Aktuella EU-frågor
Vaxholm, Laval och svenska modellen på arbetsmarknaden
Demonstrationsfriheten, avlyssnings-skydd, åsiktregistreringsskydd i fara med nya EU-fördraget?
Hyresreglerna och Allmännyttan
Nya steg mot mer EU
Kommissionen har presenterat ett meddelande, som ska utgöra ett underlag för vidare utveckling av den inre marknaden. Läs om detta hos SIEPS
EU och Storebror
Det nya övervakningssamhället byggs nu på global nivå, i takt med att de bestående framgångsidéerna och deras maktcentra hotas av finanskris och klimatkris. Säkerhetstjänster och globala medieföretag driver på regeringarna. De officiella skälen är att "bekämpa terrorism" och "skydda kulturskapares intressen". Att makt och pengar spelar in vågar man kanske ana. Särskilt gärna vill man kontrollera vad som händer på internet, den nya fria globala mötesplatsen. Samtidigt som Nätet blivit den teknologiska förutsättningen för en ny "public domain"-kultur, där ett fritt delande förekommer, så har den elektroniska kommunikationen gett utsökta möjligheter att övervaka individernas beteende. En möjlighet som makthavare av olika slag fått svårt att motstå, trots grundlagarnas texter om integritet och rätt till privatliv. Under underhållningsindustriernas uppvaktning verkar man inte heller kunna skilja på stöld och upphovsrättsintrång, ett populärt grepp i debatten. Ur ett pressmeddelande från EU: "... there is little point being the legal owner of a car if there are no means available to stop people stealing it."
I globalt perspektiv har vi sett bland annat hur Obama förlänger övervakningslagen Patriot act, medan EU förhandlar för oss om det hemliga ACTA-avtalet, om "skydd för intellektuella rättigheter" som bland annat vill tvinga internetleverantörer att agera poliser.
Inom EU styrs övervakningslagarna av EU:s terroristlagstiftning, där Sverige varit pådrivande i stora stycken. Enligt Datalagringsdirektivet ska alla uppgifter om med vem varifrån och när medborgarna kommunicerar lagras för spaningsändamål (se direktivtexten) och den vilande lagrådsremissen . Det gäller bl.a. allt mailande, surfande, sms-ande och ringande inklusive upptagna och obesvarade samtal. Regeringen har tvekat att lägga fram det än så länge. Se en intressant historisk genomgång av datalagringsdirektivets historia,
Direktivet kommer att bli ett perfekt komplement till anti-fildelninglagen IPRED. Här är EU-direktivet bakom IPRED-lagen som trädde i kraft 1 april 09, som ett klartecken till mediebolagen att börja "jakten på en ungdomsgeneration" genom att kunna tvinga internetleverantörer att lämna ut sina kunder för att stämma dem om man ansåg att de kunde ha hanterat upphovsrättsskyddat material. Läs riksdagsdebatten. Läs mer om IPRED och motståndet här! Som första offer utsåg mediebolagen den lilla leverantören Ephone, som dock röt ifrån ganska vältaligt, och vann i hovrätten. Läs deras försvar. Lika tuffa är inte Kungliga Biblioteket, som tänker stänga sitt öppna datanätverk för forskarna. Utveckling?? DN samlar sina IPRED-artiklar här. En fortsättning med IPRED 2 väntar på att förverkligas, där gemensamma straffsatser för fildelning mm ska införas.
Datalagringsdirektivet blir också ett komplement till FRA-lagen, som ger den gamla spionorganisationen Försvarets Radioanstalt från andra världskriget befogenhet att permanent scanna av alla medborgares meddelanden på nät och i via telefon på deras innehåll, på jakt efter ”misstänkt kommunikation”. Obligatorisk telefonavlyssning infördes alltså 1 dec 2009 i Sverige. (Man sökte lindra mediereaktionerna genom att säga att det bara berör sånt som ”passerar landets gränser”, ignorerande att vi lever i en globaliserad värld. Hotmail? Televäxlar i Indien? )
Telekompaketet är en annan lagstiftning från EU, som hotar ett fritt internet. Den ger leverantörerna möjlighet att erbjuda begränsat tillträde till nätet efter eget godtycke, och förvandla nätet till att likna kabel-TV, kanske på uppmaning av kommersiella eller politiska intressen. Läs om detta här (engelsk text).. Samtidigt införs möjlighet att använda avstängning från nätet som ett möjligt straff eller påföljd i ett civilmål. Den så kallade mere conduit – regeln hotas, det vill säga den som levererar kommunikationsmöjlighet dras in i rättsprocesser angående deras kunder.
I Frankrike har Sarkozy kämpat för att införa en lag där folk kan stängas av från nätet utan juridisk prövning, kallad Hadopi-lagen, och ville ha detta säkrat via Telekompaketet. Lagen ger medieindustrin rätt att därtill kräva att folk låter spionprogram installeras på sin dator för att bevisa sin oskuld. Detta ledde till en opinionsstorm i hela EU, som fick EU-parlamentet att agera, och i en förlikningsprocess med ministerrådet beslöts att en juridisk prövning måste föregå en avstängning. Huruvida detta stoppar den franska lagen återstår att se. Förtvivlade och förbannade fransmän kämpar.
Det allra senaste på övervaknings- och kontrollområdet är det så kallade Stockholmsprogrammet, ett femårsprogram för de repressiva systemen, som övervakning, asylregler och polissamarbete allmänt. (Officiellt för ”området av frihet, trygghet och rättvisa” eller prosaiskt ”inrikes frågor”) Programmet började via en hemlig ”framtidsgrupp” och blev sedan ett meddelande från kommissionen. Efter den senaste behandlingen har programmet fått mera skrivningar om integritet och nämner inte internet. Många kritiska röster har höjts inför dessa nya steg in i övervakningssamhället. Se t. ex. Statewatch, som analyserar och länkar till detaljrapporter och andra kritiker.
Och EU-etablissemanget rustar vidare!
Lissabonfördraget
Den 1 december 2009 trädde fördraget i kraft efter många år av försök från EU-ledarna. Irländarna lät sej övertalas att rösta ja vid sitt andra försök den 2 oktober. Jens-Peter Bonde sammanfattar irländska omröstningen. President Klaus i Tjeckien stretade emot, i kraft av sin relativt stora presidentmakt och i väntan på ett beslut av Tjeckiens författningsdomstol. Men EU-toppen med Reinfeldt i spetsen tryckte på. Och nu är allt underskrivet. Och någonstans i EU-kommissionens korridorer funderas på nästa steg mot "allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken", ty så är det skrivet i fördraget.
Hur det hela började kan studeras här. De sista turerna innan godkännandet kan studeras här.
Efter rundringning av Reinfeldt kom EU-ledarna på en middag överens om en EU-president (permanent ordförande för toppmötena) vid namn Herman Van Rompuy . I och med detta avskaffades det roterande orförandeskapet, som givit alla länder möjlighet att leda EU halvårsvis. Även i praktiken flyttas nu denna ordförandemakt till Bryssel. Kattrakandet och intrigspelet ledde till en relativt okänd och politiskt svag person. De stora länderna ville först ha Tony Blair som EU-president, men de små länderna gaddade ihop sej mot honom.
En annan toppost som utsågs var den nya "Höga representanten för utrikesfrågor", som är både vice ordförande i kommissionen och utrikesrepresentant bland de politiska ledarna. En "dubbelhatt" som strider mot politisk praxis att skilja på politiker och tjänstemän. Sverige föreslog att en stor egen stab ska byggas upp för denne person. Även här lämnades folkvalda utanför tillsättningsbeslutet, som landade på den förutvarande kommissionären Cahterine Ashton.
Sveriges makt i minsterrådet har minskat kraftigt, dels genom alla vetorätter som försvann, dels genom att röstvikten gentemot de stora länderna minskat. Röstningen i ministerrådet är typskt EU-krånglig: Med Lissabonfördraget gäller fram till 2014 följande: Länderna tilldelas olika röstpoäng, Sverige får 10 medan de stora länderna får 29 poäng var. För den kvalificerade majoritet som nu gäller generellt krävs att det samlas ihop 255 poäng av 345 möjliga. (2,9 % av röstpoängen har alltså Sverige). Dessutom krävs en majoritet av antalet länder som håller med kommissionen eller 2/3 av länderna som håller med parlamentet.
I det nu mäktigare parlamentet, som fått nästan alla frågor på sitt bord, får Sverige två nya ledamöter, från vardera (s) och (pp). Tillsättningen av dessa har dock inte prioriterats, de väntar fortfarande på att tillträda. Det var inte lika bråttom som med de höga representanterna verkar det.
De nationella parlamenten har alltså fått (via sina maktlösare regeringar) avstå mycket av sina resternade påverkansmöjligheter. I stället får man en formell möjlighet att i samverkan skicka tillbaks förslag som man anser "strider mot subsidiariteten" till kommissionen för omprövning, något som dock inte garanterar en omskrivning.
Fördraget är nu en mycket stark politisk grundlag som Sverige måste följa, så det finns all anledning att fortsättningsvis uppmärksamma och kritisera fördraget, inför nästa fördragsändring.
De praktiska konsekvenser som redan anats är till exempel att det talats om att "gå längre" i vissa rättsliga frågor om övervakning mm, nu när motsträviga regeringar kan köras över.
Vad är det nu som överlämnats till EU med Lissabonfördraget?
Se och sök i hela Lissabonfördraget samlat.
Vaxholm, Laval och svenska modellen på arbetsmarknaden
EU-grundlagens bestämmelser ligger till grund för Vaxholmsdomen om kollektivavtalen, där det slås fast att de är underordnade den övergripande fria rörligheten av arbetskaft. En annan EU-dom, Rüffertdomen, stärkte principen att man endast får kräva minimilöner till utländska arbetare. Principen har ytterligare stärkts via två domar till. Läs en artikel eller ett häfte i ämnet. Domarna, som tillämpar utstationeringsdirektivet, ledde till att man i en utredning tog fram ett förslag på hur de svenska lagarna skulle ändras, vilket också skett. I stort bekräftas där att man inte får strejka för att söka framtvinga annat än minimilöner. Den så kallade Lex Laval beslöts den 24 mars och börjag gälla 15 april
Lagförslaget har varit hos konstitutionsutskottet och lagrådet för att avgöra om den strider mot grundlagens strejkrätt. I sådant fall skulle beslutet kunnat uppskjutas ett år vilket nu inte sker. - se gästblogg! Oppositionen har lovat att göra om lagen vid en valseger.
Lissabonfördaget innebär enligt alla experter ingen förbättring för svenska modellen. Snarare innebär den ökade överhögheten för EU, med de fyra kommersiella friheterna i högsätet en risk att den i och för sej accepterade strejkrätten blir alltmer verkningslös i praktiken. Hör bland annat ett inslag i Studio Ett. Och hör Martin Viredius nedan.
Arbetarrörelsens misstag
Martin Viredius, vice ordförande i Transportarbetarförbundet berättar om arbetarrörelsens missförstånd i Vaxholm/Lavalfallet och om hur man påverkar EU. Se videon.
Läs transports kommentar till riksdagsbeslutet.
Demonstrationsfriheten, avlyssningsskydd, åsiktregistreringsskydd i fara med nya EU-fördraget?
Tillåter överhuvudtaget den svenska grundlagen egentligen det maktöverförande till EU som Lissabonfördraget medför? I vår regeringsform räknas ett antal fri- och rättigheter upp, som medborgarna tillförsäkras gentemot det allmänna. I stycket om överlåtelse av makt till EU står att "överlåtelsen förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform."
Denna gång innefattar överlåtelsen till EU införande av en rättighetsstadga. Då inställer sej alltså frågan om EU:s fri- och rättighetslista motsvarar den svenska. Och det gör den inte. Det fattas ett antal grundläggande skydd mot övergrepp från makthavarna.
Demonstrationsfriheten, frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats saknas i EU:s stadga. Likaså saknas skyddet mot åsiktsregistrering, skyddet mot hemlig avlyssning och skyddet mot godtyckligt frihetsberövande. Se längre artikel. Vad det innebär att EU:s rättighetsstadga blir gällande i Sverige är ganska oklart, men klart är att EU-domstolen kan komma att få sista ordet i att avgöra när och på vilket sätt den ska gälla. Det finns alla skäl att uppmärksamma de folkvada på detta problem och kräva ett svar. (Lobba din riksdagsledamot!)
Hyresreglerna och Allmännyttan
Det svenska hyressättningssystemet har överklagats till EU av fastighetsägarna, som hoppats på att systemet ska betraktas som konkurrenshämmande av Kommissionen. En utredning har presenterats, (sammanfattning) där det föreslås att de svenska allmännyttiga bostadsföretagen i nuvarande form avskaffas och hyrorna "efterfrågeanpassas" för att överensstämma med EU-lagen. Utredningen skrämde ordentligt och sa att utländska fastighetsbolag skulle missgynnas av vårt hyrestak och därför skulle detta bort mm och de allmännyttiga bolagen skulle tvingas bli "affärsmässiga". Se en video från presentationen. Utredningen sändes på remiss , men regeringen dröjde med att presentera någon proposition. (Man låter gärna svårsålda frågor dra ut på tiden för att folk ska "vänja sej".) I april 09 dök dock ett förslag på genomförande av något liknande upp från SABO (allmännyttans riksorganisation) och Hyresgästföreningen, offentligt framhejat av Mats Odell, medan Fastighetsägarna tittade på. Märkliga vägar. Och i nov 09 dyker så SABO HF och Odell upp tillsamans på nytt, nu också med Fastighetsägarna, och berättar om att det är dags med en "ny stor reform" med i stort samma innehåll igen. EU självt har inte sagt ett knyst under tiden, och i sann korporativ anda har inga besvärliga folkvalda varit inblandade i processen. Se presskonferens vid presentationen. Denna senaste variant har varit ute på remiss och regeringsförslaget väntas. Allmännyttans hyresbromsande roll ska alltså tas bort och de ska enligt lag vara "affärsmässiga". Själva hyressättningssystemet ska utredas vidare, men det verkar som om man inte vill införa den bromsande roll för hyresnämnderna, som till och med den ursprungliga utredningen ville ha.
Om EU-nivån till sist reagerar , så hamnar frågan, på grund av Lissabonfördraget, bland dem, där vi inte längre har vetorätt.. Se artikel.
