003 om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern under den tid då tillämpningen av gemenskapens och unionens regelverk är uppskjuten i enlighet med artikel 68.

1. Ingenting i denna avdelning skall hindra antagande av åtgärder som syftar till att främja den ekonomiska utvecklingen i de områden som avses i artikel 68.

2. Sådana åtgärder skall inte påverka tillämpningen av gemenskapens och unionens regelverk på de villkor som fastställs i detta protokoll i någon annan del av Republiken Cypern.

DEL TRE

BESTÄMMELSER OM BILAGORNA TILL ANSLUTNINGSAKTEN AV DEN 16 APRIL 2003

2. Trots andra stycket skall hänvisningarna till ”denna rättsakt” i de bilagor som avses i artikel 73 i detta protokoll uppfattas som hänvisningar till anslutningsakten av den 16 april 2003.

Hänvisningarna till bestämmelser i anslutningsakten av den 16 april 2003 i de bilagor som avses i artikel 73 i detta protokoll skall uppfattas som hänvisningar till detta protokoll i enlighet med den jämförande tabellen nedan.

3. Följande som avses i artikel 73 skall anses ha den betydelse som anges i den jämförande tabellen nedan utom om dessa uttryck hänför sig uteslutande till rättsliga situationer som föregår ikraftträdandet av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Med avvikelse från första stycket skall betydelsen av uttrycket ”gemenskaps-”, när det är sammansatt med begreppen ”preferens” eller ”fiske” inte ändras.

4. Hänvisningarna till delar av eller bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i de bilagor som avses i artikel 73 i detta protokoll skall uppfattas som hänvisningar till delar av eller bestämmelser i konstitutionen, i enlighet med den jämförande tabellen nedan.

5. Om det i de bilagor som avses i Artikel 73 i detta protokoll anges att rådet eller kommissionen skall anta rättsakter skall dessa akter ha formen av europeiska förordningar eller beslut.

10. PROTOKOLL OM FÖRFARANDET VID ALLTFÖR STORA UNDERSKOTT

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR fastställa närmare bestämmelser om det förfarande vid alltför stora underskott som avses i artikel III-184 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

De referensvärden som avses i artikel III-184.2 i konstitutionen skall vara

För tillämpningen av artikel III-184 i konstitutionen och detta protokoll avses med

Kommissionen skall tillhandahålla det statistiska underlag som skall användas för tillämpningen av detta protokoll.

11. PROTOKOLL OM KONVERGENSKRITERIER

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR besluta om närmare bestämmelser för de konvergenskriterier som skall vägleda unionen då den beslutar om att avskaffa undantagen för medlemsstater med undantag enligt artikel III-198 i konstitutionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Rådet skall med enhällighet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, Europeiska centralbanken samt den ekonomiska och finansiella kommitté som avses i artikel III-192 i konstitutionen, anta lämpliga bestämmelser om den närmare utformningen av de konvergenskriterier som anges i artikel III-198 i konstitutionen; de bestämmelserna skall därefter ersätta detta protokoll.

12. PROTOKOLL OM EUROGRUPPEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR främja villkoren för en starkare ekonomisk tillväxt i Europeiska unionen och i detta syfte utveckla en allt närmare samordning av den ekonomiska politiken i euroområdet,

SOM ÄR MEDVETNA OM behovet av särskilda bestämmelser för en förstärkt dialog mellan de medlemsstater som har euron som valuta i avvaktan på att euron blir valuta i alla unionens medlemsstater,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta skall med en majoritet bland dessa medlemsstater välja en ordförande för två och ett halvt år.

13. PROTOKOLL OM VISSA BESTÄMMELSER ANGÅENDE FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND MED AVSEENDE PÅ DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM MEDGER att Förenade kungariket inte har åtagit sig eller på annan grund är skyldigt att införa euron, om inte dess regering och parlament har fattat ett särskilt beslut om detta,

SOM BEAKTAR att Förenade kungarikets regering den 16 oktober 1996 och den 30 oktober 1997 anmälde till rådet att den inte har för avsikt att delta i den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen i enlighet med punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

SOM KONSTATERAR att Förenade kungarikets regering normalt finansierar sitt upplåningsbehov genom försäljning av skuldförbindelser till den privata sektorn,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa:

Artiklarna I-30.2 (med undantag av den första och den sista meningen), I-30.5, III-177 andra stycket, III-184.1, III-184.9, III-184.10, III-185.1-III-185.5, III-186, III-188, III-189, III-190, III-191, III-196, III-198.3, III-326 och III-382 i konstitutionen skall inte tillämpas på Förenade kungariket. Detsamma gäller artikel III-179.2 i konstitutionen vad avser antagandet av de delar av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som rör euroområdet generellt.

I de bestämmelser som avses i första stycket skall hänvisningar till unionen och medlemsstaterna inte omfatta Förenade kungariket och hänvisningar till de nationella centralbankerna inte omfatta Bank of England.

Förenade kungariket skall bemöda sig om att undvika ett alltför stort underskott i den offentliga sektorns finanser.

Artikel III-192.4 och artikel III-200 i konstitutionen skall tillämpas på Förenade kungariket som om Förenade kungariket hade beviljats undantag. Artiklarna III-201 och III-202 i konstitutionen skall fortsätta att tillämpas på Förenade kungariket.

Förenade kungarikets rösträtt skall inte gälla då rådet antar sådana åtgärder som avses i de artiklar som räknas upp i artikel 4 och i de fall som avses i artikel III-197.4 första stycket i konstitutionen. Artikel III-197.4 andra och tredje styckena i konstitutionen skall därför tillämpas.

Förenade kungariket skall inte heller ha rätt att delta i utnämningen av ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter av Europeiska centralbankens direktion enligt artikel III-382.2 andra, tredje och fjärde styckena i konstitutionen.

Artiklarna 3, 4, 6, 7, 9.2, 10.1, 10.2, 10.3, 11.2, 12.1, 14, 16, 18, 19, 20, 22, 23, 26, 27, 30, 31, 32, 33, 34 och 50 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (”stadgan”) skall inte tillämpas på Förenade kungariket.

I dessa artiklar skall hänvisningar till unionen eller medlemsstaterna inte omfatta Förenade kungariket och hänvisningar till de nationella centralbankerna eller andelsägarna inte omfatta Bank of England.

Hänvisningarna i artikel 10.3 och artikel 30.2 i stadgan till ”Europeiska centralbankens tecknade kapital” skall inte omfatta kapital som har tecknats av Bank of England.

Artikel III-199 i konstitutionen och artiklarna 43–47 i stadgan skall, oavsett om det finns medlemsstater med undantag, gälla med följande ändringar:

Förenade kungariket får när som helst anmäla till rådet att det har för avsikt att införa euron. I så fall skall följande gälla:

Om Förenade kungariket inför euron enligt bestämmelserna i denna artikel skall artiklarna 3–8 upphöra att gälla.

Utan hinder av artiklarna III-181 i konstitutionen och artikel 21.1 i stadgan får Förenade kungarikets regering behålla sin ”ways and means”-kredit hos Bank of England om och så länge som Förenade kungariket inte inför euron.

14. PROTOKOLL OM VISSA BESTÄMMELSER ANGÅENDE DANMARK MED AVSEENDE PÅ DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM TAR HÄNSYN TILL att den danska grundlagen innehåller bestämmelser som kan innebära att en folkomröstning skall hållas i Danmark innan Danmark avstår från sitt undantag,

SOM TAR HÄNSYN TILL att den danska regeringen den 3 november 1993 till rådet anmälde sin avsikt att inte vilja delta i den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen, i enlighet med punkt 1 i protokollet om vissa bestämmelser angående Danmark, vilket fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Om undantaget upphävs skall detta protokoll inte längre tillämpas.

15. PROTOKOLL OM VISSA UPPGIFTER SOM ÅLIGGER DANMARKS NATIONALBANK

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR lösa vissa särskilda problem angående Danmark,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Artikel 14 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall inte inverka på rätten för Danmarks nationalbank att utföra sina nuvarande uppgifter vad beträffar de delar av Danmarks territorium som inte är en del av unionen.

16. PROTOKOLL OM ORDNINGEN FÖR CFP-FRANCEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR ta hänsyn till en särskild fråga om Frankrike,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Frankrike får behålla ensamrätten till penningutgivning i Nya Kaledonien, Franska Polynesien samt Wallis- och Futunaöarna enligt villkoren i sin nationella lagstiftning och ha ensamrätt att fastställa CFP-francens parivärde.

17. PROTOKOLL OM SCHENGENREGELVERKET INFÖRLIVAT INOM EUROPEISKA UNIONENS RAMAR

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att bestämmelserna i Schengenregelverket som består av de avtal om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna som några av Europeiska unionens medlemsstater undertecknade i Schengen den 14 juni 1985 och den 19 juni 1990, samt därmed förbundna avtal och regler som har antagits på grundval av dessa avtal, har införlivats inom Europeiska unionens ramar genom ett protokoll som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

SOM ÖNSKAR bevara Schengenregelverket, så som det har utvecklats sedan nämnda protokoll trädde i kraft, inom ramen för konstitutionen samt utveckla regelverket för att bidra till genomförandet av målet att erbjuda unionens medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser,

SOM BEAKTAR Danmarks särskilda ställning,

SOM BEAKTAR att Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland inte deltar i tillämpningen av alla bestämmelser i Schengenregelverket, men att dessa medlemsstater dock bör ges möjlighet att helt eller delvis godta andra bestämmelser i detta regelverk,

SOM INSER att det följaktligen är nödvändigt att använda bestämmelserna i konstitutionen när det gäller ett fördjupat samarbete mellan vissa medlemsstater,

SOM BEAKTAR behovet att behålla särskilda förbindelser med Republiken Island och Konungariket Norge, eftersom båda dessa stater, tillsammans med de nordiska stater som är medlemmar i Europeiska unionen, är förenade genom bestämmelserna i den nordiska passunionen,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, får när som helst begära att vissa eller samtliga bestämmelser i Schengenregelverket skall tillämpas på dem.

Rådet skall anta ett europeiskt beslut på en sådan begäran. Rådet skall besluta med enhällighet bland de medlemmar som avses i artikel 1 och företrädaren för regeringen i den berörda medlemsstaten.

Förslag och initiativ som grundar sig på Schengenregelverket skall omfattas av de relevanta bestämmelserna i konstitutionen.

Om varken Irland, Förenade kungariket eller båda inom rimlig tid skriftligen har underrättat rådets ordförande om att de önskar delta skall, i detta sammanhang, de medlemsstater som avses i artikel 1 samt Irland och Förenade kungariket anses ha fått ett sådant bemyndigande som avses i artikel III-419.1 i konstitutionen om någon av dem önskar delta i de ifrågavarande samarbetsområdena.

Republiken Island och Konungariket Norge skall associeras till genomförandet av Schengenregelverket och den vidare utvecklingen av detta. Rådet skall med dessa stater ingå ett avtal om lämpliga förfaranden för detta och härvid besluta med enhällighet bland de medlemmar som avses i artikel 1. Avtalet skall innehålla bestämmelser om Islands och Norges bidrag till eventuella ekonomiska konsekvenser av genomförandet av detta protokoll.

Rådet skall genom enhälligt beslut ingå ett särskilt avtal med Island och Norge för att fastställa rättigheter och skyldigheter mellan å ena sidan Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och å andra sidan Island och Norge på sådana områden som omfattas av Schengenregelverket och som är tillämpliga på dessa stater.

I samband med förhandlingarna om nya medlemsstaters tillträde till Europeiska unionen skall Schengenregelverket samt ytterligare åtgärder som institutionerna har antagit på detta regelverks tillämpningsområde betraktas som ett regelverk som måste godtas fullt ut av alla kandidatstater.

18. PROTOKOLL OM TILLÄMPNING AV VISSA INSLAG I ARTIKEL III-130 I KONSTITUTIONEN PÅ FÖRENADE KUNGARIKET OCH IRLAND

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR avgöra vissa frågor som rör Förenade kungariket och Irland,

SOM BEAKTAR att det under många år förekommit särskilda arrangemang för resor mellan Förenade kungariket och Irland,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Förenade kungariket skall — utan hinder av artiklarna III-130 och III-265 i konstitutionen, andra bestämmelser i konstitutionen, åtgärder som har antagits inom ramen för konstitutionen eller internationella avtal som ingåtts av unionen eller av unionen och dess medlemsstater med en eller flera tredjestater — ha rätt att vid sina gränser med andra medlemsstater genomföra sådana kontroller av personer som vill resa in i Förenade kungariket som det anser nödvändiga i syfte att

Detta protokoll skall även tillämpas på akter som skall fortsätta att gälla i enlighet med artikel IV-438 i konstitutionen.

19. PROTOKOLL OM FÖRENADE KUNGARIKETS OCH IRLANDS STÄLLNING MED AVSEENDE PÅ POLITIK FÖR GRÄNSKONTROLL OCH FÖR ASYL OCH INVANDRING SAMT MED AVSEENDE PÅ CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE OCH POLISSAMARBETE

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR avgöra vissa frågor som rör Förenade kungariket och Irland,

SOM BEAKTAR protokollet om tillämpning av vissa inslag i artikel III-130 i konstitutionen på Förenade kungariket och Irland,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

1. Förenade kungariket eller Irland kan inom tre månader efter det att ett förslag har lagts fram för rådet enligt del III avdelning III kapitel IV avsnitten 2 eller 3 i konstitutionen eller ett förslag eller ett initiativ har lagts fram för rådet enligt artikel III-263 eller artikel III-275.2 a i konstitutionen skriftligen meddela rådet att Förenade kungariket eller Irland önskar delta i antagandet och tillämpningen av en sådan föreslagen åtgärd, varefter den staten skall ha rätt att göra detta. Enhällighet bland rådets medlemmar, med undantag av en medlem som inte har lämnat ett sådant meddelande, skall krävas för sådana akter i rådet som skall antas med enhällighet. En åtgärd som har antagits enligt denna punkt skall vara bindande för alla medlemsstater som deltog i antagandet. Villkoren för Förenade kungarikets och Irlands deltagande i utvärderingar som rör de områden som omfattas av del III avdelning III kapitel IV avsnitten 2 och 3 i konstitutionen skall fastställas i europeiska förordningar eller beslut som antas enligt artikel III-260 i konstitutionen. För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad majoritet, med avvikelse från andra och tredje styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.

2. Om rådet efter en rimlig tidsperiod inte kan anta en sådan åtgärd som avses i punkt 1 med deltagande av Förenade kungariket eller Irland, får rådet anta åtgärden i enlighet med artikel 1 utan att Förenade kungariket eller Irland deltar. I det fallet är artikel 2 tillämplig.

Irland får skriftligen underrätta rådet om att landet inte längre önskar omfattas av bestämmelserna i detta protokoll. I så fall skall nämnda bestämmelser inte längre gälla för Irland.

20. PROTOKOLL OM DANMARKS STÄLLNING

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM det beslut som fattades av stats- eller regeringscheferna, församlade i Europeiska rådet i Edinburgh den 12 december 1992, om vissa problem som togs upp av Danmark med avseende på Fördraget om Europeiska unionen,

SOM HAR NOTERAT Danmarks ståndpunkt när det gäller medborgarskap, Ekonomiska och monetära unionen, försvarspolitik samt rättsliga och inrikes frågor, enligt vad som anges i Edinburghbeslutet,

SOM ÄR MEDVETNA OM att en fortsättning enligt konstitutionen av den rättsordning som har sitt ursprung i Edinburghbeslutet betydligt kommer att begränsa Danmarks deltagande på för unionen viktiga samarbetsområden och att det skulle ligga i unionens intresse att säkerställa hela regelverket inom området med frihet, säkerhet och rättvisa,

SOM därför ÖNSKAR att upprätta en rättslig ram för att ge Danmark möjlighet att delta i antagandet av beslut om åtgärder som föreslås på grundval av del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen och som välkomnar det faktum att Danmark har för avsikt att begagna sig av denna möjlighet när så är möjligt i enlighet med landets konstitutionella krav,

SOM NOTERAR att Danmark inte kommer att hindra övriga medlemsstater från att vidareutveckla sitt samarbete i fråga om åtgärder som inte är bindande för Danmark,

SOM ÄR MEDVETNA OM protokollet om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till konstitutionen.

Danmark skall inte delta när rådet antar åtgärder som föreslås enligt del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen. Enhällighet bland rådsmedlemmarna, med undantag av företrädaren för den danska regeringen, skall krävas för sådana akter av rådet som skall antas med enhällighet.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad majoritet, med avvikelse från andra och tredje styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.

1. Danmark skall, inom en tid av sex månader efter antagande av en åtgärd som bygger på Schengenregelverket, som omfattas av del I, besluta huruvida det skall införliva denna åtgärd i sin nationella lagstiftning. Om det beslutar att göra detta, kommer åtgärden att i enlighet med internationell rätt ge upphov till en förpliktelse mellan Danmark och övriga medlemsstater som är bundna av åtgärden.

Om Danmark beslutar att inte tillämpa en sådan åtgärd, kommer de medlemsstater som är bundna av den åtgärden och Danmark att överväga vilka lämpliga åtgärder som skall vidtas.

När det gäller åtgärder som rådet antar enligt artikel I-41, artikel III-295.1 och artiklarna III-309, III-310, III-311, III-312 och III-313 i konstitutionen, skall Danmark inte delta i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har försvarsmässiga konsekvenser. Därför skall Danmark inte delta i antagandet av sådana beslut och åtgärder. Danmark kommer inte att hindra övriga medlemsstater från att vidareutveckla sitt samarbete på detta område. Danmark behöver inte bidra till finansieringen av driftsutgifter som uppkommer till följd av sådana åtgärder eller göra militära resurser tillgängliga för unionen.

Enhällighet bland rådsmedlemmarna, med undantag av företrädaren för Danmarks regering, skall krävas för sådana akter av rådet som skall antas med enhällighet.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad majoritet, med avvikelse från tredje och fjärde styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.

DEL III

DEL IV

1. När som helst och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 får Danmark i enlighet med sina konstitutionella krav underrätta övriga medlemsstater om att med verkan från den första dagen i månaden efter underrättelsen skall del I i detta protokoll bestå av bestämmelserna i bilagan till detta protokoll. I så fall skall artiklarna 5–9 numreras om som en följd av detta.

2. Sex månader efter den dag då ett sådant meddelande får verkan skall hela Schengenregelverket och samtliga åtgärder som antagits som bygger på detta regelverk, vilka till dess varit bindande för Danmark som skyldigheter enligt internationell rätt, vara bindande för Danmark som unionsrätt.

BILAGA

Om inte annat följer av artikel 3 skall Danmark inte delta när rådet antar åtgärder som föreslås enligt del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen. Enhällighet bland rådsmedlemmarna, med undantag av företrädaren för den danska regeringen, skall krävas för de akter av rådet som skall antas med enhällighet.

För tillämpningen av den här artikeln skall kvalificerad majoritet definieras som minst 55 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.

En blockerande minoritet skall åtminstone omfatta det lägsta antal rådsmedlemmar som företräder mer än 35 % av befolkningen i de deltagande medlemsstaterna, plus en medlem; i annat fall skall kvalificerad majoritet anses vara uppnådd.

När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller unionens utrikesminister, skall kvalificerad majoritet, med avvikelse från andra och tredje styckena, definieras som minst 72 % av de av rådets medlemmar som företräder de deltagande medlemsstaterna och omfatta minst 65 % av befolkningen i dessa stater.

1. Danmark kan inom tre månader efter det att ett förslag eller initiativ har lagts fram för rådet enligt del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen skriftligen meddela rådets ordförande att Danmark önskar delta i antagandet och tillämpningen av en sådan föreslagen åtgärd, varefter Danmark skall ha rätt att göra detta.

2. Om rådet efter en rimlig tidsperiod inte kan anta en sådan åtgärd som avses i punkt 1 med deltagande av Danmark, får rådet anta åtgärden i enlighet med artikel 1 utan att Danmark deltar. I det fallet är artikel 2 tillämplig.

1. En underrättelse enligt artikel 4 skall lämnas inom sex månader efter det slutgiltiga antagandet av en åtgärd, om denna åtgärd bygger på Schengenregelverket.

Om Danmark inte lämnar någon underrättelse enligt artikel 3 eller 4 avseende en åtgärd som bygger på Schengenregelverket kommer de medlemsstater som är bundna av den åtgärden och Danmark att överväga vilka lämpliga åtgärder som skall vidtas.

Om Danmark inte är bundet av en åtgärd som har antagits enligt del III avdelning III kapitel IV i konstitutionen, skall det inte på något sätt belastas ekonomiskt av den åtgärden utöver de administrativa kostnader detta åsamkar institutionerna om inte rådet med enhällighet beslutar något annat efter att ha hört Europaparlamentet.

21. PROTOKOLL OM MEDLEMSSTATERNAS YTTRE FÖRBINDELSER I FRÅGA OM PASSAGE AV YTTRE GRÄNSER

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR medlemsstaternas behov av att säkerställa effektiva kontroller vid sina yttre gränser, vid behov i samarbete med tredjeland,

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Bestämmelserna om de åtgärder om passage av de yttre gränserna som anges i artikel III-265.2 b i konstitutionen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att förhandla om eller ingå avtal med tredjeland, såvitt dessa avtal är förenliga med unionsrätten och med andra relevanta internationella avtal.

22. PROTOKOLL OM ASYL FÖR MEDBORGARE I MEDLEMSSTATERNA

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att unionen enligt artikel I-9.1 i konstitutionen erkänner de rättigheter, friheter och principer som anges i stadgan om de grundläggande rättigheterna,

SOM BEAKTAR att enligt artikel I-9.3 i konstitutionen skall de grundläggande rättigheterna såsom de garanteras i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ingå i unionsrätten som allmänna principer,

SOM BEAKTAR att Europeiska unionens domstol har behörighet att säkerställa att lagen följs av unionen vid tolkning och tillämpning av artikel I-9.1 och I-9.3 i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att varje europeisk stat som ansöker om medlemskap i unionen i enlighet med artikel I-58 i konstitutionen måste respektera de värden som anges i artikel I-2 i konstitutionen,

SOM ÄR MEDVETNA OM att det i artikel I-59 i konstitutionen inrättas en mekanism för tillfälligt upphävande av vissa rättigheter om en medlemsstat allvarligt och bestående åsidosätter dessa värden,

SOM ERINRAR OM att varje medborgare i en medlemsstat, i sin egenskap av unionsmedborgare, åtnjuter särskild status och särskilt skydd som skall garanteras av medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i del I avdelning II och del III avdelning II i konstitutionen,

SOM ÄR MEDVETNA OM att konstitutionen inrättar ett område utan inre gränser och ger varje unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och bosätta sig på medlemsstaternas territorium,

SOM ÖNSKAR hindra att asylrätten utnyttjas för andra ändamål än vad som är avsett,

SOM BEAKTAR att detta protokoll tar hänsyn till slutgiltigheten av och syftet med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Med beaktande av den skyddsnivå som Europeiska unionens medlemsstater erbjuder såvitt avser de grundläggande rättigheterna och friheterna skall medlemsstaterna betraktas som säkra ursprungsländer i förhållande till varandra för alla rättsliga och praktiska syften som har samband med asylärenden. Följaktligen får ansökningar om asyl som ges in av en medborgare i en medlemsstat endast i följande fall beaktas eller förklaras tillåtna att behandlas av en annan medlemsstat:

23. PROTOKOLL OM DET PERMANENTA STRUKTURERADE SAMARBETE SOM INRÄTTAS GENOM ARTIKEL I-41.6 OCH ARTIKEL III-312 I KONSTITUTIONEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR artikel I-41.6 och artikel III-312 i konstitutionen,

SOM ERINRAR OM att unionen för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som bygger på en ständigt ökande konvergens mellan medlemsstaternas åtgärder,

SOM ERINRAR OM att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken utgör en integrerande del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken; att unionen genom denna politik tillförsäkras en operativ förmåga som stöder sig på civila och militära resurser; att unionen får använda sig av denna för de uppdrag som avses i artikel III-309 i konstitutionen utanför unionen för att bevara fred, förebygga konflikter och förstärka den internationella säkerheten i enlighet med principerna i FN-stadgan ; att utförandet av dessa uppgifter bygger på den militära kapacitet som tillhandahålls av medlemsstaterna, i enlighet med principen om en enda uppsättning av styrkor,

SOM ERINRAR OM att unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik inte påverkar den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik,

SOM ERINRAR OM att unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik respekterar de skyldigheter som följer av Nordatlantiska Fördraget för de medlemsstater som anser att deras gemensamma försvar genomförs inom ramen för Nato, som förblir grundvalen för dess medlemmars kollektiva försvar, och är förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har beslutats inom denna ram,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att en mer framträdande roll för unionen när det gäller säkerhet och försvar kommer att bidra till vitaliteten hos en förnyad atlantpakt, i samklang med ”Berlin plus”-arrangemangen,

SOM ÄR BESLUTNA att göra unionen i stånd att fullt ut ikläda sig det ansvar som åligger den inom det internationella samfundet,

SOM ERKÄNNER att Förenta nationerna får begära unionens bistånd för att genomföra brådskande insatser i enlighet med kapitlen VI och VII i FN-stadgan,

SOM ERKÄNNER att en förstärkning av säkerhets- och försvarspolitiken kommer att ställa krav på ansträngningar från medlemsstaterna när det gäller förmågor,

SOM ÄR MEDVETNA om att inledningen av en ny etapp i utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken förutsätter beslutsamma ansträngningar av de medlemsstater som är beredda till detta,

SOM ERINRAR OM vikten av att utrikesministern är fullt ut delaktig i arbetet i det permanenta strukturerade samarbetet,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Det permanenta strukturerade samarbete som avses i artikel I-41.6 i konstitutionen skall vara öppet för varje medlemsstat som från och med ikraftträdandet av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa åtar sig att

De medlemsstater som deltar i det permanenta strukturerade samarbetet skall för att uppnå målen i artikel 1 åta sig att

Europeiska försvarsbyrån skall bidra till en regelbunden utvärdering av de deltagande medlemsstaternas bidrag när det gäller förmågor, särskilt bidrag som tillhandahålls enligt kriterier som skall fastställas bland annat på grundval av artikel 2, och rapportera minst en gång om året. Utvärderingen kan ligga till grund för europeiska rekommendationer och beslut som rådet antar i enlighet med artikel III-312 i konstitutionen.

24. PROTOKOLL OM ARTIKEL I-41.2 I KONSTITUTIONEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR behovet av att fullt ut genomföra bestämmelserna i artikel I-41.2 i konstitutionen,

SOM BEAKTAR att unionens politik i enlighet med artikel I-41.2 i konstitutionen inte skall påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik och att den skall respektera de skyldigheter som vissa medlemsstater, som anser att deras gemensamma försvar genomförs inom ramen för Nato, har enligt Nordatlantiska fördraget och vara förenlig med den gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har beslutats inom den ramen,

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Unionen skall tillsammans med Västeuropeiska unionen utarbeta arrangemang för ett ökat ömsesidigt samarbete.

25. PROTOKOLL OM IMPORT TILL EUROPEISKA UNIONEN AV PETROLEUMPRODUKTER SOM RAFFINERATS I NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR närmare reglera det handelssystem som tillämpas vid import till unionen av petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

1. Om kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ konstaterar att import till unionen, enligt den i artikel 2 angivna ordningen, av petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna skapar faktiska svårigheter på marknaden i en eller flera medlemsstater skall kommissionen anta ett europeiskt beslut om att medlemsstaterna i fråga skall införa, höja eller återinföra tullar på denna import i sådan utsträckning och för en så lång tid som behövs för att komma till rätta med situationen. De tullar som införs, höjs eller återinförs får inte överstiga dem som för samma produkter tillämpas gentemot tredjeland.

2. Bestämmelserna i punkt 1 får under alla omständigheter tillämpas om unionens import av petroleumprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna uppgår till två miljoner ton per år.

3. Rådet skall informeras om de europeiska beslut som kommissionen antar enligt punkterna 1 och 2, inklusive de beslut som syftar till att avslå en medlemsstats begäran. Rådet skall på begäran av en medlemsstat pröva besluten och kan när som helst anta ett europeiskt beslut för att ändra eller upphäva dem.

1. Om en medlemsstat anser att den import av i Nederländska Antillerna raffinerade petroleumprodukter som sker antingen direkt eller via en annan medlemsstat och enligt den ordning som föreskrivs i artikel 2, skapar faktiska svårigheter på den förstnämnda statens marknad och att åtgärder för att komma till rätta med svårigheterna omedelbart måste vidtas, kan staten på eget initiativ besluta om att tillämpa tullar på sådan import; tullarna får dock inte överstiga dem som för samma produkter tillämpas gentemot tredjeland. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om sitt beslut och kommissionen skall inom en månad anta ett europeiskt beslut om huruvida de av staten vidtagna åtgärderna skall bestå, ändras eller upphävas. Artikel 3.3 skall tillämpas på kommissionens beslut.

2. Om de kvantiteter av i Nederländska Antillerna raffinerade petroleumprodukter, som antingen direkt eller via någon annan medlemsstat och enligt den i artikel 2 föreskrivna ordningen importeras till en eller flera medlemsstater i gemenskapen, under ett kalenderår överstiger det antal ton som anges i bilagan till detta protokoll, skall de åtgärder som den eller de medlemsstaterna har vidtagit enligt punkt 1 för det aktuella året anses berättigade. Efter att ha förvissat sig om att det fastställda antalet ton har uppnåtts, skall kommissionen protokollföra åtgärderna. I sådana fall får inte de övriga medlemsstaterna föra saken inför rådet.

1. Rådet får med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet och kommissionen ompröva artiklarna 2–5 när en gemensam ursprungsdefinition antas för petroleumprodukter som kommer från tredjeland eller associerade länder, när beslut fattas inom ramen för en gemensam handelspolitik för produkterna i fråga eller när en gemensam energipolitik fastställs.

2. Vid en sådan omprövning skall dock under alla omständigheter likvärdiga fördelar behållas för Nederländska Antillerna i lämplig form och för en minsta kvantitet av 2 1/2 miljoner ton petroleumprodukter.

3. Unionens åtaganden i fråga om de likvärdiga fördelar som avses i punkt 2 kan om det behövs fördelas mellan staterna; därvid skall hänsyn tas till det antal ton som anges i bilagan till detta protokoll.

För att genomföra detta protokoll skall kommissionen följa utvecklingen av importen till medlemsstaterna av petroleumprodukter som har raffinerats i Nederländska Antillerna. Medlemsstaterna skall i enlighet med av kommissionen utfärdade administrativa föreskrifter lämna kommissionen all ändamålsenlig information; kommissionen skall sprida informationen.

BILAGA

För genomförandet av artikel 4.2 har de höga fördragsslutande parterna beslutat att kvantiteten 2 miljoner ton petroleumprodukter från Antillerna skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

26. PROTOKOLL OM FÖRVÄRV AV EGENDOM I DANMARK

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR lösa vissa särskilda problem av intresse för Danmark,

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Utan hinder av bestämmelserna i konstitutionen får Danmark fortsätta att tillämpa sin gällande lagstiftning om förvärv av fritidsbostäder.

27. PROTOKOLL OM SYSTEMET FÖR RADIO OCH TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST I MEDLEMSSTATERNA

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ANSER att systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna,

HAR ENATS OM följande tolkningsbestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Bestämmelserna i konstitutionen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att svara för finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst i den utsträckning som denna finansiering beviljas radio- och TV-organisationerna för att de skall utföra det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem, utformats och organiserats av varje medlemsstat och i den utsträckning som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas.

28. PROTOKOLL OM ARTIKEL III-214 I KONSTITUTIONEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

Vid tillämpningen av artikel III-214 i konstitutionen skall förmåner för arbetstagare på grund av sociala trygghetssystem inte anses som lön om och i den mån förmånerna kan hänföras till anställningstider före den 17 maj 1990, utom när det gäller arbetstagare eller deras förmånsberättigade anhöriga som före den tidpunkten har väckt talan vid domstol eller inlett ett likvärdigt förfarande enligt tillämplig nationell lagstiftning.

29. PROTOKOLL OM EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL SAMMANHÅLLNING

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ERINRAR OM att artikel I-3 i konstitutionen bl.a. nämner målen att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna samt att nämnda sammanhållning hör till de områden med delad befogenhet för unionen som räknas upp i artikel I-14.2 c i konstitutionen,

SOM ERINRAR OM att bestämmelserna i del III avdelning III kapitel III avsnitt 3 i konstitutionen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som helhet utgör den rättsliga grundvalen för att konsolidera och ytterligare utveckla unionens insatser på detta område, inklusive upprättandet av en fond,

SOM ERINRAR OM att artikel III-223 i konstitutionen föreskriver att en sammanhållningsfond skall inrättas,

SOM UPPMÄRKSAMMAR att Europeiska investeringsbanken lånar ut stora och ökande belopp till förmån för de fattigaste regionerna,

SOM UPPMÄRKSAMMAR önskemålet om en differentiering av nivån för unionens deltagande i program och projekt i vissa medlemsstater,

SOM UPPMÄRKSAMMAR önskemålet om större flexibilitet vid tilldelning av medel från strukturfonderna,

SOM UPPMÄRKSAMMAR förslaget om att ta större hänsyn till medlemsstaternas relativa välstånd inom systemet med egna medel,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

1. Medlemsstaterna bekräftar på nytt att främjandet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är avgörande för unionens fulla utveckling och varaktiga framgång.

2. Medlemsstaterna bekräftar på nytt sin övertygelse om att strukturfonderna även i fortsättningen har att spela en betydande roll när det gäller att uppnå unionens mål i fråga om sammanhållning.

3. Medlemsstaterna bekräftar på nytt sin övertygelse om att Europeiska investeringsbanken skall fortsätta att använda merparten av sina medel till att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och förklarar sig villiga att se över Europeiska investeringsbankens kapitalbehov så snart det behövs för detta ändamål.

4. Medlemsstaterna är eniga om att sammanhållningsfonden skall ge ekonomiska bidrag från unionen till projekt på miljöområdet och området för transeuropeiska nät i sådana medlemsstater som har en bruttonationalinkomst per capita som är lägre än 90 % av genomsnittet för unionen och som har ett program för att uppfylla de villkor för ekonomisk konvergens som anges i artikel III-184 i konstitutionen.

5. Medlemsstaterna förklarar att de avser att tillåta större flexibilitet vid tilldelning av medel från strukturfonderna för särskilda behov som inte täcks av de nuvarande reglerna för strukturfonderna.

6. Medlemsstaterna förklarar att de är villiga att differentiera nivåerna för unionens deltagande i strukturfondernas program och projekt i syfte att undvika orimligt stora ökningar i budgetutgifterna för mindre välmående medlemsstater.

7. Medlemsstaterna inser att det är nödvändigt att noga övervaka de framsteg som görs för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och förklarar sig villiga att undersöka alla nödvändiga åtgärder i detta avseende.

8. Medlemsstaterna förklarar att de avser att ta större hänsyn till de enskilda medlemsstaternas bidragskapacitet inom systemet med egna medel och att undersöka om de mindre välmående medlemsstaterna kan kompenseras för de regressiva inslag som finns i det nuvarande systemet med egna medel.

30. PROTOKOLL OM EN SÄRSKILD ORDNING FÖR GRÖNLAND

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

1. Vid import till unionen av sådana produkter som omfattas av den gemensamma marknadsorganisationen för fiskeriprodukter och som har sitt ursprung i Grönland skall produkterna, samtidigt som den gemensamma marknadsorganisationen följs, vara undantagna från tullar och avgifter med motsvarande verkan samt från kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan, om de möjligheter till tillgång till grönländska fiskezoner som har beviljats unionen med stöd av ett avtal mellan unionen och den behöriga myndigheten för Grönland är tillfredsställande för unionen.

2. De åtgärder som avser ordningen för import av de i punkt 1 avsedda produkterna skall antas i enlighet med förfarandena i artikel III-231 i konstitutionen.

31. PROTOKOLL OM ARTIKEL 40.3.3 I IRLANDS FÖRFATTNING

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelse, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Inga bestämmelser i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa eller fördrag och akter om ändring av eller tillägg till detta skall påverka tillämpningen i Irland av artikel 40.3.3 i Irlands författning.

32. PROTOKOLL OM ARTIKEL I-9.2 I KONSTITUTIONEN ANGÅENDE UNIONENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA OCH DE GRUNDLÄGGANDE FRIHETERNA

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

1. I avtalet om unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad ”Europakonventionen”) i enlighet med artikel I-9.2 i konstitutionen skall det avspegla nödvändigheten av att bevara unionens och unionsrättens särdrag, särskilt när det gäller

Ingen av det i artikel 1 avsedda avtalets bestämmelser skall påverka artikel III-375.2 i konstitutionen.

33. PROTOKOLL OM AKTER OCH FÖRDRAG SOM KOMPLETTERAT ELLER ÄNDRAT FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen samt de akter och fördrag som kompletterat eller ändrat dessa upphävs genom artikel IV-437.1 i konstitutionen,

SOM ANSER att det bör upprättas en förteckning över de akter och fördrag som avses i artikel IV-437.1,

SOM ANSER att sakinnehållet i bestämmelserna i artikel 9.7 i Amsterdamfördraget bör återges,

SOM ERINRAR OM att akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet skall fortsätta att gälla,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

1. Följande akter och fördrag, vilka har kompletterat eller ändrat Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, upphävs:

2. Amsterdamfördraget av den 2 oktober 1997 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem ( EGT C 340, 10.11.1997, s. 1 ) upphävs.

3. Nicefördraget av den 26 februari 2001 om ändring av Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem ( EGT C 80, 10.3.2001, s. 1 ) upphävs.

2. Akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, fogad till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom ( EGT L 278, 8.10.1976, s. 1 ), bibehålls i den version som gäller vid ikraftträdandet av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. I syfte att anpassa akten till konstitutionen ändras den på följande sätt:

34. PROTOKOLL OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ANSER att det, i syfte att organisera övergången mellan den europeiska union som upprättas genom fördragen om Europeiska unionen och Europeiska gemenskapen och den europeiska union som upprättas genom Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som efterträder dem, är nödvändigt att fastställa övergångsbestämmelser som skall tillämpas innan samtliga bestämmelser i konstitutionen, och de akter som behövs för tillämpningen av dessa, får verkan,

HAR ENATS OM följande bestämmelser, som skall fogas till Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

AVDELNING I

BESTÄMMELSER OM EUROPAPARLAMENTET

2. Under valperioden 2004–2009 skall sammansättningen av och antalet företrädare vid Europaparlamentet som väljs i varje medlemsstat vara samma som vid dagen för ikraftträdandet av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, med följande antal företrädare: