EU-grundlagens inbyggda politik
Den högsta makten i EU-systemet har EU:s grundfördrag, som anger vilken politik som ska drivas i medlemsänderna, och förbjuder och påbjuder olika politiska problemlösningar och initiativ. Utifrån grundfördragens text formar EU-kommissionen de konkreta förslagen, som sedan ministerrådet och parlamentet ska ta ställning till. Fördragen och detaljlagarna tar enligt EU:s praxis över all nationell lag, inklusive nationella grundlagar. EU:s grundfördrag härrör från 1950-talets Romfördrag och Euratomfördrag och 1990-talets Maastrichtfördrag, senast uppdaterade med Lissabonfördraget 2009.
Harmonisering - övergripande metod och mål
Samma lagar och regler ska införas överallt, och det ska ske samtidigt. Om nödvändig majoritet uppnås måste alla genomföra lagarna. Om majoritet inte uppnås får ingen genomföra dem.
PROJEKTET - Grundfördragen är en plan
"En allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken" är en grund.
Det föreskrivs vilka typer av lagar som ska stiftas.
Konkreta tidtabeller förekommer på när saker ska vara införda.
Det finns ett antal s.k. passareller = olika förfaranden för att flytta fram positionerna utan ny fördragsändring och nationell förankring.
Förutsättningar för några länder att ”gå före” på olika områden mot allt fastare sammanslutning är inskrivna.
EKONOMISKA GRUNDERNA
Ekonomiska överväganden är historiskt grundläggande och fortfarande centrala - det handlar om harmonisering (samtidig likriktning av lagstiftning och regelverk) och liberalisering (privatiseringar, minimering av statliga stöd). Ständigt ökad produktion och penningomsättning är ett mål.
De fyra friheterna
Inre maknadens grund, kommersiella rättigheter för att underlätta gynnsam etablering, ge stordriftsfördelar, enklare för internationella företag, främja konkurrens,
Det handlar om rätten att fritt flytta:
Varor
Tjänster
Kapital
Arbetskraft
Ta bort handelshinder
Först tullar, sedan nationella regler för varor , tjänster, kapital och arbetskraft. Miljö- och konsumentregler är till exempel i princip handelshinder, där länder inte får gå före annat än i undantagsfall. Internationell finansspekulation får inte regleras.
Centraliserad ekonomi
Gemensam självständig centralbank med inflationsbekämpning som övergripande ekonomiskt mål.
Ständigt låga budgetunderskott gemensamt krav.
Icke- snedvriden konkurrens
Principiellt förbud mot offentliga stöd som kan gynna en verksamhet på bekostnad av en annan - inom hela EU.
Avskaffande av offentliga monopol när det gäller infrastruktur m.m.
POLITISKA PÅBYGGNADEN
Gemensam valuta - ses som en politiskt sammanhållande faktor.
Gemensam militär kapacitet, gemensamma internationella insatser, inriktning mot en gemensam försvarspolitik.
Gemensam utrikespolitik.
"Område för frihet, säkerhet och rättvisa" = Rättsligt och polissamarbete, civilrätt, gemensamma åklagare i Eurojust mm
Politik på olika delområden - se särsklid lista